vakna – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of vakna

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivevakna
Presentvaknar
Pastvaknade
Imperativevakna
Supinevaknat

Translations

  • awake, to gain consciousness
  • awaken, intransitive: to stop sleeping
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. vakna; motsv. fd. wognæ, vokne (d. vågne), fvn. vakna, nor. nn. vakne, got. ga-waknan, feng. wæcnan, wæcnian, födas, bli till (eng. wake, vakna); inkoativbildning till VAKA, v.1 References: 1
    2. From Old Swedish vakna, from Old Norse vakna, from Proto-Germanic *waknaną, from Proto-Indo-European *weǵ-. See: Old Norse 'vakna', Proto-Germanic '*waknaną'.

    Verbs referencing "vakna"

    Danish vågne.

    Cognates

    See the 3 cognates of vakna

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: vaknande

    Indicative

    Present

    jagvaknar
    duvaknar
    han;honvaknar
    vivakna
    nivakna
    devakna

    Perfect

    jaghar vaknat
    duhar vaknat
    han;honhar vaknat
    viha vaknat
    niha vaknat
    deha vaknat

    Past

    jagvaknade
    duvaknade
    han;honvaknade
    vivaknade
    nivaknade
    devaknade

    Pluperfect

    jaghade vaknat
    duhade vaknat
    han;honhade vaknat
    vihade vaknat
    nihade vaknat
    dehade vaknat

    Future

    jagskulle vakna
    duskulle vakna
    han;honskulle vakna
    viskola vakna
    niskola vakna
    deskola vakna

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) vaknat
    duskulle ha(va) vaknat
    han;honskulle ha(va) vaknat
    viskola ha(va) vaknat
    niskola ha(va) vaknat
    deskola ha(va) vaknat

    Conjunctive

    Present

    jagmå vakna
    dumå vakna
    han;honmå vakna
    vimå vakna
    nimå vakna
    demå vakna

    Perfect

    jagmå ha(va) vaknat
    dumå ha(va) vaknat
    han;honmå ha(va) vaknat
    vimå ha(va) vaknat
    nimå ha(va) vaknat
    demå ha(va) vaknat

    Past

    jagskulle vakna
    duskulle vakna
    han;honskulle vakna
    viskulle vakna
    niskulle vakna
    deskulle vakna

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) vaknat
    duskulle ha(va) vaknat
    han;honskulle ha(va) vaknat
    viskulle ha(va) vaknat
    niskulle ha(va) vaknat
    deskulle ha(va) vaknat

    Conditional

    Present

    jagskulle vakna
    duskulle vakna
    han;honskulle vakna
    viskulle vakna
    niskulle vakna
    deskulle vakna

    Perfect

    jagskulle ha(va) vaknat
    duskulle ha(va) vaknat
    han;honskulle ha(va) vaknat
    viskulle ha(va) vaknat
    niskulle ha(va) vaknat
    deskulle ha(va) vaknat

    Imperative

    duvakna
    viLåt oss vakna
    nivakna

    Swedish Dialects of Finland