In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | packa |
| Present | packar |
| Past | packade |
| Imperative | packa |
| Supine | packat |
Verbs conjugated like 'packa'
abalienera,
abandonnera,
abbreviera,
abdikera,
abila,
ablaktera,
abonnera,
abortera,
abradera,
absentera,
absolvera,
absorbera,
abstrahera,
accedera,
accelerera,
accentera,
accentuera,
acceptera,
accisera,
acklimatisera, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'packa'
backa,
dacka,
hacka,
kacka,
lacka,
macka,
nacka,
parka,
paska,
picka,
Translations
bag, to put into a bag
compress, to press together into a smaller space
pack, to make a pack
package, to pack
Sample Sentences
Additional Information
packa fylla en väska e.dyl. (med något)
[A packar (x)]
Engelsk översättning
pack
Exempel
hon packade ihop sina prylar---she packed her things
Svenskt uppslagsord
packar
packade packat packa(!) verb
mest i perf. particip pressa ihop till en massa
Engelsk översättning
pack
Exempel
en läktare packad med folk---a stand packed (crowded) with people
Etymology
1. fsv. pakka; jfr fd. o. dan.
pakke, nor.
pakke; av mlt. packen, paken; jfr mnl. packen (holl. pakken), t.
packen, meng. pakk, pack (eng. pack), ävensom mlat. paccare (lånat från germ. spr.); avledn. av PACK, sbst.
1 (o. PACKE) sv. dial. packa (
Ihre DialLex. (1766)); jfr nor. pakke ball, spela långboll; sannol. av ljudhärmande urspr. (jfr PICKA), delvis möjl. dock etymologiskt identiskt med PACKA, v.1, o. utvecklat ur bet.: trycka l. pressa (se PACKA, v.1 2; med avs. på bet.-utvecklingen jfr KLÄMMA, v. 1 g). — Jfr NÖTPACKA
2. jfr d. pakke; sannol. av eng. pack; snarast etymologiskt identiskt med PACKA, v.1 References: 1 2 3
3. From Middle Low German pack, packe, of uncertain ultimate origin, but possibly from a group of words related to Proto-Germanic *pakkô (“pack”).
Verbs referencing "packa"
Finnish with old forms pakata, Ingrian pakata.
Cognates
-
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.