kula – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of kula

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekula
Presentkular
Pastkulade
Imperativekula
Supinekulat

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. sv. dial. kola, kula; av ljudhärmande urspr. sv. dial. kula, blåsa litet; besläktat med KALA. — Jfr KUL, sbst., KULEN, KULING
2. till KULA, sbst.2
3. efter t. sich kugeln, bli lik en kula; till KULA, sbst.3 References: 1 2 3 4

Verbs referencing "kula"

Danish kule.

Cognates

See the 2 cognates of kula

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: kulande

Indicative

Present

jagkular
dukular
han;honkular
vikula
nikula
dekula

Perfect

jaghar kulat
duhar kulat
han;honhar kulat
viha kulat
niha kulat
deha kulat

Past

jagkulade
dukulade
han;honkulade
vikulade
nikulade
dekulade

Pluperfect

jaghade kulat
duhade kulat
han;honhade kulat
vihade kulat
nihade kulat
dehade kulat

Future

jagskulle kula
duskulle kula
han;honskulle kula
viskola kula
niskola kula
deskola kula

Future Perfect

jagskulle ha(va) kulat
duskulle ha(va) kulat
han;honskulle ha(va) kulat
viskola ha(va) kulat
niskola ha(va) kulat
deskola ha(va) kulat

Conjunctive

Present

jagmå kula
dumå kula
han;honmå kula
vimå kula
nimå kula
demå kula

Perfect

jagmå ha(va) kulat
dumå ha(va) kulat
han;honmå ha(va) kulat
vimå ha(va) kulat
nimå ha(va) kulat
demå ha(va) kulat

Past

jagskulle kula
duskulle kula
han;honskulle kula
viskulle kula
niskulle kula
deskulle kula

Pluperfect

jagskulle ha(va) kulat
duskulle ha(va) kulat
han;honskulle ha(va) kulat
viskulle ha(va) kulat
niskulle ha(va) kulat
deskulle ha(va) kulat

Conditional

Present

jagskulle kula
duskulle kula
han;honskulle kula
viskulle kula
niskulle kula
deskulle kula

Perfect

jagskulle ha(va) kulat
duskulle ha(va) kulat
han;honskulle ha(va) kulat
viskulle ha(va) kulat
niskulle ha(va) kulat
deskulle ha(va) kulat

Imperative

dukula
viLåt oss kula
nikula

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

kula (v.I)
ku:l(a)
. gå krokig, vara kutryggig. (Finström ÅL, Vårdö ÅL) ; i förb. med av : bli kutryggig o. ovig till följd av ålderdom; i förb. med fram-över : vara kutryggig. (Finström ÅL) ; i förb. med på , : kröka sig, böja sig. (Vårdö ÅL) . Jfr kulog2 .
Examples
  • han börjar ku:l å:v (Vårdö ÅL)