strangera – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of strangera

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivestrangera
Presentstrangerar
Paststrangerade
Imperativestrangera
Supinestrangerat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

sv. dial. strangera, anstränga, driva på, ansätta; till sv. dial. strang, strång, spänd, sträv, strid, sträng (se STRÅNG) References: 1

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: strangerande

Indicative

Present

jagstrangerar
dustrangerar
han;honstrangerar
vistrangera
nistrangera
destrangera

Perfect

jaghar strangerat
duhar strangerat
han;honhar strangerat
viha strangerat
niha strangerat
deha strangerat

Past

jagstrangerade
dustrangerade
han;honstrangerade
vistrangerade
nistrangerade
destrangerade

Pluperfect

jaghade strangerat
duhade strangerat
han;honhade strangerat
vihade strangerat
nihade strangerat
dehade strangerat

Future

jagskulle strangera
duskulle strangera
han;honskulle strangera
viskola strangera
niskola strangera
deskola strangera

Future Perfect

jagskulle ha(va) strangerat
duskulle ha(va) strangerat
han;honskulle ha(va) strangerat
viskola ha(va) strangerat
niskola ha(va) strangerat
deskola ha(va) strangerat

Conjunctive

Present

jagmå strangera
dumå strangera
han;honmå strangera
vimå strangera
nimå strangera
demå strangera

Perfect

jagmå ha(va) strangerat
dumå ha(va) strangerat
han;honmå ha(va) strangerat
vimå ha(va) strangerat
nimå ha(va) strangerat
demå ha(va) strangerat

Past

jagskulle strangera
duskulle strangera
han;honskulle strangera
viskulle strangera
niskulle strangera
deskulle strangera

Pluperfect

jagskulle ha(va) strangerat
duskulle ha(va) strangerat
han;honskulle ha(va) strangerat
viskulle ha(va) strangerat
niskulle ha(va) strangerat
deskulle ha(va) strangerat

Conditional

Present

jagskulle strangera
duskulle strangera
han;honskulle strangera
viskulle strangera
niskulle strangera
deskulle strangera

Perfect

jagskulle ha(va) strangerat
duskulle ha(va) strangerat
han;honskulle ha(va) strangerat
viskulle ha(va) strangerat
niskulle ha(va) strangerat
deskulle ha(va) strangerat

Imperative

dustrangera
viLåt oss strangera
nistrangera

Swedish Dialects of Finland