neka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of neka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveneka
Presentnekar
Pastnekade
Imperativeneka
Supinenekat

Translations

  • forbid, to disallow
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    bestrida
    förneka
    förvägra
    hindra, förmena
    vägra
    avvisa, nobba, avslå, avböja

    Sample Sentences

    Additional Information

    neka
    svara nej, avvisa (ett påstående)
    [A nekar (till x)]

    Engelsk översättning
    deny

    Exempel

    neka till en anklagelse---deny an accusation
    nekande svar---answer in the negative

    Etymology

    1. fsv. neka; motsv. fgutn. naikka, fd. nege, fnor. neika (nor. dial. neikka); avledn. av den negation som föreligger i fsv. ne, isl. nei (jfr NEJ); formen näka sannol. uppkommen gm anslutning till NÄ (se NEJ). — Jfr NEJ, NÄKTA, neka References: 1
    2. From nej (“no”), similar to jaka (“to say yes”). From Old Swedish neka, Norwegian neikka, Danish nege, applying a -k suffix to Icelandic nei and Old Swedish ne. This goes further back to Germanic nikon. There is also an additional -t suffix in Swedish dialectal näkta, south Swedish nejta, Danish nægte, Norwegian nekta. See: Old Swedish 'neka'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: nekande

    Indicative

    Present

    jagnekar
    dunekar
    han;honnekar
    vineka
    nineka
    deneka

    Perfect

    jaghar nekat
    duhar nekat
    han;honhar nekat
    viha nekat
    niha nekat
    deha nekat

    Past

    jagnekade
    dunekade
    han;honnekade
    vinekade
    ninekade
    denekade

    Pluperfect

    jaghade nekat
    duhade nekat
    han;honhade nekat
    vihade nekat
    nihade nekat
    dehade nekat

    Future

    jagskulle neka
    duskulle neka
    han;honskulle neka
    viskola neka
    niskola neka
    deskola neka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) nekat
    duskulle ha(va) nekat
    han;honskulle ha(va) nekat
    viskola ha(va) nekat
    niskola ha(va) nekat
    deskola ha(va) nekat

    Conjunctive

    Present

    jagmå neka
    dumå neka
    han;honmå neka
    vimå neka
    nimå neka
    demå neka

    Perfect

    jagmå ha(va) nekat
    dumå ha(va) nekat
    han;honmå ha(va) nekat
    vimå ha(va) nekat
    nimå ha(va) nekat
    demå ha(va) nekat

    Past

    jagskulle neka
    duskulle neka
    han;honskulle neka
    viskulle neka
    niskulle neka
    deskulle neka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) nekat
    duskulle ha(va) nekat
    han;honskulle ha(va) nekat
    viskulle ha(va) nekat
    niskulle ha(va) nekat
    deskulle ha(va) nekat

    Conditional

    Present

    jagskulle neka
    duskulle neka
    han;honskulle neka
    viskulle neka
    niskulle neka
    deskulle neka

    Perfect

    jagskulle ha(va) nekat
    duskulle ha(va) nekat
    han;honskulle ha(va) nekat
    viskulle ha(va) nekat
    niskulle ha(va) nekat
    deskulle ha(va) nekat

    Imperative

    duneka
    viLåt oss neka
    nineka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    neka (v.II)
    nⱸikk (norra Österbotten, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Iniö ÅB, Pyttis NL), nⱸik (Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Strömfors NL), nⱸkk (Solf ÖB, Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), nie:k (Malax ÖB, Närpes ÖB), nⱸ:k (Bergö ÖB), ne:k(a), nⱸikk(a) (Kumlinge ÅL, Ekenäs NL, Borgå NL, Liljendal NL), nⱸkk(a) (Brändö ÅL), näik (Houtskär ÅB), neik (Nagu ÅB), neikk(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Västanfjärd ÅB), ne:kk(a) (Tenala NL), nⱸ:k(a) (Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL), nekk(a) (Ingå NL), nie:k(a) (Sjundeå NL), neik(a) (Sibbo NL, Pernå NL)
    altern. (Tenala NL) , (för övrigt) .
    Examples
    • a nⱸkka o sa:g ⱸ va-nt sant (Malax ÖB)
    • ja frå:ga åm an a jɷ:ṭ a mⱸn an nⱸkka (Korsnäs ÖB)
    • he:d näikar ja nⱺ förö he:d (Houtskär ÅB)
    • anʼ näika mɷ:t barⱺ inʼ ⱸ iŋga ha:d varⱸ hanʼ (Houtskär ÅB)
    • an nⱸika noɷ til ⱸ män an vɷ:ṭ fast änto (Björköby ÖB)
    • ha är ri:ttit o:möili a te: poddji (:pojken) besynnli åm a byri neik a na: (Esse ÖB)
    • papp nⱸika noɷ mⱸ ti ga pɷ dansin (Björköby ÖB)
    • ja a int nⱸkka dⱸ (Närpes ÖB)
    • ja ne:ka dä, män li:ka fa:n sku-ddu ha söndär talldrikin (Vårdö ÅL)
    • iŋga nⱸkkar ja: o sⱸtt sⱸ po stɷ:lana (:ni får nog sitta) (Brändö ÅL)
    • ja nⱸikka nɷ: onon mⱸn int jⱸlft hⱸ (Borgå NL)
    • men int kond dåm neik ånå ti predi:k nä:r dåm ha skrivi ett ånå (Pyttis NL)
    • ingin ne:kar tiggarn ti ha: hö:ga tankar (Snappertuna NL, Lappfjärd ÖB)
    • dⱸ va nⱸ:kt (:förbjudet), man skɷ int få: su:rmjølkk när man hadd frosan. (Tenala NL)
    • han nⱸkka fö ti ga: (Närpes ÖB)
    • han nekka ti jär a (Lappfjärd ÖB)
    • sⱺ näika inʼ tⱸ farⱺ (Houtskär ÅB)