In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | sparra |
| Present | sparrar |
| Past | sparrade |
| Imperative | sparra |
| Supine | sparrat |
Verbs conjugated like 'sparra'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'sparra'
snarra,
spara,
sparka,
spärra,
sporra,
barra,
blarra,
darra,
knarra,
narra,
Translations
spar, to fight, especially as practice for martial arts or hand-to-hand combat
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
Additional Information
Etymology
1. sannol. av mlt. sparren, sidoform till sperren (se SPÄRRA, stänga av m. m.). — Jfr SPARR, sbst.
4
2. sannol. delvis av (en mlt. motsvarighet till) lt. sparren (jfr mnl. o. nl. sparren; sannol. av oomljudda sidoformer till mlt. sperren osv. (se SPÄRRA, spreta ut o. d.)), delvis av SPÄRRA, spreta ut o. d. (i sv. dial. sammanfaller
a o.
ä framför
rr)
3. av eng. spar, eg. om tupp: slåss med fötterna l. sporrarna, om person: anfalla med l. försvara sig med knytnävarna, träningsboxas, möjl. besläktat med spur (se SPORRE). — Jfr SPARRING, sbst.
1 References:
1 2 3 4
4. Borrowed from English spar. First attested in 1924.
5. English word of uncertain origin. Possibly derived from Old Norse sperrask (“to kick out”). However, possibly instead derived from Middle French esparer (“to kick”), from old Italian sparare (“to fling”), from Latin exparare, from ex- + parare (“to prepare”). See also English parry. See: English '
spar', Italian '
sparare', English '
parry'.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.