gå – Swedish verb conjugation

All Forms

Infinitive	gå
Present	går
Past	gick
Imperative	gå
Supine	gått

Translations

blow, to leave

depart, to leave

let, to leave

pass, to elapse

Synonyms & Antonyms

Synonyms

fungera

arbeta, funka

förflyta

försvinna

ge

uppföra, spela

härja

grassera

leda

löpa

nå

räcka

vandra

promenera, traska, spatsera, ströva, flanera, spankulera

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. fsv. ganga, ga, gaa, motsv. fd. gangæ, d. gaa, isl. ganga, got. gaggan, krimgot. geen, fsax. gangan, gān, mnt. gān, holl. gaan, feng. gangan, gān, eng. go, fht. gangan, gān, gēn, t. gehen. Enl. den väl allmännast omfattade åsikten skulle gangan o. gan eg. vara två etymologiskt skilda ord; åtskilliga försök hava dock gjorts att förklara dem ss. bl. olika former, ngt som äv. a priori förefaller sannolikast. Då nu gangan har en klar o. obestridd motsvarighet i lit. žengti, skrida, stiga, gå, o. är nära besläktat med sanskr. janghā, (under)ben, fot, under det att den vanliga sammanställningen av gan med gr. κιχῆναι, uppnå, erhålla, o. sanskr. jihīte, springa upp l. bort, avlägsna sig, lossna m. m., ehuru formellt stark, ur betydelsesynpunkt erbjuder svårigheter o. ingalunda gått fri från kritik, torde man vara berättigad att antaga att bl. ett ord föreligger o. fatta den förra formen ss. den ursprungliga, gan åter ss. sekundär i förh. till denna. Den senare har väl i så fall snarast uppstått gm inflytande från stan, ursprunglig kortform vid sidan av standan (se STÅ), då ord som uttrycka motsatta begrepp (o. därför ofta samordnas l. motställas) icke sällan till formen påvärka varandra; jfr t. ex. fr. rendre (av lat. reddere), giva tillbaka, giva, som rönt invärkan av sitt ”motsatsord” prendre (av lat. prendere), taga (jfr EWFay i JournEnglGermPhilol. 12: 540 f. (1913)). En annan förklaringsmöjlighet som framställts är att kortformen först uppträdt i imper. sg. ga, som sedan givit upphov åt de enstaviga formerna i pr. o. inf.; se WHorn (1921) i Palæstra 135: 32 ff., 40 ff. — Kortformernas jämförelsevis sena uppträdande i de nordiska språken o. särsk. den omständigheten att de helt saknas i isl. o. fnor. kunde synas tyda på att de uppstått under mnt. påvärkan; å andra sidan är dock pr. sg. gar (liksom star) vanligt redan i de fd. lagarna, där eljest spår av mnt. inflytande ännu icke kommer till synes (jfr pr. konj. sg. stai på en bornholmsk runsten från slutet av 1000-talet; Wimmer DanRun. 3: 284); jfr MLorentzen i 1NordTFilol. 4: 222 ff. — Jfr GÄNG, sbst.1—2 o. adj., GÄNGA, sbst., GÄNGARE, GÄNGE, GÄNGLA, sbst., GÄNGLIG, adj.1—2, GÄNGSE References: 1
2. From Old Swedish gā, from Old Norse gá, from Proto-Germanic *gāną, from Proto-Indo-European *ǵʰeh₁-. Akin to English go. See: Proto-Germanic '*gāną', English 'go'.

Verbs referencing "gå"

Alemannic German gah, Cimbrian ghéenan.

