snorka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of snorka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivesnorka
Presentsnorkar
Pastsnorkade
Imperativesnorka
Supinesnorkat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

sv. dial. snorka, snurka, snarka, fnysa (om häst), rossla, snörvla, dra upp snor i näsan, vredgas, ondgöras, hårdnackat o. hotande fordra ngt; jfr (ä.) d. snorke (ä. d. äv. snurke), snarka, mlt. snorken (lt. snorken, snurken), snarka, fnysa (av vrede o. d.), vara stor i munnen, skryta, nl. snorken, snurken, snarka, skryta; i avljudsförh. till SNARKA o. SNÄRKA; i bet. 2 o. 3 möjl. delvis lån från (m)lt. — Jfr SNORK, sbst.1, 3, SNORKEL, SNORKIG, SNORKLA, SNÖRKLA, v.2 References: 1

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: snorkande

Indicative

Present

jagsnorkar
dusnorkar
han;honsnorkar
visnorka
nisnorka
desnorka

Perfect

jaghar snorkat
duhar snorkat
han;honhar snorkat
viha snorkat
niha snorkat
deha snorkat

Past

jagsnorkade
dusnorkade
han;honsnorkade
visnorkade
nisnorkade
desnorkade

Pluperfect

jaghade snorkat
duhade snorkat
han;honhade snorkat
vihade snorkat
nihade snorkat
dehade snorkat

Future

jagskulle snorka
duskulle snorka
han;honskulle snorka
viskola snorka
niskola snorka
deskola snorka

Future Perfect

jagskulle ha(va) snorkat
duskulle ha(va) snorkat
han;honskulle ha(va) snorkat
viskola ha(va) snorkat
niskola ha(va) snorkat
deskola ha(va) snorkat

Conjunctive

Present

jagmå snorka
dumå snorka
han;honmå snorka
vimå snorka
nimå snorka
demå snorka

Perfect

jagmå ha(va) snorkat
dumå ha(va) snorkat
han;honmå ha(va) snorkat
vimå ha(va) snorkat
nimå ha(va) snorkat
demå ha(va) snorkat

Past

jagskulle snorka
duskulle snorka
han;honskulle snorka
viskulle snorka
niskulle snorka
deskulle snorka

Pluperfect

jagskulle ha(va) snorkat
duskulle ha(va) snorkat
han;honskulle ha(va) snorkat
viskulle ha(va) snorkat
niskulle ha(va) snorkat
deskulle ha(va) snorkat

Conditional

Present

jagskulle snorka
duskulle snorka
han;honskulle snorka
viskulle snorka
niskulle snorka
deskulle snorka

Perfect

jagskulle ha(va) snorkat
duskulle ha(va) snorkat
han;honskulle ha(va) snorkat
viskulle ha(va) snorkat
niskulle ha(va) snorkat
deskulle ha(va) snorkat

Imperative

dusnorka
viLåt oss snorka
nisnorka

Swedish Dialects of Finland