anmertj – Elfdalian verb conjugation

Elfdalian verb forms of anmertj

Infinitive: anmertj
Supine: anmerkt

Indicative

Present

iganmertjer
duanmertjer
an;ą̊;eðanmertjer
wįðanmertjum
iðanmertjið
dieranmertj

Past

iganmerkt
duanmerkt
an;ą̊;eðanmerkt
wįðanmerktum
iðanmerktið
dieranmerkt

Imperative

Sg.2anmertje
Pl.1anmertjum
Pl.2anmertjið

Etymology

Verbs conjugated like anmertj

anmertj, ansyötj,