karva – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of karva

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekarva
Presentkarvar
Pastkarvade
Imperativekarva
Supinekarvat

Translations

  • engrave, carve text or symbols into (something)
  • gouge, to make a groove, hole, or mark in by scooping
  • whittle, cut or shape wood with a knife
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    skära
    tälja, snida, rista, kreta

    Sample Sentences

    Additional Information

    karva
    skära, tälja
    [A karvar i/på x]

    Engelsk översättning
    whittle, chip, carve

    Etymology

    liksom dan. o. nor. karve av nt. karven, i avljudsförh. till mnt. kerven (varav fsv. kærva), t. kerben, feng. ceorfan, st. vb. (eng. carve); urbesläktat med gr. γράφειν, inrista, skriva (se -GRAFERA, GRAPTOLIT m. fl.); jfr KRABBA o. KÄRVE. — Jfr KARV, sbst.1, KARVA, sbst.1, o. KARVE, sbst.2 References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: karvande

    Indicative

    Present

    jagkarvar
    dukarvar
    han;honkarvar
    vikarva
    nikarva
    dekarva

    Perfect

    jaghar karvat
    duhar karvat
    han;honhar karvat
    viha karvat
    niha karvat
    deha karvat

    Past

    jagkarvade
    dukarvade
    han;honkarvade
    vikarvade
    nikarvade
    dekarvade

    Pluperfect

    jaghade karvat
    duhade karvat
    han;honhade karvat
    vihade karvat
    nihade karvat
    dehade karvat

    Future

    jagskulle karva
    duskulle karva
    han;honskulle karva
    viskola karva
    niskola karva
    deskola karva

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) karvat
    duskulle ha(va) karvat
    han;honskulle ha(va) karvat
    viskola ha(va) karvat
    niskola ha(va) karvat
    deskola ha(va) karvat

    Conjunctive

    Present

    jagmå karva
    dumå karva
    han;honmå karva
    vimå karva
    nimå karva
    demå karva

    Perfect

    jagmå ha(va) karvat
    dumå ha(va) karvat
    han;honmå ha(va) karvat
    vimå ha(va) karvat
    nimå ha(va) karvat
    demå ha(va) karvat

    Past

    jagskulle karva
    duskulle karva
    han;honskulle karva
    viskulle karva
    niskulle karva
    deskulle karva

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) karvat
    duskulle ha(va) karvat
    han;honskulle ha(va) karvat
    viskulle ha(va) karvat
    niskulle ha(va) karvat
    deskulle ha(va) karvat

    Conditional

    Present

    jagskulle karva
    duskulle karva
    han;honskulle karva
    viskulle karva
    niskulle karva
    deskulle karva

    Perfect

    jagskulle ha(va) karvat
    duskulle ha(va) karvat
    han;honskulle ha(va) karvat
    viskulle ha(va) karvat
    niskulle ha(va) karvat
    deskulle ha(va) karvat

    Imperative

    dukarva
    viLåt oss karva
    nikarva

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    karva (v.I)
    karv (Karleby ÖB, Terjärv ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Munsala ÖB, Kvevlax ÖB, Replot ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB), karv(a) (Geta ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Pargas ÅB, Tenala NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Esbo NL, Strömfors NL), garv(a) (Strömfors NL)
    .
    Examples
    • ty ska int karv alltför sto:rt heldär (Esse ÖB)
    • an karva i:j a mⱸ kni:vin (Korsnäs ÖB)
    • dä:r stⱺ doktorn o karva hⱸnna i kytⱸ (Esbo NL)
    • an karvar o så:gar tä:r mⱸ tⱸ ɷ:kvass kni:vn (Strömfors NL)
    • an karva tjytbitar frå:n bⱸini o la:dd i gry:ton (Strömfors NL)
    • sⱺ karva inʼ ⱺ:v ä mⱸ hanʼ tänn kni:vnokⱺnʼ (:slö kniv) (Houtskär ÅB)
    • sⱺ karva inʼ ⱺ: häila täijjinʼ pⱺ inʼ ti:m (:slog vårdslöst, med lie) (Houtskär ÅB)
    • karv int åmm tsyti såde: (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • fḷⱸira rɷlʼlʼar ṣom jikk rɷnʼtärikriŋg mä brⱸida jä:ṇṣpa:dar ṣom sku karv sɷnʼdär markkän (Kumlinge ÅL)
    • tå ja karva til så no: to: he (Esse ÖB)
    • ⱺn karva ⱺt sä ä vilⱸ (:rejält) stykk (Houtskär ÅB)
    • ja garva å:t mⱸ li:ti frå:n ʃiŋkon (Strömfors NL)
    • somliga ha:r myky ott si karva o andär få:r va riktit u:tan (Tenala NL)
    • man karva i små: bi:tar (Kökar ÅL)