koka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of koka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekoka
Presentkokar
Pastkokade
Imperativekoka
Supinekokat

Translations

  • boil, heat (a liquid) until it begins to turn into a gas
  • boil, cook in boiling water
  • boil, begin to turn into a gas
  • cook, to become ready for eating
  • cook, colloquial: to be uncomfortably hot
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Vad hände ? Jag bet i något hårt. - Kokade du inte riset ? - Jo ! (Tot ou tard)

    Additional Information

    koka
    upphetta till kokpunkten (särskilt om mat "laga, tillreda")
    se bildtema 7
    [A kokar x]

    Engelsk översättning
    boil

    Exempel

    koka kaffe---boil coffee
    kokt fisk---boiled fish

    Sammansättningar/avledningar

    kok|platta -n---[stove] burner, hotplate


    Svenskt uppslagsord
    kokar kokade kokat koka(!) verb
    vara vid kokpunkten, bubbla (även bildligt)
    [x kokar; A kokar av x]

    Engelsk översättning
    boil

    Exempel

    vattnet kokar---the water is boiling
    koka av ilska---be boiling with rage

    Etymology

    1. fsv. koka (i bet. I 1); liksom d. koge, nor. koke, av mnt. koken; jfr holl. koken, t. kochen, fht. cochōn, chochōn; ytterst av lat. coquere, koka (tr. o. intr.). — Jfr APRIKOS, BISKVI, CHARKUTERI, DEKOKT, KOCK, sbst.1, KOKTION, KULINARISK, KÖK, ävensom PEPSIN References: 1 2
    2. Borrowed from Middle Low German kôken, from Old Saxon *kokōn, from Proto-West Germanic *kokōn.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: kokande

    Indicative

    Present

    jagkokar
    dukokar
    han;honkokar
    vikoka
    nikoka
    dekoka

    Perfect

    jaghar kokat
    duhar kokat
    han;honhar kokat
    viha kokat
    niha kokat
    deha kokat

    Past

    jagkokade
    dukokade
    han;honkokade
    vikokade
    nikokade
    dekokade

    Pluperfect

    jaghade kokat
    duhade kokat
    han;honhade kokat
    vihade kokat
    nihade kokat
    dehade kokat

    Future

    jagskulle koka
    duskulle koka
    han;honskulle koka
    viskola koka
    niskola koka
    deskola koka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) kokat
    duskulle ha(va) kokat
    han;honskulle ha(va) kokat
    viskola ha(va) kokat
    niskola ha(va) kokat
    deskola ha(va) kokat

    Conjunctive

    Present

    jagmå koka
    dumå koka
    han;honmå koka
    vimå koka
    nimå koka
    demå koka

    Perfect

    jagmå ha(va) kokat
    dumå ha(va) kokat
    han;honmå ha(va) kokat
    vimå ha(va) kokat
    nimå ha(va) kokat
    demå ha(va) kokat

    Past

    jagskulle koka
    duskulle koka
    han;honskulle koka
    viskulle koka
    niskulle koka
    deskulle koka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) kokat
    duskulle ha(va) kokat
    han;honskulle ha(va) kokat
    viskulle ha(va) kokat
    niskulle ha(va) kokat
    deskulle ha(va) kokat

    Conditional

    Present

    jagskulle koka
    duskulle koka
    han;honskulle koka
    viskulle koka
    niskulle koka
    deskulle koka

    Perfect

    jagskulle ha(va) kokat
    duskulle ha(va) kokat
    han;honskulle ha(va) kokat
    viskulle ha(va) kokat
    niskulle ha(va) kokat
    deskulle ha(va) kokat

