pina – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of pina

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivepina
Presentpinar
Pastpinade
Imperativepina
Supinepinat

Translations

  • excruciate, to inflict intense pain or mental distress on (someone); to torture
  • pinch, nautical: to sail close-hauled
  • torment, to cause severe suffering
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. pina; jfr dan. o. nor. pine, isl. pína, mlt. pinen, fht. pīnon, mht. pīnen, ä. t. peinen, feng. pínian, ä. eng. pine; till PINA, sbst. — Jfr FÖRPINAD References: 1
    2. Inherited from Old Swedish pina, from Old Norse pína, from Latin poena, from Ancient Greek ποινή (poinḗ). Cognate of Danish pine, Icelandic pína, German Pein. Compare origin of English pain, French peine. See: Old Swedish 'pina', Old Swedish 'pina', Danish 'pine', Icelandic 'pína', English 'pain'.

    Cognates

    See the 5 cognates of pina

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: pinande

    Indicative

    Present

    jagpinar
    dupinar
    han;honpinar
    vipina
    nipina
    depina

    Perfect

    jaghar pinat
    duhar pinat
    han;honhar pinat
    viha pinat
    niha pinat
    deha pinat

    Past

    jagpinade
    dupinade
    han;honpinade
    vipinade
    nipinade
    depinade

    Pluperfect

    jaghade pinat
    duhade pinat
    han;honhade pinat
    vihade pinat
    nihade pinat
    dehade pinat

    Future

    jagskulle pina
    duskulle pina
    han;honskulle pina
    viskola pina
    niskola pina
    deskola pina

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) pinat
    duskulle ha(va) pinat
    han;honskulle ha(va) pinat
    viskola ha(va) pinat
    niskola ha(va) pinat
    deskola ha(va) pinat

    Conjunctive

    Present

    jagmå pina
    dumå pina
    han;honmå pina
    vimå pina
    nimå pina
    demå pina

    Perfect

    jagmå ha(va) pinat
    dumå ha(va) pinat
    han;honmå ha(va) pinat
    vimå ha(va) pinat
    nimå ha(va) pinat
    demå ha(va) pinat

    Past

    jagskulle pina
    duskulle pina
    han;honskulle pina
    viskulle pina
    niskulle pina
    deskulle pina

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) pinat
    duskulle ha(va) pinat
    han;honskulle ha(va) pinat
    viskulle ha(va) pinat
    niskulle ha(va) pinat
    deskulle ha(va) pinat

    Conditional

    Present

    jagskulle pina
    duskulle pina
    han;honskulle pina
    viskulle pina
    niskulle pina
    deskulle pina

    Perfect

    jagskulle ha(va) pinat
    duskulle ha(va) pinat
    han;honskulle ha(va) pinat
    viskulle ha(va) pinat
    niskulle ha(va) pinat
    deskulle ha(va) pinat

    Imperative

    dupina
    viLåt oss pina
    nipina

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    pina (v.I)
    pi:n (norra Österbotten, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Replot ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Sideby ÖB, Vittisbofjärd SK, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), pi:n(a) (Eckerö ÅL, Finström ÅL, Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Korpo ÅB, Pargas ÅB, Finby ÅB, Nyland)
    ; (Larsmo ÖB, Esse ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Finström ÅL, Kumlinge ÅL, Houtskär ÅB, Nyland, Pyttis NL) , (Bergö ÖB, Korsnäs ÖB) .
    Examples
    • to an pi:na grⱸshoppo so slⱸft ⱸ u:r sⱸ na tsⱸro (Karleby ÖB)
    • tom pi:na hⱸstan (Sideby ÖB)
    • varför ska dom pi:na folkki mⱸ dⱸ? (Tenala NL)
    • fy: fa:n va vi fⱸkk pi:nas (Finström ÅL)
    • ja pi:nas sⱺ: ⱺ: hanʼ tänn jiktinʼ (Houtskär ÅB)
    • kva hɷn fikk lⱸŋgi pi:nas innan ɷn slapp de: (Borgå NL)
    • han pi:nast ännu värrigare sju:k såm i mårist (Pernå NL)
    • ɷn pi:nas å lɷatⱸr åmm sⱸ mⱸ iⱸns (Korsnäs ÖB)
    • kwa fäilar liⱹⱹgrøbbɷn nu to ɷn pi:nas so dⱸ? (Närpes ÖB)
    • hur fati ja ⱸnn ⱸ so pi:nas ja aldär (Borgå NL)
    • tom pi:nast at tom add få:tt vatublå:sor i aktärn när tom ad sita o rɷ:dd (Strömfors NL)
    • hɷn pi:nast yvi ʃu:kon sⱸnn (Liljendal NL)
    • blɷostin pi:na mⱸ i ø:rɷna (Jeppo ÖB)
    • vindin pi:nar ɷpå: (Bergö ÖB)
    • hⱸ pi:nas i brøstⱸ (Närpes ÖB)
    • to ⱸ pi:nast i gḷyødstattjin ska ⱸ va:ḷ stormin (Närpes ÖB)
    • hⱸ blå:st so ⱸ pi:nast i spriŋjɷna (Strömfors NL)
    • an pi:nas som ⱸ møss (Solf ÖB)
    • mössⱸn pi:nas nø, hⱸ ska kom na rⱸin (Tjöck ÖB)
    • ly:dⱸs kva kattɷŋgan pi:nas (Närpes ÖB)
    • va ska to pi:n de hi:d tå itt na:r ha vila ha de (Munsala ÖB)
    • pi:n sä ijännom maskona (Vårdö ÅL)
    • hur pi:nar ḍu dⱸ hi: nu? (Borgå NL)
    • dⱸ ⱸ ⱸn gamal gobbⱸ som pi:nas hi: o vil ha kaffⱸ (Tenala NL)
    • hⱸ pi:nar alti inn snø: jä:r i forṣton (Strömfors NL)
    • ja mⱺtt pi:n kaffⱸpanʼnʼⱺn äin ga:ŋg tⱸll (Houtskär ÅB)
    • ja ska pi:n ø:gona fast, mⱸn int kann ja sova sⱸnn me:ra (Tenala NL)
    • man pi:na til bara at man skɷ få: bⱸtiŋgi fɷltt (Tenala NL)
    • nɷ fikk dom pi:n ann innan hⱸ va jɷ:rt (Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL)
    • hɷn hadd ⱸn li:tn kastrɷll som ja pi:nas på: (Tenala NL)