måtta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of måtta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivemåtta
Presentmåttar
Pastmåttade
Imperativemåtta
Supinemåttat

Translations

  • mete, To dispense
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • måtta ett slag mot någon (throw a punch at someone ("direct a punch against someone"))

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. mata, jämka, ändra, avpassa; jfr nor. maata, nyisl. máta; av mnt. māten, till māte (se MÅTTA, sbst.2) References: 1 2
    2. From Old Swedish mata, from Middle Low German māten, from Old Saxon metan, ultimately from Proto-Germanic *metaną. See: Old Saxon 'metan', Proto-Germanic '*metaną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: måttande

    Indicative

    Present

    jagmåttar
    dumåttar
    han;honmåttar
    vimåtta
    nimåtta
    demåtta

    Perfect

    jaghar måttat
    duhar måttat
    han;honhar måttat
    viha måttat
    niha måttat
    deha måttat

    Past

    jagmåttade
    dumåttade
    han;honmåttade
    vimåttade
    nimåttade
    demåttade

    Pluperfect

    jaghade måttat
    duhade måttat
    han;honhade måttat
    vihade måttat
    nihade måttat
    dehade måttat

    Future

    jagskulle måtta
    duskulle måtta
    han;honskulle måtta
    viskola måtta
    niskola måtta
    deskola måtta

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) måttat
    duskulle ha(va) måttat
    han;honskulle ha(va) måttat
    viskola ha(va) måttat
    niskola ha(va) måttat
    deskola ha(va) måttat

    Conjunctive

    Present

    jagmå måtta
    dumå måtta
    han;honmå måtta
    vimå måtta
    nimå måtta
    demå måtta

    Perfect

    jagmå ha(va) måttat
    dumå ha(va) måttat
    han;honmå ha(va) måttat
    vimå ha(va) måttat
    nimå ha(va) måttat
    demå ha(va) måttat

    Past

    jagskulle måtta
    duskulle måtta
    han;honskulle måtta
    viskulle måtta
    niskulle måtta
    deskulle måtta

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) måttat
    duskulle ha(va) måttat
    han;honskulle ha(va) måttat
    viskulle ha(va) måttat
    niskulle ha(va) måttat
    deskulle ha(va) måttat

    Conditional

    Present

    jagskulle måtta
    duskulle måtta
    han;honskulle måtta
    viskulle måtta
    niskulle måtta
    deskulle måtta

    Perfect

    jagskulle ha(va) måttat
    duskulle ha(va) måttat
    han;honskulle ha(va) måttat
    viskulle ha(va) måttat
    niskulle ha(va) måttat
    deskulle ha(va) måttat

    Imperative

    dumåtta
    viLåt oss måtta
    nimåtta

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    måtta (v.II)
    mott (för övrigt, Korsholm ÖB, Pörtom ÖB), mått (Helsinge NL, Strömfors NL, Pyttis NL), må:t, mota (Korsnäs ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), måta (Korsnäs ÖB), mot (Lappfjärd ÖB), motta (Sideby ÖB), mått(a) (Eckerö ÅL, Hitis ÅB), mott(a) (Geta ÅL, Kökar ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB), måhta (Kumlinge ÅL), mⱺtt (Houtskär ÅB), mottar (Replot ÖB, Korsholm ÖB, Pörtom ÖB), motar (Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB)
    altern. (Föglö ÅL, Kumlinge ÅL) , (för övrigt) ; pres. (Korsnäs ÖB) , pt. (Houtskär ÅB) , pt. (Pyttis NL) , sup. (Pyttis NL) dep.
    Examples
    • grⱸftlandi mått tjö:ras åpp (Vörå ÖB)
    • to ja motta ʃtjöit bå:ṇⱸn o int fi ha naɷn nattroɷw (Björköby ÖB)
    • vi tⱸŋkt mott riŋg ⱸtt jy:lⱸ:karin (:det var nära att vi hade blivit tvungna att ringa efter veterinären) (Korsholm ÖB)
    • mⱸn ni motar hav in numbro (:könummer) sa:g an (Lappfjärd ÖB)
    • ja mott gå: (Kökar ÅL)
    • ɷŋga o ga:mbḷa som inʼt mott va hⱸmma va po lä:sförhö:r (Kumlinge ÅL)
    • ma:ŋg ga:ŋg mⱺttast ⱸ jäv nø:dɷ:p ⱺ (Houtskär ÅB)
    • ti gära fenstär å dörar mått e nä:stan va snikkar (Nagu ÅB)
    • han måttist mist si:n yö:rår (Pyttis NL)
    • så måtta di framm me pängan (Replot ÖB)
    • tom motta ɷpp po i:sn (Korpo ÅB)
    • huö:r ḍu, Si:gfri:d, ja motar frɷå:g ɷå: dⱸ, sa: an (Lappfjärd ÖB)
    • ja mott sⱸij at ja ha gḷø:mt ⱸ (Iniö ÅB)
    • ⱸ mott va då:ḷit kaff för ⱸ sägär int pⱺ: na (:gör ingen verkan) (Björköby ÖB)
    • tåm ha fil måtta fä:re heim tå dåm inga ä he:r (Brändö ÅL)
    • ⱸ mott ska va: sⱺ: (Korpo ÅB)
    • han fekk en ri:sli värk så-n måtta inte få någån ro: (Eckerö ÅL)