krusa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of krusa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekrusa
Presentkrusar
Pastkrusade
Imperativekrusa
Supinekrusat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Den lätta brisen krusade vattnet (The soft breeze made ripples on the water)
  • Vattnet krusade sig (The water rippled)

Additional Information

Etymology

1. jfr d. kruse; av mnt. krusen; jfr t. krausen, kräusen; avledn. av KRUS, adj. References: 1
2. Inherited from Old Swedish krusa, from Middle Low German krûsen, related with Proto-Germanic *kruzlǭ (“bent or crooked object, curl”). Further origin uncertain. Possibly from Pre-Germanic *grus-, contracted from Proto-Indo-European *gurus- (“twist, curl”), same source as Persian گرس (gors, “braid of hair”).
3. Related to Dutch kroes (“frizzy”), German kraus (“curly”). Also a cognate of German krausen and Norwegian Nynorsk krusa and Danish kruse. See: German, old spelling 'krausen', Norwegian, nynorsk 'krusa', Danish 'kruse'.

Verbs referencing "krusa"

English curl, Finnish with old forms kruusata, Finnish with old forms kursailla.

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: krusande

Indicative

Present

jagkrusar
dukrusar
han;honkrusar
vikrusa
nikrusa
dekrusa

Perfect

jaghar krusat
duhar krusat
han;honhar krusat
viha krusat
niha krusat
deha krusat

Past

jagkrusade
dukrusade
han;honkrusade
vikrusade
nikrusade
dekrusade

Pluperfect

jaghade krusat
duhade krusat
han;honhade krusat
vihade krusat
nihade krusat
dehade krusat

Future

jagskulle krusa
duskulle krusa
han;honskulle krusa
viskola krusa
niskola krusa
deskola krusa

Future Perfect

jagskulle ha(va) krusat
duskulle ha(va) krusat
han;honskulle ha(va) krusat
viskola ha(va) krusat
niskola ha(va) krusat
deskola ha(va) krusat

Conjunctive

Present

jagmå krusa
dumå krusa
han;honmå krusa
vimå krusa
nimå krusa
demå krusa

Perfect

jagmå ha(va) krusat
dumå ha(va) krusat
han;honmå ha(va) krusat
vimå ha(va) krusat
nimå ha(va) krusat
demå ha(va) krusat

Past

jagskulle krusa
duskulle krusa
han;honskulle krusa
viskulle krusa
niskulle krusa
deskulle krusa

Pluperfect

jagskulle ha(va) krusat
duskulle ha(va) krusat
han;honskulle ha(va) krusat
viskulle ha(va) krusat
niskulle ha(va) krusat
deskulle ha(va) krusat

Conditional

Present

jagskulle krusa
duskulle krusa
han;honskulle krusa
viskulle krusa
niskulle krusa
deskulle krusa

Perfect

jagskulle ha(va) krusat
duskulle ha(va) krusat
han;honskulle ha(va) krusat
viskulle ha(va) krusat
niskulle ha(va) krusat
deskulle ha(va) krusat

Imperative

dukrusa
viLåt oss krusa
nikrusa

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

krusa (v.I)
kru:s (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Pyttis NL), kryus (Vörå ÖB), krius (Björköby ÖB, Malax ÖB), kru:s(a) (Geta ÅL, Finström ÅL, Saltvik ÅL, Lemland ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Finby ÅB, Tenala NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL, Sibbo NL, Borgå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL)
.
Examples
  • hɷ skɷ kru:s ho:ri sⱸtt (Pedersöre-Purmo ÖB)
  • hä va: so mittjä vinʼdkå:rar at ä kru:sa ʃö:inʼ (Kumlinge ÅL)
  • hä va inʼt hå:ḷarä vä:där ṣom at ʃönn kru:sa (Kumlinge ÅL)
  • vatni kru:sa sⱸ (Kronoby ÖB)
  • ʃø:n kru:sas (Bergö ÖB)
  • vattnⱸ kru:sas to vädärbränniŋgan kombär (Bergö ÖB)
  • ⱸ kru:sar li:tⱸ po vattnä nu (Houtskär ÅB)
  • hⱸ kru:sas tä:r y:tärom vassan mⱸ la:ndvindⱸn (Strömfors NL)
  • vi kru:sa u:nsgröytn (Kronoby ÖB)
  • ⱸ instrɷmⱸnt som ⱸ va ti kru:s kantan (på skorna) mie tå (Närpes ÖB)
  • klä:nindzä va kru:sa mä spⱸtsa (Terjärv ÖB)
  • vi ba:ka alʼdär (:aldrig) jästbrö:d mä hå:ḷ, tom sku kru:sas ba:ra, hä sku naggas i krɷ:kar (Kumlinge ÅL)
  • så kru:sa man brø: mⱸ ⱸin kru:sstikkå (Lappträsk NL)
  • tom baka grannbrø: o kru:sa mⱸ lu:ska:mban (Strömfors NL)
  • (när tiggaren får ost vill han ha den stekt) å tå-n foar bryö så vill-n ha: e kru:sa (östra Åboland)
  • nå hⱸ va mⱸst alla däilar så va na lⱸtⱸ kru:sa (Närpes ÖB)
  • så ska ja kru:s an (:släden) na lite åp näsan (Lappfjärd ÖB)
  • tom kru:sa y:tra kantn ɷp bå:tbɷ:rdⱸ mⱸ ⱸin li:tn kru:shyvⱸl (Strömfors NL)
  • rä:tt o sle:tt ⱸ bⱸtär ⱸn illa (el. rɷkɷt) kru:sa (Munsala ÖB, allm.)
  • sⱺ skⱺ inʼ farⱺ ⱺ kru:s frammför ḍom barⱺ (:göra krumsprång framför korna som den skulle driva) (Houtskär ÅB)
  • tu få:r inʼtt kru:s kattan mɷ:t hå:rän (Brändö ÅL)
  • ju me:ra man kru:sar kattⱸn po rumpan ju me:r sⱸttär dän opp dän (Saltvik ÅL, Geta ÅL)
  • ja täŋkär iŋga kru:s tä:g (:dig) ja (Houtskär ÅB)
  • här si:r do påjki såm int kru:sar kvinnfålk (Helsinge NL)
  • tri: gångår fikk döm ni:ga å kru:sa me vi:nbrikkan (Helsinge NL)
  • va skɷ hante: (:den där) va ti kru:s för? (Kronoby ÖB)
  • va ska an kru:s skå:ni (:skit) tå an kann stji:t ⱸ ʃöḷv (Kronoby ÖB)
  • han ska itt kru:s dyŋjɷn (Närpes ÖB)
  • man ska int kru:sa för sji:t så längi man ä sji:t sjölv (Strömfors NL)
  • int ska ha kru:s he såm int Gu:d a kru:sa (Esse ÖB)