halta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of halta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivehalta
Presenthaltar
Pasthaltade
Imperativehalta
Supinehaltat

Translations

  • limp, to walk lamely

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. halta, avledn. till HALT, adj.; jfr d. halte, feng. healtian, mht. halzen References: 1 2
    2. halt + -a

    Verbs referencing "halta"

    English halt.

    Cognates

    See the 2 cognates of halta

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: haltande

    Indicative

    Present

    jaghaltar
    duhaltar
    han;honhaltar
    vihalta
    nihalta
    dehalta

    Perfect

    jaghar haltat
    duhar haltat
    han;honhar haltat
    viha haltat
    niha haltat
    deha haltat

    Past

    jaghaltade
    duhaltade
    han;honhaltade
    vihaltade
    nihaltade
    dehaltade

    Pluperfect

    jaghade haltat
    duhade haltat
    han;honhade haltat
    vihade haltat
    nihade haltat
    dehade haltat

    Future

    jagskulle halta
    duskulle halta
    han;honskulle halta
    viskola halta
    niskola halta
    deskola halta

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) haltat
    duskulle ha(va) haltat
    han;honskulle ha(va) haltat
    viskola ha(va) haltat
    niskola ha(va) haltat
    deskola ha(va) haltat

    Conjunctive

    Present

    jagmå halta
    dumå halta
    han;honmå halta
    vimå halta
    nimå halta
    demå halta

    Perfect

    jagmå ha(va) haltat
    dumå ha(va) haltat
    han;honmå ha(va) haltat
    vimå ha(va) haltat
    nimå ha(va) haltat
    demå ha(va) haltat

    Past

    jagskulle halta
    duskulle halta
    han;honskulle halta
    viskulle halta
    niskulle halta
    deskulle halta

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) haltat
    duskulle ha(va) haltat
    han;honskulle ha(va) haltat
    viskulle ha(va) haltat
    niskulle ha(va) haltat
    deskulle ha(va) haltat

    Conditional

    Present

    jagskulle halta
    duskulle halta
    han;honskulle halta
    viskulle halta
    niskulle halta
    deskulle halta

    Perfect

    jagskulle ha(va) haltat
    duskulle ha(va) haltat
    han;honskulle ha(va) haltat
    viskulle ha(va) haltat
    niskulle ha(va) haltat
    deskulle ha(va) haltat

    Imperative

    duhalta
    viLåt oss halta
    nihalta

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    halta (v.I)
    halt (Nagu ÅB), haltt (Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Vörå ÖB), haⱹtt (Pedersöre-Purmo ÖB), haⱹt (Munsala ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), halta (Geta ÅL, Finström ÅL), haltta, haⱹʼta (Kumlinge ÅL), halt(a) (Borgå NL), haltt(a) (Tenala NL, Snappertuna NL)
    .
    Examples
    • ha kḷinkar å haltar (Pedersöre ÖB)
    • han linkar å haltar (Munsala ÖB)
    • märrⱸn börja haⱹt (Närpes ÖB)
    • han jikk å haltta å linkka (Snappertuna NL)
    • ein käring såm halta på eina beine (Sibbo NL)
    • li:tⱸ ju:ga pri:där ta:l o li:tⱸ halta pri:där goŋg (Borgå NL, Sibbo NL, Strömfors NL)