uppdra – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of uppdra

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveuppdraga
Presentuppdrager
Pastuppdrog
Imperativeuppdrag
Supineuppdragit; uppdratt

Verbs conjugated like 'uppdra'

akttaga, andra, andraga, ankaretaga, anta, antaga, arvtaga, avbedraga, avdagata, avdagataga, avdraga, avta, avtaga, bedra, bedraga, beslagta, betaga, bidra, bidraga, bortta, etc. (List truncated at 20 verbs)

Translations

  • assign, to allot or give something as a task
  • commission, send to do something

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    fsv. updragha; jfr d. opdrage, t. auftragen; ssg av UPP o. DRAGA, v. References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: uppdragande

    Indicative

    Present

    jaguppdrager
    duuppdrager
    han;honuppdrager
    viuppdraga
    niuppdraga
    deuppdraga

    Perfect

    jaghar uppdragit; uppdratt
    duhar uppdragit; uppdratt
    han;honhar uppdragit; uppdratt
    viha uppdragit; uppdratt
    niha uppdragit; uppdratt
    deha uppdragit; uppdratt

    Past

    jaguppdrog
    duuppdrog
    han;honuppdrog
    viuppdrogo
    niuppdrogo
    deuppdrogo

    Pluperfect

    jaghade uppdragit; uppdratt
    duhade uppdragit; uppdratt
    han;honhade uppdragit; uppdratt
    vihade uppdragit; uppdratt
    nihade uppdragit; uppdratt
    dehade uppdragit; uppdratt

    Future

    jagskulle uppdraga
    duskulle uppdraga
    han;honskulle uppdraga
    viskola uppdraga
    niskola uppdraga
    deskola uppdraga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    duskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    han;honskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    viskola ha(va) uppdragit; uppdratt
    niskola ha(va) uppdragit; uppdratt
    deskola ha(va) uppdragit; uppdratt

    Conjunctive

    Present

    jagmå uppdraga
    dumå uppdraga
    han;honmå uppdraga
    vimå uppdraga
    nimå uppdraga
    demå uppdraga

    Perfect

    jagmå ha(va) uppdragit; uppdratt
    dumå ha(va) uppdragit; uppdratt
    han;honmå ha(va) uppdragit; uppdratt
    vimå ha(va) uppdragit; uppdratt
    nimå ha(va) uppdragit; uppdratt
    demå ha(va) uppdragit; uppdratt

    Past

    jagskulle uppdraga
    duskulle uppdraga
    han;honskulle uppdraga
    viskulle uppdraga
    niskulle uppdraga
    deskulle uppdraga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    duskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    han;honskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    viskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    niskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    deskulle ha(va) uppdragit; uppdratt

    Conditional

    Present

    jagskulle uppdraga
    duskulle uppdraga
    han;honskulle uppdraga
    viskulle uppdraga
    niskulle uppdraga
    deskulle uppdraga

    Perfect

    jagskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    duskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    han;honskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    viskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    niskulle ha(va) uppdragit; uppdratt
    deskulle ha(va) uppdragit; uppdratt

    Imperative

    duuppdrag
    viLåt oss uppdraga
    niuppdrag

    Swedish Dialects of Finland