snöra – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of snöra

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivesnöra
Presentsnörar
Pastsnörade
Imperativesnöra
Supinesnörat

Translations

  • lace, fasten with laces
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Han snörde kängorna (He laced his boots)
    • att snöra på sig skorna (to put on and lace up one's shoes)
    • att snöra upp (to unlace/untie)
    • Därpå snörade de upp sina ränslar, framtogo instrumenter och bandager samt skredo till verket. (Then they opened up their backpacks, took out instruments and bandages and started their work.)
    • [archaic language] Af ångest, Thova, mitt hjärta snöres samman. (Of anguish, Thova, my heart is squeezed together.)
    • Stilens ledighet och elegans förråder, att den aldrig snörts in i kanslispråkets formelsystem (The ease and elegance of the style reveals, that it has never been ensnared in the system of bureaucratic formulations)

    Additional Information

    Etymology

    1. sv. dial. snöra, vrida, linda, springa omkring, skynda sig, kasta; jfr nor. dial. snøra, vrida om, svänga, fara virvlande, skynda; i avljudsförh. till SNARA, v.1; med avs. på bet.-utvecklingen jfr SNO, v.1 fsv. snöra (ipf. -adhe, p. pf. -adher, -dher); jfr fd. o. dan. snøre, mlt. snȫren, fht. snuoren (i ssgn fersnuoren, fastställa), mht. snüeren (t. schnüren); till SNOR, sbst.2, o. SNÖRE References: 1 2
    2. From Old Swedish snöra, from snöre (“a string”) + -a (“verb ending”). Cognate with Danish snøre. See: Danish 'snøre'.

    Cognates

    See the 2 cognates of snöra

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: snörande

    Indicative

    Present

    jagsnörar
    dusnörar
    han;honsnörar
    visnöra
    nisnöra
    desnöra

    Perfect

    jaghar snörat
    duhar snörat
    han;honhar snörat
    viha snörat
    niha snörat
    deha snörat

    Past

    jagsnörade
    dusnörade
    han;honsnörade
    visnörade
    nisnörade
    desnörade

    Pluperfect

    jaghade snörat
    duhade snörat
    han;honhade snörat
    vihade snörat
    nihade snörat
    dehade snörat

    Future

    jagskulle snöra
    duskulle snöra
    han;honskulle snöra
    viskola snöra
    niskola snöra
    deskola snöra

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) snörat
    duskulle ha(va) snörat
    han;honskulle ha(va) snörat
    viskola ha(va) snörat
    niskola ha(va) snörat
    deskola ha(va) snörat

    Conjunctive

    Present

    jagmå snöra
    dumå snöra
    han;honmå snöra
    vimå snöra
    nimå snöra
    demå snöra

    Perfect

    jagmå ha(va) snörat
    dumå ha(va) snörat
    han;honmå ha(va) snörat
    vimå ha(va) snörat
    nimå ha(va) snörat
    demå ha(va) snörat

    Past

    jagskulle snöra
    duskulle snöra
    han;honskulle snöra
    viskulle snöra
    niskulle snöra
    deskulle snöra

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) snörat
    duskulle ha(va) snörat
    han;honskulle ha(va) snörat
    viskulle ha(va) snörat
    niskulle ha(va) snörat
    deskulle ha(va) snörat

    Conditional

    Present

    jagskulle snöra
    duskulle snöra
    han;honskulle snöra
    viskulle snöra
    niskulle snöra
    deskulle snöra

    Perfect

    jagskulle ha(va) snörat
    duskulle ha(va) snörat
    han;honskulle ha(va) snörat
    viskulle ha(va) snörat
    niskulle ha(va) snörat
    deskulle ha(va) snörat

    Imperative

    dusnöra
    viLåt oss snöra
    nisnöra

    Swedish Dialects of Finland