Etymology
1. fsv. spolning, om överspolning varigm i mässan prästens fingrar begjuts med vin o. vatten; jfr d.
spule, spøle, nor.
spyle, mlt. spȫlen (lt. spölen), (m)nl. spoelen, fht. spuolen (i ssgn sih irspuolen, tvätta sig), t. spülen; av ovisst urspr.; formen
spola är (liksom d.
spule) lånad från (m)nl. spoelen l. en däremot svarande mlt. form (utan omljud); formen
spöla är (liksom d. spøle) lånad från lt. spölen; formen
spyla är (liksom nor.
spyle) lånad från t. spülen; ordet inlånades i fsv. ss. kyrklig term o. synes i nsv. ha inlånats ånyo, varvid det till en början används dels (i formerna
spola o.
spöla) om förh. till sjöss, dels (i formen
spyla) om förh. vid textilfabrikation
2. jfr d.
spole, nor. dial. spola, mlt. spolen, mht. spuolen (t. spulen); till SPOLE, sbst.
3
3. jfr sv. dial. spola, riva ner; sannol. ombildning av SPOLIERA (möjl. under anslutning till SPOLA, v.
1, l. SPOLA, v.
2) References:
1 2 3
4. Probably from Middle Low German spölen, from Old Saxon spōlian, from Proto-West Germanic *spōlijan.
5. Compare the older byform spöla. The back vowel could stem from Low German past forms with Rückumlaut. Alternatively it could be from Middle Dutch influence. Cognate with Danish spule, Norwegian Bokmål spyle, Norwegian Nynorsk spyla, and further Dutch spoelen, German spülen. See: Danish '
spule', Norwegian '
spyle', Norwegian, nynorsk '
spyla', Dutch '
spoelen', German, old spelling '
spülen'.
Verbs referencing "spola"
Norwegian
spyle.