Etymology
1. fsv.
ögha = isl.
auga, da.
øie,
2. got.
augô, fsax.
ôga, fhty.
ouga (ty.
3. auge), ags.
éage (eng.
eye; jfr
daisy,
4. tusensköna, egentl.: dagsöga). Ordet måste,
5. trots framställda invändningar, på ett
6. el. annat sätt sammanhänga med den
7. allmänt spridda ieur. stammen
*oku̯- i
8. lat.
oculus, öga (varav fra.
oeil), grek.
9. ósse (av
*oku̯i̯?e), båda ögonen,
ómma
10. (av
*oku̯mn̥), öga,
ophthalmós (jfr
11. oftalmologi o. optik), fslav.
oko, litau.
12. akis, armen,
akn osv., jfr grek.
óssomai,
13. ser, ags.
iewan, visa (av
*a(ᵹ)wian), fhty.
14. awi-zoraht, ögonskenlig, osv.; andra
15. släktingar se
förtona. Sannol. har
16. den härur utvecklade germ. stammen
17. *aᵹw- ombildats till
*auᵹ- i anslutning
18. till
*auso =
öra; jfr förhållandet
19. mellan
huvud o. lat.
caput o. se f. ö.
20. under
mjälte o.
tunga. Att däremot
21. med vissa forskare söka upprätthålla
22. sambandet med lat.
oculus osv. genom
23. att här antaga en reduplicerad bildning
24. (
*oqəqa) el. en germ. avledning
*ahwgan
25. är säkerl. förfelat. Meillet tänker
26. sig som en möjlighet, att den germ.
27. ombildningen av
*aᵹwo till
*auᵹo, liksom
28. den rika formväxlingen i övrigt, beror
29. på eufemism (noanamn); jfr de allmänt
30. spridda föreställningarna om *det onda
31. ögat'. -- Sanskr.
ákši n., öga, o. beotiska
32. óktallos ds. höra närmast till ett ieur.
33. oks. -- Ordet har sålunda, liksom de
34. flesta andra kroppsdelsbeteckningar
35. urindoeuropeiskt ursprung. -- Med avs.
36. på det neutrala könet jfr
hjärta,
öra,
37. isl.
lungu n. plur. o. (sekundärt) isl.
38. nýra, njure, o.
ǫkla = sv. dial.
ankla,
Verbs referencing "öga"
English
eye, Danish
øje.