In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | luta |
| Present | lutar |
| Past | lutade |
| Imperative | luta |
| Supine | lutat |
Verbs conjugated like 'luta'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'luta'
huta,
juta,
kuta,
lata,
låta,
leta,
lita,
lufta,
luka,
lukta,
Translations
lean, to hang outwards
lean, to press against
tilt, to slope or incline (something); to slant
Additional Information
luta stå snett
[x lutar]
Engelsk översättning
lean
Exempel
tornet lutar---the tower is leaning
Svenskt uppslagsord
lutar lutade lutat luta(!) verb
ställa snett
(reflexivt "böja sig")
[A lutar x/sig (mot y)]
Engelsk översättning
lean
Exempel
han lutade cykeln mot väggen---he leaned the bicycle against the wall
luta sig bakåt---lean backward
Stående uttryck
det lutar åt att vi åker ("vi har nästan bestämt oss för att åka") i morgon---it looks as if we'll be going ("we have almost decided to go") tomorrow
Etymology
1. jfr d. lude, nor.
lute; avledn. av LUT, sbst.
2 fsv.
luta (ipf. löt, lutte, lutade); jfr d. lude, nor.
lute, isl. lúta (ipf. laut, lútti), feng. lūtan, böja sig, falla; jfr äv. feng. lūtian, fht. lūzēn, ligga dold, ligga på lur; av ett ieur. lud, som föreligger i lit. liudëti, vara bedrövad (eg.: hänga med huvudet), samt besläktat med LUST, LYTE, LÖT. — Jfr LUT, sbst.
3, -LUT, LUTA, sbst.
2—3, LUTA, adj., LUTEN References:
1 2 3
2. From Old Swedish lūta, from Old Norse lúta, from Proto-Germanic *lūtaną. See: Old Swedish '
luta', Proto-Germanic '
*lūtaną'.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.