mala – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of mala

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemala
Presentmaler; mal
Pastmalde
Imperativemala
Supinemalt

Verbs conjugated like 'mala'

mala, tåla,

Verbs similar to 'mala'

ala, bala, dala, fala, gala, hala, kala, maga, maila, maja,

Translations

  • crush, to reduce to fine particles by pounding or grinding
  • grind, to reduce to smaller pieces
  • harp, to repeatedly mention a subject
  • mill, grind or process using a mill or other machine
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    finfördela
    söndersmula, smula, krossa, granulera, pulvrisera
    småvärka
    mola

    Sample Sentences

    Additional Information

    mala
    smula sönder (sädeskorn etc) i en kvarn (bildligt "fortsätta monotont (att arbeta)")
    [A mal x]

    Engelsk översättning
    grind, mill

    Exempel

    mald (malen) peppar---ground pepper
    utredningen har inte malt färdigt än---the investigation has not been completed yet

    Stående uttryck

    den som kommer först till kvarnen får först mala ("den som kommer först får först sitt ärende uträttat")---first come, first served ("the first to arrive is the first to be done")

    Sammansättningar/avledningar

    finmala---grind (mince) fine (small)


    Den arkaiska formen är sydsvensk provinsialism numera.

    Etymology

    1. fsv. mala (ipf. mol), krossa till
    2. smådelar, mala (säd) = isl. mala, da.
    3. male, got., mlty., fhty. malan (ty.
    4. målen); men saknas i ägs. o. eng.; till ie.
    5. roten mel, sönderkrossa, i lat. molo,
    6. grek. mýllo (-ll- av -li-), även i fir.,
    7. slavo-balt. spr. o. armen.; men utan
    8. motsvarighet i de indo-iranska spr.; jfr
    9. även got. gamalwjan, sönderkrossa =
    10. isl. mølva. Jfr mal l, malm, mild,
    11. mjöl, mölla, moln, mulen, mull,
    12. mäld, mölja, ävensom ortn. på Mal-.
    13. fsv. mala, motsv. d. male, isl. mala, got., fsax., fht. malan, t. mahlen; av en indoeur. rot mel-, föreliggande i lat. molere, gr. μύλλειν, o. besläktat med MALM, MJÖL, MULL. — Jfr BLINI References: 1
    14. From Old Swedish mala, from Old Norse mala, from Proto-Germanic *malaną. See: Old Swedish 'mala', Proto-Germanic '*malaną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: malande

    Indicative

    Present

    jagmal
    dumal
    han;honmal
    vimala
    nimala
    demala

    Perfect

    jaghar malt
    duhar malt
    han;honhar malt
    viha malt
    niha malt
    deha malt

    Past

    jagmalde
    dumalde
    han;honmalde
    vimalde
    nimalde
    demalde

    Pluperfect

    jaghade malt
    duhade malt
    han;honhade malt
    vihade malt
    nihade malt
    dehade malt

    Future

    jagskulle mala
    duskulle mala
    han;honskulle mala
    viskola mala
    niskola mala
    deskola mala

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) malt
    duskulle ha(va) malt
    han;honskulle ha(va) malt
    viskola ha(va) malt
    niskola ha(va) malt
    deskola ha(va) malt

    Conjunctive

    Present

    jagmå mala
    dumå mala
    han;honmå mala
    vimå mala
    nimå mala
    demå mala

    Perfect

    jagmå ha(va) malt
    dumå ha(va) malt
    han;honmå ha(va) malt
    vimå ha(va) malt
    nimå ha(va) malt
    demå ha(va) malt

    Past

    jagskulle mala
    duskulle mala
    han;honskulle mala
    viskulle mala
    niskulle mala
    deskulle mala

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) malt
    duskulle ha(va) malt
    han;honskulle ha(va) malt
    viskulle ha(va) malt
    niskulle ha(va) malt
    deskulle ha(va) malt