Cognates

-

Gerund: gående

Indicative

Conjunctive

Conditional

Imperative

du	gå
vi	Låt oss gå
ni	gå

Examples in Swedish Dialects in Finland

gå (st.v.)
ga: (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Replot ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK), gå: (Oravais ÖB, Åland, Korpo ÅB, västra Nyland, Sibbo NL), gⱺ: (västra Åland), gɷ: (Geta ÅL), go: (Finström ÅL, Brändö ÅL, Kimito ÅB, Bromarv NL, mellersta Nyland), gɷⱺ: (Hitis ÅB), gɷå: (Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Lojo NL, Sjundeå NL), dzik (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB), djik (Kronoby ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB), jik (Larsmo ÖB, Pedersöre ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Maxmo ÖB, Solf ÖB), dzi (Terjärv ÖB), jikk (Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Åland, Korpo ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB, västra Nyland, Kyrkslätt NL, Esbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL), jig (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Björköby ÖB), jiⱸ (Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB), je: (Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Pörtom ÖB, Närpes ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Iniö ÅB, Nagu ÅB), jie:g (Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Dragsfjärd ÅB, Hitis ÅB), je:g (södra Österbotten, Sastmola SK, Brändö ÅL, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Hitis ÅB), jⱸ:g (Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Bergö ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), jie: (Replot ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Pörtom ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), jiⱸg (Malax ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Sideby ÖB), jiⱸ:g (Bergö ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB), gⱸ:, gi:, gi (Pargas ÅB), gⱸkk (Vittisbofjärd SK), gikk (Vittisbofjärd SK, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Sjundeå NL, Helsinge NL, Tusby NL, Sibbo NL, Borgå NL, Mörskom NL), jökk (Hammarland ÅL), jⱸkk (Hammarland ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Iniö ÅB, Houtskär ÅB), jäkk, jøkk (Finström ÅL), jihk (Kökar ÅL), ji (Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Jeppo ÖB, Vörå ÖB, Nagu ÅB, Kimito ÅB), djikk (Finby ÅB, Pojo NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Pyttis NL), dji (Mörskom NL, Lappträsk NL, Pyttis NL), jⱸ (Vörå ÖB, Replot ÖB), gai (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB), gaji (Karleby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Pörtom ÖB), ga:i (norra Österbotten, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Malax ÖB, Finby ÅB, Pojo NL), ga:ji (Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Pörtom ÖB, Lappfjärd ÖB), gatt (Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Vittisbofjärd SK, västra Åboland, Kimito ÅB, Hitis ÅB), ga (Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), gått (Eckerö ÅL), gⱺtt (Jomala ÅL), gott (Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Sund ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, östra Åland, Finby ÅB, Bromarv NL, Pernå NL), gåht (Kökar ÅL), gaxt (Nagu ÅB), ga:tt (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Borgå NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), ga:t (Kimito ÅB, Sibbo NL), go:tt (Kimito ÅB, Kyrkslätt NL), gå:tt (västra Nyland, Sibbo NL, Strömfors NL), gå:t (Kyrkslätt NL, Helsinge NL), gaiji (Strömfors NL), ganji (Solf ÖB, Ingå NL, Strömfors NL), gandji (Malax ÖB, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Pyttis NL), ga:ndji (Malax ÖB, Bergö ÖB), ga:nji (Bergö ÖB), gangji (Ingå NL), gangi (Borgå NL, Mörskom NL)

