In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | beta |
| Present | betar |
| Past | betade |
| Imperative | beta |
| Supine | betat |
Verbs conjugated like 'beta'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'beta'
båta,
bena,
bete,
betsa,
bita,
bota,
böta,
byta,
heta,
leta,
Translations
browse, move about while eating parts of plants
graze, to eat grass from a pasture
Sample Sentences
Additional Information
beta äta gräs (om djur)
[x betar]
Engelsk översättning
graze, browse
Exempel
korna betade på ängen---the cows were grazing in the meadow
Svenskt uppslagsord
betar betade
betat beta(!) verb
behandla (utsäde) mot sjukdomar
[A betar x]
Engelsk översättning
treat [seed]; steep; disinfect
Sammansättningar/avledningar
kvicksilver|beta---treat with mercury
Etymology
1. fsv. beta, sv. dial. (Gottl.) bajtä, hetsa (hund) (
Rietz), motsv. ä. d. bede, isl. beita, mnt. o. mnl. beten, beiten, feng. bætan, t. beizen, äfvensom sanskr. bhēdayati, komma (ngn l. ngt) att klyfva (ngt); jfr BETEL, huggjärn. Detta verb är etymologiskt samma ord som BETA, v.2—4. Det är urspr. kausativum till BITA o. bör således hafva betydt: komma (ngn l. ngt) att bita (ngt l. ngn). Af de båda ack., som verbet alltså måste hafva styrt, öfvergick den, som uttryckte subjektet till grundordet bita, i öfverensstämmelse med förh. vid andra kausativer, till instrumentalis, då ordet således fick bet.: komma (ngt l. ngn) att bitas (af ngn l. ngt). Detta utvecklingsstadium återspeglas i isl. o. fsv., där instrumentalen ss. vanl. ersatts af dativen. I nysv. åter har denna dat. ersatts af prep.-bestämning, t. ex. i bet. BETA, v.1: beta villebråd med falkar, i bet. BETA, v.2: beta gräset l. marken med får, i bet. BETA, v.3: beta garn med alun, l. af ack., t. ex. i bet. BETA, v.2: beta får. Slutligen har subjektsförskjutning kunnat äga rum, så att subj. till grundverbet bita blir subj. till kausativet beta, t. ex. i bet. BETA, v.2: fåren beta gräset, i bet. BETA, v.3: syran betar metallen. Vid BETA, v.4, som ej anträffats i fsv., uppträder i isl., liksom i nysv., subj. till grundordet bita ss. obj. till kausativet, hvilket möjl. kan vara en återstod af den ursprungligaste konstruktionen, men sannol. är en nybildning beroende på anslutning till af sbst. afledda verb ss. sǫðla, sadla, af sǫðull, sadel. Med afs. på bet.-utvecklingen hos BETA, v.2, o. BETA, v.3, jfr t. ätzen (se ETSA) fsv. beta, motsv. ä. d. bede, isl. beita, holl. beeten, eng. bait; se för öfr. etym. afd. under BETA, v.1 fsv. beta, motsv. ä. dan. o. dan. dial. bede, mnt. beten, t. beizen, eng. bate; se för. öfr. etym. afd. under BETA, v.1
2. jfr sv. dial. beta, betta, sela på, spänna för, nor. beita, spänna för, isl. beita, betsla, spänna för, fht. beizan, feng. bætan; se för öfr. etym. afd. under BETA, v.1 Formen betta torde bero på anslutning till BETT i bet. betsel
3. af BETE, sbst.2; jfr ä. dan. o. dan. dial. bede, eng. bait; möjl. är dock ordet i bet. 1 samma bildning som BETA, v.1—4
4. af BETA, sbst.2; jfr isl. bita
5. sannol. besläktadt med BETTE, tvärbjälke i skepp; jfr eng. bitt References: 1 2 3 4 5 6 7
6. Latin bēta, from Ancient Greek βῆτα (bêta).
Verbs referencing "beta"
English betake.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.