meta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of meta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemeta
Presentmetar
Pastmetade
Imperativemeta
Supinemetat

Translations

  • angle, to fish with hook and line

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    meta
    fiska med spö
    [A metar (x)]

    Engelsk översättning
    angle, fish

    Sammansättningar/avledningar

    met|spö -t---fishing rod

    Etymology

    1. jfr fsv. metekroker, -madhker, -vak; jfr d. mede; säkerl. samma ord som sv. dial. meta, sikta, nor. dial. meita, göra siktande l. stickande rörelser, o. trol. samma ord som isl. meita, skära, got. maitan, hugga, skära (jfr MEJSEL, MES, sbst.3). — Jfr MET, META, sbst.1, METE, METING (se avledn.)
    2. avledn. av METE References: 1 2 3
    3. Probably inherited from Proto-Germanic *maitaną. See: Proto-Germanic '*maitaną', Proto-Germanic '*maitaną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: metande

    Indicative

    Present

    jagmetar
    dumetar
    han;honmetar
    vimeta
    nimeta
    demeta

    Perfect

    jaghar metat
    duhar metat
    han;honhar metat
    viha metat
    niha metat
    deha metat

    Past

    jagmetade
    dumetade
    han;honmetade
    vimetade
    nimetade
    demetade

    Pluperfect

    jaghade metat
    duhade metat
    han;honhade metat
    vihade metat
    nihade metat
    dehade metat

    Future

    jagskulle meta
    duskulle meta
    han;honskulle meta
    viskola meta
    niskola meta
    deskola meta

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) metat
    duskulle ha(va) metat
    han;honskulle ha(va) metat
    viskola ha(va) metat
    niskola ha(va) metat
    deskola ha(va) metat

    Conjunctive

    Present

    jagmå meta
    dumå meta
    han;honmå meta
    vimå meta
    nimå meta
    demå meta

    Perfect

    jagmå ha(va) metat
    dumå ha(va) metat
    han;honmå ha(va) metat
    vimå ha(va) metat
    nimå ha(va) metat
    demå ha(va) metat

    Past

    jagskulle meta
    duskulle meta
    han;honskulle meta
    viskulle meta
    niskulle meta
    deskulle meta

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) metat
    duskulle ha(va) metat
    han;honskulle ha(va) metat
    viskulle ha(va) metat
    niskulle ha(va) metat
    deskulle ha(va) metat

    Conditional

    Present

    jagskulle meta
    duskulle meta
    han;honskulle meta
    viskulle meta
    niskulle meta
    deskulle meta

    Perfect

    jagskulle ha(va) metat
    duskulle ha(va) metat
    han;honskulle ha(va) metat
    viskulle ha(va) metat
    niskulle ha(va) metat
    deskulle ha(va) metat

    Imperative

    dumeta
    viLåt oss meta
    nimeta

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    meta (v.I)
    mⱸit (norra Österbotten, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Nagu ÅB, Strömfors NL, Pyttis NL), mäit (Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Houtskär ÅB), me:t(a) (Helsinge NL), mⱸ:t(a) (Sund ÅL), mⱸit(a) (Kumlinge ÅL, Korpo ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL), mie:t(a) (Tenala NL), meit(a) (Ingå NL, Esbo NL, Tusby NL, Sibbo NL), miet(a) (Sjundeå NL)
    (altern. pt. (Geta ÅL) , (Jomala ÅL) ; altern. sup. (Geta ÅL) ). fiska med spö, vanl. med flöte o. agnad krok. (Allm.) ; tls. FD III : 35; i benämn. på idrottsleken meta gersar1 beskr. FlS III: 117 f.; i konstr. med efter : försöka fånga (fisk) gm att meta; äv. bildl. : fiska efter (ngn el. ngt), lägga sina krokar för (ngn el. ngt); i förb. med upp : fiska upp (ngt) gm metning. (Korsnäs ÖB, Nagu ÅB) ; överf. : nicka till, somna i sittande ställning. (Strömfors NL) ; i uttr. meta löjors. , ds. (Pyttis NL) ; ”blunda”. (Helsinge NL) (Nyl.I).
    Examples
    • hⱸ aŋgå:r intt ti smo: sa gɷbbi to a mⱸita (Pedersöre-Purmo ÖB, Munsala ÖB)
    • en gangå meita en ka:r i femm oår ett en jäddå (Dragsfjärd ÅB)
    • byri int han meit ett mi:n bru:de (:käresta)! (Nedervetil ÖB)
    • ja mäita ɷpp in abbur (Korsnäs ÖB)