lysa – Swedish verb conjugation

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitive	lysa
Present	lyser
Past	lyste
Imperative	lys
Supine	lyst

Verbs conjugated like 'lysa'

andtäppa, anlöpa, anmärka, anröka, ansöka, avblåsa, avfläka, avhjälpa, avhysa, avklippa, avkröka, avlysa, avläka, avläsa, avlöpa, avlösa, avmärka, avmäta, avresa, avröka, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'lysa'

hysa, låsa, läsa, lösa, lusa, lyda, lyra, lysta, mysa, nysa,

Translations

beam, to emit light

flash, to cause to shine

shine, to emit light

Synonyms & Antonyms

Synonyms

briljera: bravera, ståta, glänsa
kungöra: tillkännage

Sample Sentences

Låt kropp och själ Gunga vid himlens grindar Låt lustens brinnande låga Lysa upp ditt hjärtas nätter (Lust Stories 2)
Nej, inte färgen ! Jag lyste upp det. Ser ni ? (The Monkey King)

Additional Information

lysa
ge ifrån sig ljus, skina
[x lyser (på y)]

Engelsk översättning
shine

Exempel

solen lyser---the sun is shining

Stående uttryck

lysa med sin frånvaro ("väcka uppmärksamhet genom att vara borta")---be conspicuous by one's absence ("attract attention by not being present")
lysa upp ("plötsligt se glad ut")---brighten up ("suddenly look happy")

Svenskt uppslagsord
lyser lyste lyst lys! lysa verb
rikta ljus (mot)
[A lyser]

Engelsk översättning
shine

Exempel

lys med ficklampan!---light it up with your torch!

Svenskt uppslagsord
lyser lyste lyst lys! lysa verb
i vissa fraser meddela offentligt, kungöra
jfr utlysa

Engelsk översättning
make known, announce, proclaim

Exempel

lysa frid över någons minne---proclaim the wish that sby rest in peace

Etymology

1. fsv. lysa; jfr sv. dial. ljusa (i bet. 8 b γ), dan. o. nor. lyse, isl. lýsa; avledn. av LJUS, adj. — Jfr LYSA, sbst., LYSE, LYSING, sbst.1—2, LYSN, LYSNA, sbst., LYST, sbst.2—3 References: 1 2
2. From Old Swedish lȳsa, from Old Norse lýsa. Compare dialectal ljusa, Norwegian lyse.

Cognates

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: lysande

Indicative

Present

jag	lyser
du	lyser
han;hon	lyser
vi	lysa
ni	lysa
de	lysa

Perfect

jag	har lyst
du	har lyst
han;hon	har lyst
vi	ha lyst
ni	ha lyst
de	ha lyst

Past

jag	lyste
du	lyste
han;hon	lyste
vi	lyste
ni	lyste
de	lyste

Pluperfect

jag	hade lyst
du	hade lyst
han;hon	hade lyst
vi	hade lyst
ni	hade lyst
de	hade lyst

Future

jag	skulle lysa
du	skulle lysa
han;hon	skulle lysa
vi	skola lysa
ni	skola lysa
de	skola lysa

Future Perfect

jag	skulle ha(va) lyst
du	skulle ha(va) lyst
han;hon	skulle ha(va) lyst
vi	skola ha(va) lyst
ni	skola ha(va) lyst
de	skola ha(va) lyst

Conjunctive

Present

jag	må lysa
du	må lysa
han;hon	må lysa
vi	må lysa
ni	må lysa
de	må lysa

Perfect

jag	må ha(va) lyst
du	må ha(va) lyst
han;hon	må ha(va) lyst
vi	må ha(va) lyst
ni	må ha(va) lyst
de	må ha(va) lyst

Past

jag	skulle lysa
du	skulle lysa
han;hon	skulle lysa
vi	skulle lysa
ni	skulle lysa
de	skulle lysa

Pluperfect

jag	skulle ha(va) lyst
du	skulle ha(va) lyst
han;hon	skulle ha(va) lyst
vi	skulle ha(va) lyst
ni	skulle ha(va) lyst
de	skulle ha(va) lyst

Conditional

Present

jag	skulle lysa
du	skulle lysa
han;hon	skulle lysa
vi	skulle lysa
ni	skulle lysa
de	skulle lysa

Perfect

jag	skulle ha(va) lyst
du	skulle ha(va) lyst
han;hon	skulle ha(va) lyst
vi	skulle ha(va) lyst
ni	skulle ha(va) lyst
de	skulle ha(va) lyst

Imperative

du	lys
vi	Låt oss lysa
ni	lys

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

lysa (v.II)
ly:s (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), løys (Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB), lyis (Pörtom ÖB), ly:s(a) (Geta ÅL, Vårdö ÅL, Föglö ÅL, Korpo ÅB, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Pojo NL, Snappertuna NL, Karis NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL, Sibbo NL, Pernå NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), li:s(a) (Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Borgå NL), li:s (Iniö ÅB)
.
Examples