    Conditional

    Present

    jagskulle mala
    duskulle mala
    han;honskulle mala
    viskulle mala
    niskulle mala
    deskulle mala

    Perfect

    jagskulle ha(va) malt
    duskulle ha(va) malt
    han;honskulle ha(va) malt
    viskulle ha(va) malt
    niskulle ha(va) malt
    deskulle ha(va) malt

    Imperative

    dumala
    viLåt oss mala
    nimala

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    mala (st.v.)
    maḷa (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Munsala ÖB), mala (Terjärv ÖB), maḷ (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB), ma:ḷ (Björköby ÖB, Replot ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB), maḷar (Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Iniö ÅB), ma:ḷ(a) (Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB), ma:ḷo (Kökar ÅL), maḷⱺ (Houtskär ÅB), maḷ(a) (Korpo ÅB, Finby ÅB), mal(a) (Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, östra Nyland, Pyttis NL)
    med pres. (Kökar ÅL, Houtskär ÅB, Pargas ÅB) , (Kimito ÅB) , (Eckerö ÅL, Kumlinge ÅL, Pargas ÅB) , pt. (Eckerö ÅL, Hammarland ÅL, Geta ÅL, Jomala ÅL, Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Iniö ÅB, Houtskär ÅB) , (Pargas ÅB) , (Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB) , (Hitis ÅB) , (Bromarv NL, Kyrkslätt NL) , sup. (Geta ÅL, Jomala ÅL, Vårdö ÅL, Pargas ÅB) , (Kökar ÅL, Brändö ÅL) , (Kumlinge ÅL) , (Houtskär ÅB) , (Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Bromarv NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL) ; (Österbotten, Brändö ÅL, Iniö ÅB, Houtskär ÅB, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL) ; (Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL) .
    Examples
    • dem maḷa sä:din på kvä:nin (Oravais ÖB)
    • man ma:ldⱸ mälttan hⱸmma po hⱸmmkva:ṇ (Finström ÅL)
    • han fɷ:r ti kvä:rnⱸn o mala ny:rog (Liljendal NL)
    • tä:r va nⱸtt tjyt mala nä:r ⱹaktarn (Pyttis NL)
    • ja ha vä:rä o mä:ḷä (Kumlinge ÅL)
    • an va o mala å:t kɷddɷna (Strömfors NL)
    • hanʼ som kombär førṣṭ ti kvä:rṇⱸn so fo:r inʼ førṣṭ ma:ḷ (Iniö ÅB, allm.)
    • tå e bḷå:sär så ska in ma:ḷ (Iniö ÅB)
    • ti var ti Biskɷs kvä:rnⱸ osta maḷa (Karleby ÖB)
    • o så: fikk vi mali om fre:da:gin (Tenala NL)
    • ti vila ha: mjöli mala (Terjärv ÖB)
    • snyɷs (:snus) maḷa dⱸm å:v ry:ssbḷa:din (Vörå ÖB)
    • hⱸ ma:ḷast ʃiⱹt mjuø:ḷ ot ju:rⱸn (Lappfjärd ÖB)
    • dom ma:ḷḍⱸ mjö:ḷ po hⱸmmkva:ṇar (Jomala ÅL)
    • o so mala man grø:pⱸ uta rå:g (Pojo NL)
    • två: skarp steinar malar int gått mjöl (Strömfors NL, allm.)
    • tⱺ maḷⱺst kvä:rṇän räin (Houtskär ÅB, Tenala NL, Lappträsk NL)
    • hon maḷar för gro:ft (Korpo ÅB)
    • ja fikk kvä:rnen ti mala (Mörskom NL)
    • kwaʃʃⱸn hakka ⱸlo ma:ḷa (:varken det ena el. det andra) (Närpes ÖB, Kvevlax ÖB)
    • ⱸ maḷⱺr ⱺ värkär (Houtskär ÅB)
    • to årk no ga: å ma:ḷa heila ti:nn (Pargas ÅB)
    • han ha nu mala ⱸ so lⱸŋgi rⱸidan (Borgå NL)