Examples

• han ska lä:r sⱸ krⱸka (:krypa) förⱸn an ga:r (Kronoby ÖB, allm.)
• man måst lä:r se kry:pa förn man börjar gå: (Snappertuna NL)
• nɷ: kann Korp-Matt ga: (Karleby ÖB)
• ja ha:(r) so (:så ont) i skoŋkɷna so ja vill int kɷnn ga: (Korsholm ÖB)
• hå:n ä sämbär än ja: ti gå:, hɷn ba:ra haltar (Kumlinge ÅL)
• ɷn bynn po: ti go: (:börjar lära sig gå) (Karis NL)
• hɷn ga:r pɷ tå:nan (Munsala ÖB)
• hon ga:r såm än bru:d (:rak i ryggen, långsamt o. värdigt) (Närpes ÖB)
• han ga:r ɷp krytjor (Sideby ÖB)
• farfar ha gatt mⱸ trⱸbⱸinⱸ (Sideby ÖB)
• han go:r po trⱸbⱸ:n (Ingå NL)
• han ga:r mä trä:bⱸin (Strömfors NL)
• i ga:and (Oravais ÖB)
• i ga:nd (Korsholm ÖB)
• i gå:andi (Tenala NL)
• kokäḷgɷbbi (:trollkarlen) ha dzi tär milla gra:vna ha o skoda (Purmo ÖB)
• tä:r ga:r prästnas kɷddɷna (Nykarleby ÖB)
• han såm ga:r få:r hav åpp ö:gona åm an int ska va:ḷ nedärtjö:st (:kullkörd, av de åkande) (Vörå ÖB)
• tjörkvä:ḷin ga:r mⱸ hɷå:vⱸn o ta:r ɷpp kolⱸktⱸn (Närpes ÖB)
• vi jikk barafö:trⱸn (:barfota) (Brändö ÅL, Lappträsk NL, Strömfors NL)
• han jikk nɷ kriŋgom la:gå:ln ⱸn pa:r varv o las nogo (Bromarv NL)
• dom djikk o djikk o so visst dom iŋga kvart hⱸimandis va (Pernå NL)
• hⱸ kom bara ⱸin ryss ti by:n o han dji ɷpp mⱸ å:ⱸn (Lappträsk NL)
• han ga:r ti fɷ:ts (Strömfors NL, Lappfjärd ÖB)
• nɷ va dⱸ folkk som kɷnd go: i skɷ:gana (Helsinge NL)
• nɷ så: ja at ä va pä:rⱺnla:nd när ja jikk framm dä:r i somras (Kumlinge ÅL)
• vi djik ɷpp varppi (:vinternotvarpet) (Öja ÖB, Nagu ÅB)
• så gåta di ga: opp rå:in (Närpes ÖB, Karleby ÖB, Brändö ÅL)
• ⱸin gri:s sku ha ga:tt ɷpp vⱸ:in (Lappträsk NL)
• å så kåm nästa körkfåḷksskåkk förbi: ga:and (Nagu ÅB)
• hⱸ va ⱸin som kom ga:and frå:n Amirika (Esse ÖB)
• han fɷ:r ga:and ti Borgo (Sibbo NL)
• (tiggarna) jik okriŋg tärtt di vɷ:rt so hɷŋgrɷ so di lömna po lansvⱸ:gan (Solf ÖB)
• (fattighjonen) jik ikriŋŋ mä mjöḷkfḷaskona å bejä:ḍ ṣⱸi tjä:ṇmjöḷk (Jomala ÅL)
• hⱸrrskapⱸ var u:t o ga: ti Tsyrkbakka (Karleby ÖB)
• ja fik ga: in goɷ kroɷk (Munsala ÖB)
• ja jikk kro:k för an (Snappertuna NL)
• gå: kräftgång (Ingå NL)
• ga: spitɷgaŋg (:hälsa på i gårdarna) (Munsala ÖB)
• sommorti:d to kɷnnar go:r u:ta (Brändö ÅL)
• kɷ:nan jikk po skɷ:jin förr (Pojo NL, Strömfors NL)
• hⱸldran ga:r ja på e:njan ⱸn ja jⱸ innvidär o stöukar (:stökar inomhus) (Björköby ÖB)
• ska dɷ ga: tjø:rand ⱸli ska dɷ ga: ga:and? (Jeppo ÖB)
• sⱸss på: ba:k po tjärrɷ so ska vi ga: hⱸim i la:g (Jeppo ÖB)
• ja ha itt so laŋgan vⱸ:g ga:i (Munsala ÖB)
• ja ha gatt samma vⱸä:g (Lappfjärd ÖB)
• märren va va:n te gå: få:ren (Föglö ÅL)
• ja ga:r dagamann ot an (Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB)
• han jikk drⱸŋŋ o pḷöidⱸ å:krana (Saltvik ÅL)
• vi jikk ju:lgobbar (Ekenäs NL, Pojo NL)
• hɷn ga:r mⱸ stɷ:maga (:är gravid) (Esse ÖB)
• an ga:r i ʃɷ:rtärman (Sideby ÖB)
• ja ha gott u:tan ly:stykk o fott ka:lt om bröstä (Vårdö ÅL)
• förr så bru:ka karana ga: me knä:byksår (Nagu ÅB)
• skɷ hɷssbɷnn go i vo:ta støvlar som ja:g? (Kyrkslätt NL)
• han ga:r i fri:antaŋkar (Liljendal NL)
• tom ga:r så nⱸtt kliⱸ:dd (Pyttis NL)
• ɷn ga:r mⱸ kaḷv (:är dräktig) (Närpes ÖB)
• tⱺ än ga:r mⱸ bⱺ:n (Houtskär ÅB)
• hon gikk me E:rik tå änn (Kyrkslätt NL)
• döfåḷtje ga:r oppdaga åm di int foå:r en rikti begra:vning (Petalax ÖB)