    Imperative

    dukoka
    viLåt oss koka
    nikoka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    koka (v.I)
    kɷ:k (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB), koɷk (Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Vittisbofjärd SK), kⱺɷ(:)k (Malax ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB), kɷ:k(a) (Åland, Finby ÅB, västra Nyland, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, östra Nyland), koɷk(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB)
    ; pt. ptc. altern. (Finström ÅL, Kumlinge ÅL, Karis NL) .
    Examples
    • ti bru:k kɷ:k fistsi ot hönsä (Terjärv ÖB)
    • so vi koɷka ʃäḷtjøtⱸ po bakkan (Björköby ÖB)
    • ta: svalɷⱸgg o kɷ:ka tri: tɷ:rsdakskvⱸllar po dom (Tenala NL)
    • ta: nu tu å ko:k ånån ti soppå (Borgå NL)
    • o kɷ:ka ⱸn rama-an (:duktig) soppa (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB)
    • koɷk grøitin (Kvevlax ÖB, Nedervetil ÖB, Malax ÖB, Närpes ÖB, Kökar ÅL, Västanfjärd ÅB, Lappträsk NL)
    • kåok sådi (:fisksoppa) (Bergö ÖB)
    • o so bruwka dⱸm vä:ḷ kⱺɷk kḷimpamjöḷtjän (Närpes ÖB)
    • tjö:karinʼ hanʼ kɷnʼd kɷ:k soppa po enʼ stö:r (Brändö ÅL)
    • ba: måor on ga: kåok kaffe (Dragsfjärd ÅB)
    • hⱸ kɷ:kast klimpsɷppo ti kala:sⱸn (Pernå NL)
    • vi hadd noɷ koɷka mytji (Oravais ÖB)
    • ⱸ i koɷka! (:maten är färdig, kom o. ät!) (Malax ÖB)
    • he je råolit ti kåok (Närpes ÖB)
    • Snåppars Mi:na va: de:r å ko:ka (:var kalaskock) (Jomala ÅL)
    • anʼ jⱸ ry:sⱹinʼ för tⱸ kɷ:k (:han tycker om att laga mat) (Houtskär ÅB)
    • han hold poå å kåoka nä:r dåm kåmd (Västanfjärd ÅB)
    • krankan kåokar gröitin (Vörå ÖB)
    • tu ä nåo kåoka (Närpes ÖB)
    • hä sku va ri:slit loŋŋsamm kɷ:kniŋ ti kɷ:k inʼnʼ alʼlʼ vassla (Kumlinge ÅL)
    • ja bru:ka kɷ:k omm lakan (:saltlaken) om vɷå:rⱸn (Lappfjärd ÖB)
    • så va e ti ko:k opp mjöḷtjen (Närpes ÖB)
    • hinʼnʼⱺn bḷe: på mjöḷkkän nä:r inʼ kɷ:ka opp än (Kumlinge ÅL)
    • pɷ somaran va:ḷ vattne i fḷadar so varmt som ⱸ skɷ va:ḷ ɷppkoɷka (Björköby ÖB)
    • hⱸ va fri:tt ti kɷ:k (:bränna brännvin) (Terjärv ÖB)
    • kɷ:k før fastna (Nedervetil ÖB)
    • pḷokkgɷå:nⱸ (:repat garn) koɷ:kast o torkast o kɷå:ḍast o bḷa:ndast i ɷllⱸn åp nytt (Närpes ÖB)
    • kɷ:k kle:drⱸn (Karis NL)
    • kaffepannor koɷ:kas u:r i:j ⱸn lu:tgry:t (Närpes ÖB)
    • hann kann ju kɷ:k u:r kḷi:strä (Vårdö ÅL)
    • hⱸ pḷotrar o kɷ:kar (Kronoby ÖB)
    • vaʔnⱸ bobḷar to ⱸ koɷkar (Malax ÖB)
    • itt ko:kar he vattne i en gry:tå åm itt e ji nain e:ld ynji on (Lappfjärd ÖB)
    • dⱸ smattrar o kɷ:kar (Jomala ÅL)
    • hⱸ blⱸi nɷ: basu (:basas.1) uta tⱸtta kaffi, hⱸ slapp ti bör kɷ:ka (:det kom åt att börja koka) (Strömfors NL)
    • kaffipannɷ porar o kɷ:kar (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • färskfiskgry:ton ska kåoka såm tå bru:den skri:där (Björköby ÖB)
    • så kåoka gry:tån änno i foll fa:rt fast on ståo på gålve (Västanfjärd ÅB)
    • tsyti a kɷ:ka ti tø:g
    • hⱸ a kɷ:ka tø:g (:kokat så att det blivit mört) (Pedersöre ÖB)
    • pärona ha kåoka mju:ka (Pargas ÅB)
    • man kɷ:kar pɷtⱸ:trⱸn först blø:ta (Pyttis NL)
    • vedin je så söur så e bare kåokar ij an (Närpes ÖB)
    • tå jä:rne bḷi:r så heitt än e buri brinn så ko:kar e (Nagu ÅB)
    • nä:r man sⱺ:g at dⱸ börja jusom kɷ:ka i ho:ḷⱸ (:att vattnet i vaken började röra på sig av att sälen närmade sig) (Finström ÅL)
    • hⱸ va som ⱸ sku a kɷ:ka vattni tä:r i sondi (Strömfors NL)
    • e kåokar fram läir i dei:ksbåttnin (Närpes ÖB)
    • dä:r som ⱸ å:där at ⱸ kɷ:kar opp (Tenala NL)
    • åskmoå:ne kåokar åpp yö:stärsoå:ret (:i sydost) (Närpes ÖB)
    • on va så arg så e bare kåoka ij on (Närpes ÖB)
    • ja så: ur ilskon rikit kɷ:ka yty ono (Strömfors NL)
    • ongdomsblo:de ko:kar fol i hånåm, men i:lakär ä han int alls (Kyrkslätt NL)