springa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of springa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivespringa
Presentspringer
Pastsprang
Imperativespring
Supinesprungit

Translations

  • run, to move quickly on two feet
  • skedaddle, move or run away quickly
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    brista
    spricka, explodera, brisera
    hoppa
    skutta
    löpa
    rusa, ränna, skena, ila, jaga, sprinta, rusha, knata, kuta, skubba, lubba

    Sample Sentences

    • - Kommer du ut nåt ? - Ja. Eller nej. Men jag sprang på en kompis från college i dag. Iris West. (The Flash)
    • Spring. Spring ! Kom, res dig upp. (Bad Boys: Ride or Die)

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. springa, sprynga, (ipf. sprang, sprank, sprak, sprongh, språng), sv. dial. springa; motsv. fd. springæ (d. springe), fvn. o. nor. dial. springa, fsax. springan (mlt. springen), mnl. springhen (nl. springen), ffris. springa, fht. springan (mht. o. t. springen), feng. springan (eng. spring); till en nasalerad form av roten i gr. σπέρχω, sätter i snabb rörelse, tränger på, driver åstad, sannol. eg. utvidgning av roten i SPJÄRNA. — Jfr SPRING, sbst.2, SPRINGA, sbst., SPRINGAR, SPRINGARE, SPRINGEL, SPRINGFÄLT, SPRINGTA, SPRINKEN samt SPRICKA, v., SPRUNG, SPRÅNG, sbst.1, SPRÄNGA, v.1, SPRÄNKLA References: 1
    2. From Old Swedish springa, from Old Norse springa, from Proto-Germanic *springaną, from Proto-Indo-European *sprenǵʰ-. See: Old Swedish 'springa', Proto-Germanic '*springaną'.

    Verbs referencing "springa"

    English spring.

    Cognates

    See the 8 cognates of springa

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: springande

    Indicative

    Present

    jagspringer
    duspringer
    han;honspringer
    vispringa
    nispringa
    despringa

    Perfect

    jaghar sprungit
    duhar sprungit
    han;honhar sprungit
    viha sprungit
    niha sprungit
    deha sprungit

    Past

    jagsprang
    dusprang
    han;honsprang
    visprungo
    nisprungo
    desprungo

    Pluperfect

    jaghade sprungit
    duhade sprungit
    han;honhade sprungit
    vihade sprungit
    nihade sprungit
    dehade sprungit

    Future

    jagskulle springa
    duskulle springa
    han;honskulle springa
    viskola springa
    niskola springa
    deskola springa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) sprungit
    duskulle ha(va) sprungit
    han;honskulle ha(va) sprungit
    viskola ha(va) sprungit
    niskola ha(va) sprungit
    deskola ha(va) sprungit

    Conjunctive

    Present

    jagmå springa
    dumå springa
    han;honmå springa
    vimå springa
    nimå springa
    demå springa

    Perfect

    jagmå ha(va) sprungit
    dumå ha(va) sprungit
    han;honmå ha(va) sprungit
    vimå ha(va) sprungit
    nimå ha(va) sprungit
    demå ha(va) sprungit

    Past

    jagskulle springa
    duskulle springa
    han;honskulle springa
    viskulle springa
    niskulle springa
    deskulle springa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) sprungit
    duskulle ha(va) sprungit
    han;honskulle ha(va) sprungit
    viskulle ha(va) sprungit
    niskulle ha(va) sprungit
    deskulle ha(va) sprungit

    Conditional

    Present

    jagskulle springa
    duskulle springa
    han;honskulle springa
    viskulle springa
    niskulle springa
    deskulle springa

    Perfect

    jagskulle ha(va) sprungit
    duskulle ha(va) sprungit
    han;honskulle ha(va) sprungit
    viskulle ha(va) sprungit
    niskulle ha(va) sprungit
    deskulle ha(va) sprungit

    Imperative

    duspring
    viLåt oss springa
    nispring

    Swedish Dialects of Finland