skilja – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of skilja

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveskilja
Presentskiljer
Pastskilde
Imperativeskilj
Supineskilt

Verbs similar to 'skilja'

skiljas, skölja, åtskilja, avskilja, gilja, kila, killa, sälja, sila, skala,

Translations

  • deflect, to deviate
  • depart, to deviate
  • difference, to distinguish or differentiate
  • digress, to deviate
  • discern, to distinguish something as being different from something else; to differentiate
  • discriminate, to distinguish
  • divorce, to separate something that was connected
  • part, to separate from each other as combatants
  • separate, to disunite, disconnect
  • separate, to cause to be separate
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    avskeda
    entlediga
    avskilja
    frånskilja, dela, sära, avlägsna, avsöndra, utskilja, filtrera

    Sample Sentences

    Additional Information

    skilja
    avskilja; åtskilja, dela av
    [A skiljer x från y]

    Engelsk översättning
    separate, part, sever; divide

    Exempel

    skilja de stridande åt---separate the combatants


    Svenskt uppslagsord
    skiljer skilde skilt skilj! skilja verb
    särskilja
    [A skiljer mellan/på x och y]

    Engelsk översättning
    distinguish, differentiate, tell apart

    Exempel

    skilja på (el. mellan) verklighet och fantasi---distinguish between fact and fiction


    Svenskt uppslagsord
    skiljer sig skilde skilt skilj! skilja se skils

    Engelsk översättning
    separate; divorce


    Svenskt uppslagsord
    skiljer sig skilde skilt skilj! skilja verb
    avlägsna sig; vara annorlunda
    [A/x skiljer sig från B/y]

    Engelsk översättning
    part; differ, be different; stand out

    Exempel

    han skiljer sig från andra barn---he differs from other children

    Etymology

    1. fsv. skilia; jfr sv. dial. skilja, skelja, skela m. fl. former, fd. skilia, d. skille, fvn. skilja, nor. skille; jfr äv. got. skilja, slaktare (eg.: en som klyver); rotbesläktat med mlt. schēlen, skilja, o. till en rot med bet. ’klyva’ o. d. — Jfr SKAL, sbst.1, SKALK, sbst.2, SKALLE, sbst.3, SKALM, SKALP, SKALTA, v.1., SKILA, sbst., SKILJE, SKILL, SKILLIG, adj.1 SKÄL, SKÖLD m. fl. References: 1
    2. From Old Swedish skilia, from Old Norse skilja, from Proto-Germanic *skiljaną (“to separate, limit”), from Proto-Indo-European *(s)kelH- (“to split, cut”). See: Proto-Germanic '*skiljaną'.

    Verbs referencing "skilja"

    English skill, Danish skille.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: skiljande

    Indicative

    Present

    jagskiljer
    duskiljer
    han;honskiljer
    viskilja
    niskilja
    deskilja

    Perfect

    jaghar skilt
    duhar skilt
    han;honhar skilt
    viha skilt
    niha skilt
    deha skilt

    Past

    jagskilde
    duskilde
    han;honskilde
    viskilde
    niskilde
    deskilde

    Pluperfect

    jaghade skilt
    duhade skilt
    han;honhade skilt
    vihade skilt
    nihade skilt
    dehade skilt

    Future

    jagskulle skilja
    duskulle skilja
    han;honskulle skilja
    viskola skilja
    niskola skilja
    deskola skilja

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) skilt
    duskulle ha(va) skilt
    han;honskulle ha(va) skilt
    viskola ha(va) skilt
    niskola ha(va) skilt
    deskola ha(va) skilt

    Conjunctive

    Present

    jagmå skilja
    dumå skilja
    han;honmå skilja
    vimå skilja
    nimå skilja
    demå skilja

    Perfect

    jagmå ha(va) skilt
    dumå ha(va) skilt
    han;honmå ha(va) skilt
    vimå ha(va) skilt
    nimå ha(va) skilt
    demå ha(va) skilt

    Past

    jagskulle skilja
    duskulle skilja
    han;honskulle skilja
    viskulle skilja
    niskulle skilja
    deskulle skilja

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) skilt
    duskulle ha(va) skilt
    han;honskulle ha(va) skilt
    viskulle ha(va) skilt
    niskulle ha(va) skilt
    deskulle ha(va) skilt

    Conditional

    Present

    jagskulle skilja
    duskulle skilja
    han;honskulle skilja
    viskulle skilja
    niskulle skilja
    deskulle skilja

    Perfect

    jagskulle ha(va) skilt
    duskulle ha(va) skilt
    han;honskulle ha(va) skilt
    viskulle ha(va) skilt
    niskulle ha(va) skilt
    deskulle ha(va) skilt

    Imperative

    duskilj
    viLåt oss skilja
    niskilj

    Swedish Dialects of Finland