bespringa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of bespringa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivebespringa
Presentbespringer
Pastbesprang
Imperativebespring
Supinebesprungit
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

liksom d. bespringe efter t. bespringen; jfr holl. bespringen; se BE- o. SPRINGA, v. References: 1 2

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: bespringande

Indicative

Present

jagbespringer
dubespringer
han;honbespringer
vibespringa
nibespringa
debespringa

Perfect

jaghar besprungit
duhar besprungit
han;honhar besprungit
viha besprungit
niha besprungit
deha besprungit

Past

jagbesprang
dubesprang
han;honbesprang
vibesprungo
nibesprungo
debesprungo

Pluperfect

jaghade besprungit
duhade besprungit
han;honhade besprungit
vihade besprungit
nihade besprungit
dehade besprungit

Future

jagskulle bespringa
duskulle bespringa
han;honskulle bespringa
viskola bespringa
niskola bespringa
deskola bespringa

Future Perfect

jagskulle ha(va) besprungit
duskulle ha(va) besprungit
han;honskulle ha(va) besprungit
viskola ha(va) besprungit
niskola ha(va) besprungit
deskola ha(va) besprungit

Conjunctive

Present

jagmå bespringa
dumå bespringa
han;honmå bespringa
vimå bespringa
nimå bespringa
demå bespringa

Perfect

jagmå ha(va) besprungit
dumå ha(va) besprungit
han;honmå ha(va) besprungit
vimå ha(va) besprungit
nimå ha(va) besprungit
demå ha(va) besprungit

Past

jagskulle bespringa
duskulle bespringa
han;honskulle bespringa
viskulle bespringa
niskulle bespringa
deskulle bespringa

Pluperfect

jagskulle ha(va) besprungit
duskulle ha(va) besprungit
han;honskulle ha(va) besprungit
viskulle ha(va) besprungit
niskulle ha(va) besprungit
deskulle ha(va) besprungit

Conditional

Present

jagskulle bespringa
duskulle bespringa
han;honskulle bespringa
viskulle bespringa
niskulle bespringa
deskulle bespringa

Perfect

jagskulle ha(va) besprungit
duskulle ha(va) besprungit
han;honskulle ha(va) besprungit
viskulle ha(va) besprungit
niskulle ha(va) besprungit
deskulle ha(va) besprungit

Imperative

dubespring
viLåt oss bespringa
nibespring

Swedish Dialects of Finland