lⱸktrislamppɷna ly:sär i ta:tsi (Nedervetil ÖB)
sɷ:lä ly:st so grantt to vi byrja høidzära (Terjärv ÖB)
mⱸn ha:r dɷ soɷḷⱸn moɷt dⱸ so ɷn ly:sär po ʃtjyɷḷⱸ to kombär dɷ närman (Replot ÖB)
ju:sⱸn sku lagas to ⱸ va ny:ⱸ om ⱸ sku ly:s na bra: (Närpes ÖB)
kaisavarjin (:Stora björnen) ly:sä ṣo vakaṭ (Lappfjärd ÖB)
lampån ly:sär soå doålit (Sjundeå NL)
så så:g di tå e ly:st i steingra:ve (:likhuset) (Purmo ÖB)
ⱸ ly:sär änn när ɷpigåṣ (:hos Uppgårds) (Närpes ÖB)
hⱸ li:st som inʼ palt i ⱸin hɷ:rṇlufto (:hornlykta; lyste dåligt; var undermåligt) (Iniö ÅB)
de ly:sär å de värmär me: sa: ka:rn nä:r han had eld i sjägge (Karis NL, Snappertuna NL)
sɷ:ḷⱸn ly:st framm ⱸ öŋnabḷikk (Korsnäs ÖB)
sɷ:ḷⱸ ly:st so varmt inn dzinɷm fönstri i tsyrttsɷ (Pedersöre-Purmo ÖB)
mɷonan ly:st inn jynom gadi:nin (Kvevlax ÖB)
o to ly:st ⱸ ɷpp just förⱸn ⱸ vɷṭṭ ʃy:mt (Bergö ÖB)
ⱸ ly:s i: li:tⱸ nu (Houtskär ÅB)
hamppɷ skɷ så:as so tsokkt so ɷ ly:st vi:tt pɷ styttsi (Esse ÖB)
an di hästin va så ma:gär så si:dbeinin bara ly:st på an (Oravais ÖB)
(veporna) skɷ va randɷ to o ly:s o va vakär (Vörå ÖB)
dö ly:st meir än ti a:r me kḷe:nen ti:n (Kvevlax ÖB)
hⱺn ha:d sⱺ granʼnʼ kḷⱸniŋg sⱺ än ly:st pⱺ la:ŋgär ve:g (Houtskär ÅB)
do ä soå grann att do ly:sär froån käldan å hemm (Sjundeå NL)
hⱸ li:sär som hɷnʼdpɷŋgar i mo:nju:sⱸ (Iniö ÅB, Brändö ÅL, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Finby ÅB)
sɷ:lⱸn ly:sär ⱸftär sⱸ (Karis NL)
(tyget) ⱸ sⱺ tɷnʼt sⱺ ⱸ ly:s jymun (Houtskär ÅB)
de kåmmär no ti ly:s åpp li:te (Snappertuna NL)
o tomm som ø:gonⱸn li:st i:, tomm va ʃu:k tomm (Iniö ÅB)
tⱺ kattan sta:r ⱺ ly:s ø:gⱺn (Houtskär ÅB)
han bḷei: ti sta: å ly:s ö:går (Pargas ÅB)
o ja a stⱸiji o ly:st vi vävi to stɷ:ra systär vⱸvd mattɷna, ja stɷ: mⱸ pärttɷ o ly:st pɷ kvⱸldi (Esse ÖB)
förr nyttja di mytji (:ofta) päṭṭɷr ti løys mⱸ (Malax ÖB)
förr so li:st dom i ɷ:ninʼ mä törvⱸsstikkⱺr (Kumlinge ÅL)
ga ly:s dom ne:r pⱺ: trappon (Pargas ÅB)
li:s att du själv si:r o (Borgå NL)
ɷn skɷ sit o ly:s nä:r dom snikkra, karana, so skɷ ɷn sit mⱸ pärton o ly:s (Strömfors NL)
ja jikk å ly:st me me en stikkå (Snappertuna NL)
ska ja komm ⱺ ly:s u:t dä? (Houtskär ÅB)
da:gin börja ly:sa (Kyrkslätt NL)
hⱸ by (:börjar) ly:s å:v da:n (Esse ÖB)
tom a li:st strä:ŋga dɷ:mar po hassälskɷ:jinʼ (:kungjort dryga böter för olaglig plockning av hasselnötter) (Kumlinge ÅL)
tom ly:st tijjⱺndä ⱸ da:g (:vilken dag tiondet skulle erläggas) (Houtskär ÅB)
o so la: vi ju ly:sa i tjörkkan altti (Sjundeå NL)
to di ly:st ɷå:p lie:sförhyø:rⱸn (Närpes ÖB)
hanʼ a li:st po oppbö:ḍ, tjörkkvä:ḷinʼ (Kumlinge ÅL)
to di om hø:sta le:t ly:s opp bässa (:herrelösa gumsar) i tsyrttso (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB)
proɷstn ly:st u:t lⱸsandⱸ (Pargas ÅB)
to di ly:st fö döm va di i tsyrkta:tsi (Karleby ÖB, Kronoby ÖB, Jeppo ÖB)
hⱸ ly:stⱸst tri: ga:ŋgor (Lappfjärd ÖB)
hⱸ ly:st för ḍom ⱸ sɷnʼdʼas (Houtskär ÅB)
dⱸ ha ly:stas för ɷn hä:r (Tenala NL)
bru:dfoḷtjä skⱺ tⱸ tjörkan tⱺ ⱸ ly:stⱸs u:t (Houtskär ÅB)

lysa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of lysa

Modern Swedish

All Forms

Verbs conjugated like 'lysa'

Verbs similar to 'lysa'

Translations

Synonyms & Antonyms

Synonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

Cognates

Swedish AD ~1900

Indicative

Present

Perfect

Past

Pluperfect

Future

Future Perfect

Conjunctive

Present

Perfect

Past

Pluperfect

Conditional

Present

Perfect

Imperative

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland