In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | skava |
| Present | skavar |
| Past | skavade |
| Imperative | skava |
| Supine | skavat |
Verbs conjugated like 'skava'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'skava'
kava,
sava,
sjava,
skada,
skaka,
skala,
skapa,
skara,
skarva,
skavla,
Translations
gall, to chafe
rub, to scour; to burnish; to polish; to brighten; to cleanse
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
Mina skor skaver (My shoes are rubbing)
-
den siste bullen, som bakas af det, som skafves från kanterna af baktråg (the last bun, which is baked from that [dough], which is scraped from the edges of troughs)
-
Det är nåt som skaver i att de valde en lyxresort för välgörenhetsgalan (There's something that chafes about them picking a luxury resort for the charity gala)
Additional Information
Etymology
1. fsv. skava (ipf. skof); jfr fd. skauæ, d. skave, fvn. skafa, nor.
skave, got.
skaban, mlt. schaven, fht. scaban, t.
schaben, feng. sceafan, eng. shave; sannol. till en ieur. rot som föreligger i bl. a. lat. scabere, skrubba, riva (jfr SCABIOSA, SKABRÖS), o. lit. skabýti, plocka, rycka bort. — Jfr SCHABER, sbst.
1, SKABB, SKABBA, v.
2, SKAV, sbst.
1, SKAVA, sbst.
2, SKAVEL, sbst.
1—2, SKOVA References:
1
2. From Old Swedish skava, from Old Norse skafa, from Proto-Germanic *skabaną, from Proto-Indo-European *skabʰ- (“to scratch”). See: Old Swedish '
skava', Proto-Germanic '
*skabaną'.
Verbs referencing "skava"
English
shave, German, old spelling
schaben.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.