Etymology
1. para sig (om fåglar), Weste
2. 1807 = da. hække, från Ity. hecken =
3. meng. hacchen (eng. hatch); hålles vanl.
4. för besl. med mhty. hagen, avelstjur, ty.
5. dial. hegel, testikel, ags. hagan pl.,
6. genitalia, fslav. kocanu, manslem; i så fall
7. utgår -kk- från förgerm.
3n-. -
8. Verbet är rätt sent uppvisat, men
9. sammans,
häckbur finns redan på
10. 1770-talet o.
häck, fågelhäck, hos Spegel
11. 1712; det senare = da. hæk, från lty.,
12. ty. hecke.
13. liksom d. hække av nt. o. t. hecken, motsv. meng. hacchen, varav eng. hatch; av ett germ. hakkian, sannol. av samma stam som HACKA, v., och eg.: hacka fram den fullruvade kycklingen ur ägget (se
ETerner i NysvSt. 1925, s. 268 f.) References: 1 2
14. From Proto-Germanic *hakjaną. Cognate with English hatch, German hecken. See: Proto-Germanic '*hakjaną', German, old spelling 'hecken'.
Verbs referencing "häcka"
German, old spelling hecken.