kavera – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of kavera

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekavera
Presentkaverar
Pastkaverade
Imperativekavera
Supinekaverat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. liksom d. kavere, t. kavieren, av lat. cavere, taga sig i akt, i rom. rätt: lämna säkerhet; jfr KAUT, KAUTEL, KAUTION
2. östsv. dial. kavera (i bet. 2); jfr t. kavieren; ytterst av it. cavare, eg.: gräva ut, uttaga, av lat. cavare, gräva ut, urholka, till cavus, ihålig (se KONKAV. — Jfr KAVATINA) References: 1 2

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: kaverande

Indicative

Present

jagkaverar
dukaverar
han;honkaverar
vikavera
nikavera
dekavera

Perfect

jaghar kaverat
duhar kaverat
han;honhar kaverat
viha kaverat
niha kaverat
deha kaverat

Past

jagkaverade
dukaverade
han;honkaverade
vikaverade
nikaverade
dekaverade

Pluperfect

jaghade kaverat
duhade kaverat
han;honhade kaverat
vihade kaverat
nihade kaverat
dehade kaverat

Future

jagskulle kavera
duskulle kavera
han;honskulle kavera
viskola kavera
niskola kavera
deskola kavera

Future Perfect

jagskulle ha(va) kaverat
duskulle ha(va) kaverat
han;honskulle ha(va) kaverat
viskola ha(va) kaverat
niskola ha(va) kaverat
deskola ha(va) kaverat

Conjunctive

Present

jagmå kavera
dumå kavera
han;honmå kavera
vimå kavera
nimå kavera
demå kavera

Perfect

jagmå ha(va) kaverat
dumå ha(va) kaverat
han;honmå ha(va) kaverat
vimå ha(va) kaverat
nimå ha(va) kaverat
demå ha(va) kaverat

Past

jagskulle kavera
duskulle kavera
han;honskulle kavera
viskulle kavera
niskulle kavera
deskulle kavera

Pluperfect

jagskulle ha(va) kaverat
duskulle ha(va) kaverat
han;honskulle ha(va) kaverat
viskulle ha(va) kaverat
niskulle ha(va) kaverat
deskulle ha(va) kaverat

Conditional

Present

jagskulle kavera
duskulle kavera
han;honskulle kavera
viskulle kavera
niskulle kavera
deskulle kavera

Perfect

jagskulle ha(va) kaverat
duskulle ha(va) kaverat
han;honskulle ha(va) kaverat
viskulle ha(va) kaverat
niskulle ha(va) kaverat
deskulle ha(va) kaverat

Imperative

dukavera
viLåt oss kavera
nikavera

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

kavera (v.I)
kave:r (Larsmo ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB, Övermark ÖB, Vittisbofjärd SK), kav´e:r (Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, Pyttis NL), kavä:r (Munsala ÖB, Björköby ÖB), kav´iⱸr (Korsnäs ÖB), kav´ie:r (Närpes ÖB), kav´e:r(a) (Vårdö ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Korpo ÅB, Pargas ÅB, Dragsfjärd ÅB, Tenala NL, Snappertuna NL, Karis NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, Liljendal NL, Strömfors NL), kav´iⱸr(a) (Kimito ÅB), kav´ⱸ:r(a) (Borgå NL)
.
Examples
  • stå: o kave:ra mⱸ armana (Vårdö ÅL)
  • ha kave:ra et ha trö:st (:vågar) no: (Terjärv ÖB)
  • smä:n ha kave:ra ot Janni hⱸ nɷ: ska hⱸ stɷ:rjⱸddɷ napp (Pedersöre ÖB)
  • an kavä:ra noɷv he an skɷ løft handⱸ stⱸinin (Björköby ÖB)
  • an stɷ: å kaviⱸra ⱸ fanns it nain såm a täiji han på knⱸ:dⱸn (Korsnäs ÖB)
  • fiskargåbbana vill skry:t å kave:r (Kyrkslätt NL)
  • ja blⱸi o hø:ra kva an hadd ti kave:ra (Liljendal NL)
  • (en god vara) kave:rar se sjöḷv (Larsmo ÖB)
  • nɷ kave:rar va:r o ⱸin sinʼnʼ nottskɷ:g (Kumlinge ÅL)
  • han kave:ra på häste si:n (Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB)
  • nɷ: kave:ra jɷ ha skarft opå: i (Esse ÖB)
  • hⱸ va so rɷ:ḷit, vi kave:ra nɷ so: (Pedersöre-Purmo ÖB)