• ja ga:r op ototiɷnd ɷå:rⱸ (:är sjuttionio år gammal) (Närpes ÖB)
• hɷ dzik o bistsärma sⱸ ivi alltiŋg (Esse ÖB)
• han ga:r o fḷⱸttar ihä:ḷ fḷɷgɷna (:smäller flugor) (Vörå ÖB)
• bɷo:nⱸ barⱸ ga:r o tjiŋkar (Närpes ÖB)
• vi:ta takkla:mbä ha gott o brä:ki he:la da:n (Vårdö ÅL)
• han ha:r int na anna ti ga: å funde:r på (Nagu ÅB)
• han ga:r o sovär (Liljendal NL)
• so sättⱸs djikk tom o dolla (:slog dank) (Lappträsk NL)
• skod va abbɷrⱸn ga:r jⱸr (Replot ÖB)
• drikka ga:r (:jäser) (Replot ÖB)
• handⱸ bɷå:tin ga: hɷå:ḷt (Sideby ÖB)
• dom haddä märkän att dom visstä hur nɷ:tän jikk (Hammarland ÅL)
• molnän va hökt o jikk fɷ:ṭ (Saltvik ÅL)
• löijona o strömmiŋgan gå:r i sti:m (Kökar ÅL)
• hⱸ ⱸ mi:n trɷ: at jɷ:rdⱸn sta:r o sɷ:ḷⱸn ga:r (Iniö ÅB)
• han såm ska ga: föri (:främre stöttingen) (Nagu ÅB)
• strömmiŋin go:r (Bromarv NL)
• ⱸn li:tn dörrn som jikk po goŋgjä:rṇ (Tenala NL)
• dⱸijin ad börja ga: (:jäsa) (Strömfors NL)
• hⱸ jie: so ⱸ barⱸ ʃɷå:sa (Närpes ÖB)
• he ga:r såm barka fa:n (Nagu ÅB)
• hⱸ gikk so miljɷ:närs (Sibbo NL)
• hⱸ va nⱺ: kva hⱸ ga:r ha:rt (Borgå NL)
• ha ga:r ɷpo: som tⱸttindzi (Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB)
• å sålis a ja gått ann me hede fistjase (Närpes ÖB)
• hanʼtänn ga:r pⱺ: som inʼ ʃä:rṣli:par hanʼ (Iniö ÅB)
• ɷn ga:r på: som ⱸn bjära (Tenala NL)
• hɷn byra ga: på: me: an at an skɷ lag så dⱸm skɷ slipp tⱸdan (Munsala ÖB)
• va ɷn ga:r ann mⱸ andⱸ poitjin (Bergö ÖB)
• it sko mamma ha tjöft den åm it tjärngin sko ha gå:tt ann me: on så (Snappertuna NL)
• røktⱸ ga:r hⱸ di ska jä:r ⱸ (Björköby ÖB)
• hⱸ gik rⱸidan ⱸitt tal att an hadd dɷ:i (:dött) (Borgå NL)
• fⱸmm krɷ:kʃötspḷassär som jikk nattom (Vårdö ÅL)
• drⱸttor som gor o:rom (Brändö ÅL)
• fjälʼlʼfiskvattnä hⱸ ga:r so där ⱺ:v o tⱸll hⱸ (Houtskär ÅB)
• pḷassn ga:r i tu:r millan grannana (Pargas ÅB)
• ⱸ jikk ɷⱺ:romm (Hitis ÅB)
• fiⱸbⱸrstottjin (:-termometern) jiⱸ i lɷå:nⱸ to, ⱸ findist bara iⱸn i böyjin (Korsnäs ÖB)
• ⱸ ga:r mytji faʃu:kɷr (:epidemier) om vå:ran (Korsholm ÖB)
• aggʃø:n (:dyningarna) ga:r so ⱸ bara skro:ḷar moɷt stra:ndli:dan (Björköby ÖB)
• sjö:n gå:r hö:g (Kyrkslätt NL)
• ⱸ ga:r hø:g ʃø: (Björköby ÖB)
• hä gå:r grɷ:vär ʃö: po Dⱸilä i da: (Kumlinge ÅL)
• dⱸ jikk so grɷ: ʃø: (Tenala NL)
• klokkɷ hɷ ga:r o hɷ ⱹlå:r (Terjärv ÖB)
• kvä:nän je:g så vingan va såm e bḷått ba:nd (Närpes ÖB)
• ja försyø:kt få: mɷ:torn ti bör ga: (Strömfors NL)
• ju:ḷi ga:r ṣkå:kt (:snett) tⱸfyr ṣkrapḷar ⱸ (Vörå ÖB)
• kvä:nⱸn jie:g mⱸ lⱸkkrisk (:elektricitet) (Lappfjärd ÖB, Pedersöre ÖB)
• lilltannju:ḷe (i kastmaskinen) ga:r mo:tso:ḷs (Nagu ÅB)
• kva:rṇ i Ka:rṣby gå:r mⱸ turrbi:n (Tenala NL)
• ø:rɷna dzik opo a (:på hästen) som po hara (Terjärv ÖB)
• røvin ga:r po an som to svi:nin ga:r ti bäriskoɷks (Oravais ÖB)
• munn ga:r opa di såm nå:r få:ri sji:tär upa nä:vri (Pyttis NL, Oravais ÖB, Helsinge NL)
• dⱸ gⱺ:r runtt i huvvä förr mä (Finström ÅL)
• dⱸ ä dä samma, barra rulljansin gå:r (Vårdö ÅL)
• åm na:n få:r tri: tromf på ein gang undi he spele ga:r (:medan kortspelet är i gång) (Nagu ÅB)
• dⱸ: som kri:gⱸ jikk på: rⱸi (Tenala NL)
• spelmännen så:t å spela å nikka å e je: för follt (Replot ÖB)
• o to jie:g ⱸ i kapp (Lappfjärd ÖB)
• å sän sku dⱸ gⱺ: sakta ma:k (Saltvik ÅL)
• hⱸ ga:r ⱸn stⱸinrⱸvil rä:tt u:t fron Skata (Karleby ÖB)
• bḷɷ:dodrɷna ga:r jɷ hoss okoss (:kors o. tvärs) i kroppi ti (Esse ÖB)
• bröstbo:min jie såde tvärt uvi (Närpes ÖB)
• akslana (:maskstolparna) gå:r millan maskⱺna i nä:tⱸ (Eckerö ÅL)
• fḷo:rn ga:r sama vä:g såm langgåḷve (Nagu ÅB)
• nɷ ⱸ dⱸ hɷnnra å:r sⱸnn vä:gin jikk dä:r (Tenala NL)
• tⱸsin ro:ⱸn han ga:r här yvi (Mörskom NL)
• täs jär päŋŋana tom ga:r int nu, int täsn ti:nn (:den här tiden, dvs. inte nu längre) (Strömfors NL)
• essena ga:r för elva ö:går (Nagu ÅB)
• då jikk väl robbeln (:rubeln) för två: mark å seksti penni (Tenala NL)
• hø:vlihⱸitⱸn ga: framfyr aⱹt ana (Munsala ÖB)
• int ha dⱸ vari moŋga som ha gå:tt yvär hⱸnnar (Tenala NL)
• ja veit va han ga:r fyri (:vad han är värd, hurdan han i grunden är) (Vörå ÖB, Petalax ÖB, Lappfjärd ÖB, Iniö ÅB, Pyttis NL)
• hⱸ va lykkɷn ⱸ jikk it värr (Munsala ÖB)
• hⱸ jig so gä:ḷit (Oravais ÖB)
• han lⱸtär ⱸ ga: hoɷvin-droɷvin (:vind för våg) (Vörå ÖB)
• ⱸ jiⱸ så fɷ:ṭ så an hⱸnda it bḷⱸkst förⱸn an va ihä:ḷ (Korsnäs ÖB)
• dⱸ sku gⱺ: ⱸttär tu:r ⱺ ⱺ:niŋ (Saltvik ÅL)
• sⱺ ska vⱸ si: hur ⱸ ga:r (Houtskär ÅB)
• sko de bara goå eftär mi:n önskan (Sjundeå NL)
• nɷ: ska hⱸ in ana gaŋg ga: a:lⱸis (:annorlunda) til (Terjärv ÖB)
• nu ska ja bⱸrⱸtt hur ⱸ ga:r til (Närpes ÖB)
• dⱸ jikk nɷ:g stä:ḷarⱸ (:stelare) till hⱸr i Finnströmm (Finström ÅL)
• hⱸ ga:r ṣo ɷ:rⱸtt til i kri:g (Lappträsk NL)
• hⱸ byrja jɷ: ga lⱸ:tari ti tsø:r u:t dyndzɷ (Esse ÖB)
• ⱸ ga:r le:t ti hiss ɷpp sigḷⱸ to an ha:r rottiŋslødrɷna (Björköby ÖB)
• ä dä fäṣkär snö: gⱺ:r dⱸ bra: tⱸ dra: (Finström ÅL)
• hⱸ gå:r bra: ti sima to ⱸin anan holdär huvu opp (Sibbo NL)
• hⱸ mo nö ga lökkḷit fö dⱸ (Malax ÖB)
• hu:r ha:-ddä gott för ʃe:ḷʃöttin? (Vårdö ÅL)
• ⱸ bör barⱺ ga u:tförö för dom (Houtskär ÅB)
• hⱸ ha so gandji mⱸ maŋga föru:t (Liljendal NL)
• ho må:r do? (svar:) he dallar å ga:r (Nykarleby ÖB)
• o int jik ⱸ ti rɷ:, hⱸ va bara syrjɷ (:sörja) (Larsmo ÖB)
• hⱸ a noɷ gandji o, toḷidⱸ arbⱸit (Malax ÖB)
• alttiŋ gⱺ:r u:tom ti lugga ⱸn fḷinttskalli (Finström ÅL)
• han trⱸŋd far ri:dand to hⱸ intt dji mⱸ tjärro (Lappträsk NL)
• loga i lamppo dzik ti fo: stø:r o mindⱸr (Nedervetil ÖB)
• hⱸ ga: ṭi bränn modⱸ (:spån o. stickor) i hisin kami:nin (Närpes ÖB)
• stallakkån (:skjutluckan i stallet) ga:r ti skju:t ypy (Nagu ÅB)
• dⱸ jikk ti ta: u:t dom (:kvarn-portarna) när ⱸ blå:st för myky (Tenala NL)
• han ska skrubba förrän dⱸ går ann tⱸ ka:rḍa (Vårdö ÅL)
• hä jikk inʼt ann ti gḷö:m slaffatä (med vägkosten) hⱸmma, to va ä nu riktit po tɷ:k (Kumlinge ÅL)
• nɷ gå:r dⱸ ann för e:n ti mala ale:na (Tenala NL)
• nɷ: jieg ⱸ (:att grädda våfflor) fö sⱸ i kakäḷɷ:nan o (Närpes ÖB)
• so vilʼdʼ ⱸ iŋga ga: för ṣä tⱸ ha: väit (:odla vete) (Houtskär ÅB)
• hur ska he nu kuni ga för se änn tu sku ta: ein tiggar (Lappträsk NL)
• han som ha vⱸta koma ska han vⱸta ga: (Nykarleby ÖB)
• ga: frå:n dörin (:uppmaning till inträdande att stiga fram o. ta plats) (Munsala ÖB, Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Malax ÖB, Brändö ÅL, Nagu ÅB)
• hⱸ va:ḷ ti:d ti ga: (Vörå ÖB)
• to frⱸmand ha ga:ji få:r ba:nⱸn kalisä:r (:kalasa) po kakɷn (Korsholm ÖB)
• vi kom ti:t tili:k fast ja jie:g in häiḷ ti:m furi (Närpes ÖB)
• nɷo:r jie:g an? (Sastmola SK)
• å hon andra fihk gå: (:blev utkörd) me bå:nunga si:n (Kökar ÅL)
• han ä gåddär (Pargas ÅB)
• ⱸ ti:där po: ti go: nu (Karis NL)
• si:l int ɷpp na mⱸir søtmjöḷk ⱸn vi ga:r å: mⱸ: i da:g (Björköby ÖB)
• ɷn a ga: ɷa mⱸ ⱸ bɷan (Korsnäs ÖB)
• to jⱸk inʼ bortt fron lⱸ:sførhø:rⱸ (Iniö ÅB)
• ⱸina kombär till o hanʼ anʼdra gor boṭṭ, so ä ti:dinʼs goŋg (Kumlinge ÅL)
• alʼlʼ a:där jⱸkk frⱺ:n (Houtskär ÅB)
• kvaför je:g Mikk frɷå:n häimanⱸ? (Närpes ÖB)
• nɷ vild (:ville, var nära att) Fi: ga: mⱸ: to ɷ fi stry:pʃu:kɷ (:difteri) (Esse ÖB)
• dåm va i så hå:ḷan stårm så dåm va nä:ra på: ti ga: me: (Sideby ÖB)
• när bla:dmagan bli:r rikit hå:rḍ so kan dom stry:k mä:, gå: å:t (Tenala NL)
• to ry:ssn kom yvi (:över gränsen) to dji svⱸnskan gɷ:villit undan (Lappträsk NL)
• int jik hⱸ na mytji skotⱸ om dɷ hadd in tɷkin byssɷ (:ett sådant gevär, näml. träffsäkert) (Larsmo ÖB)
• ⱸ hadd int jyst ga:i na ma:t o kaff po soŋŋfⱸsti (Oravais ÖB)
• poikan skratta so dom trɷdd li:vⱸ skɷ ga: (Sideby ÖB)
• he ga:r li:te bryö (Sideby ÖB)
• när li:vä gå:r ṣo bḷi:r männʃan ba:ra a:s (Kumlinge ÅL)
• hⱸ go:r som smö:r i sɷ:ḷʃi:n (Brändö ÅL)
• hⱸ sista som go:r sa bɷnn när ʃi:thu:sⱸ brann (Brändö ÅL, allm.)
• di:t gikk no fy:ra daksvärk för åss (Kyrkslätt NL)
• inga sko ja bry: mei åmm fast ställe sko gå: (:gården försäljas på exekutiv auktion) (Helsinge NL, Kyrkslätt NL)
• svikkhåli ⱸ dⱸiga at int aŋŋan (:den friska smaken) ska ga: uta sva:gdrikka (Strömfors NL)
• ⱸ va ju:st (:just) tⱺ i:sinʼ jⱸkk (Houtskär ÅB)
• fjä:ḷin ga:r (Korsholm ÖB, Replot ÖB, Bergö ÖB)
• ⱸ bara loma i bärjⱸ to skotⱸ je:g (Korsholm ÖB)
• skɷ ja int ha: hisɷ pi:pɷ so vⱸit ja int hɷ ḍaga skɷ ga: fy mⱸ (Pedersöre-Purmo ÖB)
• vakkrastⱸ ti:dⱸn ha gott när hundfḷɷ:kän ha bḷomma u:t (Saltvik ÅL)
• han tⱸss mɷo:nn ha gatt fⱺɷ:rṭ (Hitis ÅB)
• ti:dn ga:r so fɷ:rt (Strömfors NL)
• (brunsten) ha gå:tt å: (Snappertuna NL)
• å:kran liggär i sy:ron nä:r iŋŋa vatn gå:r å: (:rinner av) (Lappträsk NL)
• fjä:ḷin ga:r ɷå:v (:isen på fjärden bryter upp o. försvinner) (Korsnäs ÖB)
• tä:r i:sin ha ga:ji boṭṭ pa vi sⱸi ⱸ: gḷa:tt (Björköby ÖB)
• brånan (:febern) börja ga: bårt (Närpes ÖB)
• för at rɷ:a (:råeggen) ska gå: boṭt (Kumlinge ÅL)
• (den gamla dialekten) ha börja ga borṭ (Hitis ÅB)
• daddjin a gott bort rⱸi (Pernå NL)
• ska in tåko rama tjörkpäḷs ga bårt fö så bilit? (Replot ÖB)
• ga:r int u:r o bḷäikⱸs int (Närpes ÖB)
• hɷn tänn ʃɷ:rṭⱺn ga:r u:r hⱺn (Houtskär ÅB)
• hⱸ fry:st ɷpp rø:trⱸn (på lärkträden) o dom gik u:t (Sibbo NL)
• li:ti räkkär å mytji ga:r å:t (Pedersöre ÖB, allm.)
• nɷ: go:r dⱸ tu:snar å:t (:tusentals mark) (Esbo NL)
• han dzik u:t po dzä:ḷo (Karleby ÖB)
• gaⱸn int ti handⱸ hoɷnabⱸssin, an bɷffas (Björköby ÖB)
• no ga ti dörⱸn nu (Korsnäs ÖB)
• ja ska ga åt båtusⱸ (Närpes ÖB)
• vi ska ga: ti grannas fa:r o mɷ:r (Iniö ÅB)
• so gi-n opp ot ⱸit hø:kt bärg (Pargas ÅB)
• tå-n jie:g åpp ettär trappåna (Dragsfjärd ÅB)
• di:t såm ja ä:rna me så gå:r ja (Snappertuna NL)
• ja talar färst mⱸ honon o so ga:r ja dirⱸkt ⱺpp ti baŋkin (Borgå NL)
• ja gar i bo:tn (Strömfors NL)
• tom a int vari ti ga: hi: i sɷmar (:inte varit här o. hälsat på, inte besökt oss) (Strömfors NL)
• to byri bɷddarⱸ (:vikarsälarna) ga närmari landi (Larsmo ÖB)
• to je:g harrⱸn opp i å:ⱸn (Korsnäs ÖB)
