kalva – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of kalva

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekalva
Presentkalvar
Pastkalvade
Imperativekalva
Supinekalvat

Translations

  • calve, to give birth to a calf
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Och det var ett buller och dunder, som när isen bryter upp för en väststorm eller som när glaciärerna kalva.

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. kalva, motsv. dan. o. nor. kalve, holl. kalven, t. kalben, eng. calve; avledn. av KALV, sbst.1 I. Bet. 2 ligger sannol. till grund för KALV, sbst.1 I 2 e, f References: 1
    2. kalv (“calf”) + -a

    Verbs referencing "kalva"

    English calve.

    Cognates

    See the 4 cognates of kalva

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: kalvande

    Indicative

    Present

    jagkalvar
    dukalvar
    han;honkalvar
    vikalva
    nikalva
    dekalva

    Perfect

    jaghar kalvat
    duhar kalvat
    han;honhar kalvat
    viha kalvat
    niha kalvat
    deha kalvat

    Past

    jagkalvade
    dukalvade
    han;honkalvade
    vikalvade
    nikalvade
    dekalvade

    Pluperfect

    jaghade kalvat
    duhade kalvat
    han;honhade kalvat
    vihade kalvat
    nihade kalvat
    dehade kalvat

    Future

    jagskulle kalva
    duskulle kalva
    han;honskulle kalva
    viskola kalva
    niskola kalva
    deskola kalva

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) kalvat
    duskulle ha(va) kalvat
    han;honskulle ha(va) kalvat
    viskola ha(va) kalvat
    niskola ha(va) kalvat
    deskola ha(va) kalvat

    Conjunctive

    Present

    jagmå kalva
    dumå kalva
    han;honmå kalva
    vimå kalva
    nimå kalva
    demå kalva

    Perfect

    jagmå ha(va) kalvat
    dumå ha(va) kalvat
    han;honmå ha(va) kalvat
    vimå ha(va) kalvat
    nimå ha(va) kalvat
    demå ha(va) kalvat

    Past

    jagskulle kalva
    duskulle kalva
    han;honskulle kalva
    viskulle kalva
    niskulle kalva
    deskulle kalva

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) kalvat
    duskulle ha(va) kalvat
    han;honskulle ha(va) kalvat
    viskulle ha(va) kalvat
    niskulle ha(va) kalvat
    deskulle ha(va) kalvat

    Conditional

    Present

    jagskulle kalva
    duskulle kalva
    han;honskulle kalva
    viskulle kalva
    niskulle kalva
    deskulle kalva

    Perfect

    jagskulle ha(va) kalvat
    duskulle ha(va) kalvat
    han;honskulle ha(va) kalvat
    viskulle ha(va) kalvat
    niskulle ha(va) kalvat
    deskulle ha(va) kalvat

    Imperative

    dukalva
    viLåt oss kalva
    nikalva

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    kalva (v.I)
    kaḷv (Karleby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Vittisbofjärd SK, Houtskär ÅB, Nagu ÅB), kaḷva (Hammarland ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, Kökar ÅL, Föglö ÅL, Sottunga ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), kaḷv(a) (Pargas ÅB, Hitis ÅB), kalv(a) (Tenala NL, Snappertuna NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL), kalv (Pyttis NL)
    .
    Examples
    • så ha: hon kalva tri: kalvar (Pyttis NL)
    • on ä kalvagär no (Snappertuna NL)
    • tu si:r u:t som du sku va kaḷva i nⱸdanⱸ (:ser dum o. slö ut) (Pörtom ÖB, Närpes ÖB)
    • anʼ jⱸ kaḷvar ⱸ skɷ:jinʼ ⱺ häimburinʼ i:j inʼ sⱸkk (Houtskär ÅB, Finström ÅL, Kumlinge ÅL)
    • (han är) kaḷva i fårstån (Pargas ÅB)
    • fjä:ln kalvar (:fjärden kastar av sig istäcket) (Snappertuna NL)
    • kaḷva ɷpp kaḷvan (Replot ÖB)
    • (ugnen) ha kaḷva dⱸn (Vårdö ÅL)
    • ⱺ tⱺ kaḷva bö:ḷⱺn (Houtskär ÅB)
    • inʼ inʼt ⱸ skⱺ kaḷv u:r (Houtskär ÅB)
    • hä kaḷvar u:r (:kärnveden blir kvar i den ena halvan vid t.ex. klyvning av ved) (Kumlinge ÅL)
    • va ga: ḍu o kaḷvar (Korsnäs ÖB)
    • an kaḷva ɷpå: (Malax ÖB)
    • hästin ha kaḷva uvi frⱸmbäḷsta:njän (:fimmelstången) (Närpes ÖB)
    • han kaḷva sⱸ okɷll (Närpes ÖB)