Etymology
1. fsv. repa (i bet. 2); jfr d.
rebe, nor. repe, isl. reipa, mlt. rēpen o. lt. reepen (i bet. 2); till REP, sbst.
1
2. det etymologiska sambandet mellan de olika bet. är delvis oklart;
I o.
II äro bildade till en germ. rot rip (som är en växelform till roten i RIVA, v.; jfr REPA, sbst.
1);
III o.
IV äro möjl. speciella betydelseutvecklingar av samma ord som föreligger i
I o.
II, men de kunna äv. sammanställas med (det möjl. därmed helt obesläktade) RIPPA, v.
2 Det är ovisst, i vad mån de skilda anv. uppkommit gm en inhemsk betydelseutveckling l. gm anslutning till ordets anv. i motsv. l. liknande bet. i lt. (se särsk.
II, III o.
IV). Formväxlingen
rep- :
repp- :
rip- motsvarar ordets växlande formbestånd i sv. dial. samt (delvis) i lt.
3. kortform av REPARTISERA References:
1 2 3
4. Of uncertain origin. Perhaps related to the source of riva (“to rip up, tear”).