• do bru:kar abbⱺrän gå: po strä:ndrän (:upp mot land, för att leka) (Kumlinge ÅL)
• fistjin ga:r ɷpp i botnana (:längre in i vikarna) (Strömfors NL)
• oksⱸ vila int ga: po kɷddo (Karleby ÖB)
• ga: ett na vⱸ:d, poik (:hämta lite ved) (Munsala ÖB)
• ja ska ga: ⱸtt vatnⱸ (Sastmola SK)
• han ha go:tt ⱸftär kaffibɷlla (Kyrkslätt NL)
• di skɷ ga: i baston (:bada bastu) (Jeppo ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Korsnäs ÖB, Nagu ÅB)
• tom jie:g i bru:stu:g o bⱸist (:gick brudstugugång) (Lappfjärd ÖB, allm.)
• ga: ti bäriskoɷks (:plocka bär) (Oravais ÖB)
• ga ti få:rskoks (:leta efter fåren, på betesholme el.d.) (Replot ÖB)
• ni få:r ga: i föusi i kvⱸld (:utföra sysslorna i ladugården) (Terjärv ÖB)
• go: ti grɷ:vʃäpps (:ta hyra på djuphavsseglare) (Kumlinge ÅL)
• foḷtsi dzik i tsyrkkɷ (Esse ÖB)
• vi blⱸ: so stɷ:ra att vi börja ga: ti lɷka:ln (:bevista nöjestillställningar i ungdomsföreningshuset) (Pyttis NL)
• ga: i nåtasko:g (:plocka hasselnötter) (Nagu ÅB)
• gå: i ʃe:ḷi:s (:jaga säl) (Vårdö ÅL)
• omm-n inga gɷⱺ:r ti ʃuø:s (:ägnar sig åt sjömansyrket) (Hitis ÅB)
• han ga:r i skoɷḷan (Munsala ÖB, allm.)
• vi skɷ ga: ti stjyttskoɷs (:gå på jakt) (Vörå ÖB)
• vi börja ga: po ⱸ:njan (:inledde slåttern) (Korsnäs ÖB)
• han ga:r i borjin (Solf ÖB)
• tⱺm jikk pⱺ daksvärttjⱸn (Hitis ÅB)
• han je: po danssin (Replot ÖB)
• ha dzi ti ⱸids po hⱸ (:avlade ed) (Esse ÖB, Terjärv ÖB)
• ga: po innbäisas (:på nattfrieri) (Pörtom ÖB)
• ja börja ga åp lä:ron (:i skomakarlära) (Närpes ÖB)
• han sku ga: i lä:rån (Liljendal NL)
• stɷ:rbi:arⱸn (:folket i Storby) jikk ti nɷ:t i två: la:g (:bedrev notfiske) (Eckerö ÅL)
• ja ha ga:i ti nɷ:tⱸn i fⱸmtɷn å:r (Öja ÖB)
• ga: ti skrift (:till nattvarden) (Munsala ÖB, Bergö ÖB, Nagu ÅB, Pargas ÅB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB)
• ga: i skriffskoɷḷan (Munsala ÖB, Vörå ÖB, Bergö ÖB)
• ga: po tjⱸdɷrlⱸik (:jaga spelande tjäder) (Vörå ÖB)
• föru:t hadd man gå:tt po torvhakkniŋg o jø:ssⱸlbre:niŋg (Tenala NL)
• ja sku ga: ti doktɷ:rin (:konsultera en läkare) (Lappfjärd ÖB, Oravais ÖB)
• man jikk ti kvinnfoḷk (:ut på nattfrieri) (Kumlinge ÅL)
• ja jikk för prⱸstn (:i skriftskolan) (Hitis ÅB)
• ga: sä ⱸ i:sinʼ (:gå ner sig på svag is) (Houtskär ÅB)
• gröbbor (:flickorna) jiⱸ ju fri: frɷån täidⱸ dansarpⱸŋgan (Närpes ÖB)
• han vast arg o spraŋ pɷ grannin so sonin mosta ga: imillan (Vörå ÖB)
• si:tjⱸn ga:r i: dɷålit (Sideby ÖB)
• ha kom po so rɷkɷa i:s so a jik ne:r (Larsmo ÖB)
• åm e nu va:ḷ handel å:v så kan ja nu ga: ne:r in par tri: mark (Lappfjärd ÖB)
• han jik ne:r i pri:s po ⱸ (Purmo ÖB)
• tom ga:r pⱺ: dⱺ, tⱺ sɷ:ḷän ga:r ⱺpp (Houtskär ÅB)
• om man vil ha hästn ti ga: osi:dⱺ i stalli so sä:r man ”hɷma” (Lappträsk NL)
• å:gi ⱸ bra: grɷnd tⱸr so han kann ga övⱸr tⱸr po somarⱸ (Nedervetil ÖB)
• i:sn jik mɷ:t stɷ:rbå:tn o skɷ bru:t ne:r a (Larsmo ÖB)
• in lastbå:t je:g på in grynnå (Kvevlax ÖB, Replot ÖB)
• sɷ:ḷⱸn ga:r i mɷo:n (:i moln) (Korsnäs ÖB)
• hä vɷḍḍ ⱸn ri:sli nɷ:ḍḷi storm so vi jikk po la:nd (:strandade) (Kumlinge ÅL)
• so:ln gå:r (:går ned) i ha:ve (Kyrkslätt NL)
• ga: i bḷöytⱺn (:väta ner sig) (Korsholm ÖB, Korsnäs ÖB)
• hä gå:r iŋga alʼlʼs ti dra: mä tjäḷkkanʼ, han gå:r i saŋkk (Kumlinge ÅL)
• ta opp (:öppna) munn annorṣ gå:r ø:rona i lå:s (Lappträsk NL)
• hⱸ je:g i bakksla:g (:gick på tok el. illa) (Petalax ÖB, Esse ÖB, Nagu ÅB)
• i brakɷn (Larsmo ÖB)
• hⱸ ga:r i drobbilin (:på tok) (Vörå ÖB, Oravais ÖB)
• om dⱸ vill ɷ:tu:ras so gå:r ḍⱸ nɷ: på tɷ:k (Vårdö ÅL, Larsmo ÖB, Esse ÖB)
• ja dzi i mistniŋg mⱸ hⱸde: tsø:pasi (:led ekonomisk förlust) (Pedersöre-Purmo ÖB)
• han ga:r i bade (:dukar under, omkommer) (Petalax ÖB, Pörtom ÖB)
• ga: ti kost (:förgås, dö) (Nedervetil ÖB, Munsala ÖB)
• hⱸ ga:r so mytji ma:t i haisk (Korsholm ÖB)
• ha fɷll so roskɷt (:våldsamt) so fḷⱸira si:dbⱸin dzik å:v (Esse ÖB)
• o:ran gⱸkk o: (Vittisbofjärd SK)
• kärraksuḷn ha gatt å:v (Nagu ÅB)
• dörn gikk fast eftär henna (Sjundeå NL)
• brännvinspotton hans jik sondär (Jeppo ÖB)
• skɷ:an gar sondⱸr (Korsnäs ÖB)
• so jikk siglⱸn sɷndär, toppn sprakk okly:v (Tenala NL)
• hystån (:gungan) dji såndär (Lappträsk NL)
• ʃø:nn ga:r ypi må:naʃʃifti aprill maij (Strömfors NL)
• int ga:r hⱸ na:n övⱸr daga si:n (:sin utmätta levnadsålder) (Nedervetil ÖB)
• så mått spelarn förän spele burjas no:ga sei hur hö:kt-n ga:r (Nagu ÅB)
• sa:n jie:g e så langt än (:att) låttn foll på hånåm (Dragsfjärd ÅB)
• ettarst (:till slut) djikk he så langt änn han börja ga: ikring å tigga (Liljendal NL)
• ja tykkär hⱸ byri ga: fø laŋkt (Jeppo ÖB)
• he he:ndär ju no:v å he kvinnår ga:r yvi (Närpes ÖB)
• in stⱸinharjɷ (:rullstensås) som ga:r alt u:t po mosan (Öja ÖB)
• ho:rfle:ton jik nⱸ:r ti midjan (Jeppo ÖB)
• snyø:in jie:g ot knie:dⱸn (Närpes ÖB)
• vattnä jik övär fö:ṣkɷ:n (Brändö ÅL)
• vatubande (på skorstenen) ga:r ongifä:r en haḷv tigelstein u:tanför pi:pån (Nagu ÅB)
• stɷbbn jikk ti strɷmppbandⱸ (Tenala NL)
• ti: ga:r ⱸn rikti bra:-an väg (Karleby-Nedervetil ÖB)
• ve:gⱸn gå:r no:rⱸtⱸ (:norrut) (Saltvik ÅL)
• o so va där brɷ: som jikk u:t ti vä:jin (Tenala NL)
• ti sköut so skoti jik i maga (Larsmo ÖB)
• hanʼ most ju si ⱸftär at int sö:minʼ gå:r inʼnʼanför gu:ḷ randän (Brändö ÅL)
• pⱸŋgan jikk åt härran (Nykarleby ÖB)
• jivä:ri had ny:in pi:pɷ so hⱸ jik nɷ: bra: (Larsmo ÖB)
• vinn ha ga:i ti nörrin (Munsala ÖB)
• vindⱸn ga:r upa sy:d (Strömfors NL)
• men tå je:g e ti no:ḷan å böra bḷå:s (Replot ÖB)
• ⱸn ⱸ skɷ ga: ti uø:stärṇ (Hitis ÅB)
• hⱸ jie:g ful an ynju yø:gɷnⱸn hⱸ to (Närpes ÖB)
• ja vill noɷ ga osta ligg to kḷokkɷn ga: ti toḷv (Korsholm ÖB)
• en tjåkkan päls så itt tjö:lden sku ga ijönåm (Sideby ÖB)
• när ä bḷi:r tjokt mä snö: gå:r inʼt vintrinʼ ijinnⱺm (:tränger kölden inte ner i marken) (Kumlinge ÅL)
• ʃiŋkona sku ligg så lⱸŋŋ i lakan at salti allt add gå:tt ijinum (Strömfors NL)
• to mastsi ga:r po lä:vrⱸ ska an su:p kaldvattnⱸ (Nedervetil ÖB)
• dⱸ ⱸ nⱸstan so dⱸ gå:r e:n po magan (:ger kväljningar) när man tⱸŋkkär po dⱸ (Tenala NL)
• int ga:r he na nö:d på me (Esse ÖB)
• i somt lⱸdɷna (:vissa lador) djik ⱸ jɷ bara ⱸn tjugo bø:lo (Karleby ÖB)
• vi har ie:n (:en ria) tär ⱸ ga:r toḷv sⱸkkar (Lappfjärd ÖB)
• tjugefämm trätti ki:lo ⱸllär va dⱸ kunna gⱺ: i haḷvbaḷjona (Saltvik ÅL)
• dⱸ va sona (små potatisar) at dⱸ jikk sⱸksti i kaffⱸkoppn (Tenala NL)
• aldär bli:r kärkån (:kyrkan) så full at int prästn ga:r inn (Borgå NL)
• magan ä follär men en kaffikåpp gå:r no altti ne:r (Helsinge NL)
• so kann ⱸ ga: nⱸstan aṣṣtɷn (:aderton) stjy:lar ti vaḷin sⱸtɷ (:till varje omgång i rian) (Vörå ÖB)