påta – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of påta

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivepåta; påtaga
Presentpåtager
Pastpåtog
Imperativepåta; påtag
Supinepåtagit; påtatt
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Verbs conjugated like 'påta'

akttaga, andra, andraga, ankaretaga, anta, antaga, arvtaga, avbedraga, avdagata, avdagataga, avdraga, avta, avtaga, bedra, bedraga, beslagta, betaga, bidra, bidraga, bortta, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'påta'

åta, båta, låta, nåta, påka, påla, peta, plåta, psta, puta,

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

  • Jag påtar i landet (I'm pottering around in the garden plot)
  • Jag påtar med ett nytt projekt (I'm tinkering with a new project)

Additional Information

Etymology

sv. dial. påta, pota, pöta (med grumligt ö-ljud; jfr Spegel 343 (1712: pöta; från Smål. o. Blek.)), potta, puta, poda m. m., motsv. nor. dial. pota, nyisl. pota, mlt. poten, plantera, mnl. poten, sticka ned i marken, plantera (holl. poten), fris. poten, plantera, feng. potian, stöta, stånga, sticka; i avljudsförh. till feng. pýtan, stöta, sticka, o. östsv. dial. pöta, peta, gräva, samt sannol. besläktat med PUTTA, v.; formen pota (i den mån den representerar ett uttal med ω) är sannol. utvecklad i svagton (i sådana förbindelser som pota kula) o. utgår sannol. (åtm. delvis) från PUTTA, v. (jfr sv. dial. (Västergötl.) potefnask (uttalat med ω), puttefnask). — Jfr ASKEPOTT, PÅTA, sbst.2 References: 1

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: påtagande

Indicative

Present

jagpåtager
dupåtager
han;honpåtager
vipåta
nipåta
depåta

Perfect

jaghar påtagit; påtatt
duhar påtagit; påtatt
han;honhar påtagit; påtatt
viha påtagit; påtatt
niha påtagit; påtatt
deha påtagit; påtatt

Past

jagpåtog
dupåtog
han;honpåtog
vipåtogo
nipåtogo
depåtogo

Pluperfect

jaghade påtagit; påtatt
duhade påtagit; påtatt
han;honhade påtagit; påtatt
vihade påtagit; påtatt
nihade påtagit; påtatt
dehade påtagit; påtatt

Future

jagskulle påta
duskulle påta
han;honskulle påta
viskola påta
niskola påta
deskola påta

Future Perfect

jagskulle ha(va) påtagit; påtatt
duskulle ha(va) påtagit; påtatt
han;honskulle ha(va) påtagit; påtatt
viskola ha(va) påtagit; påtatt
niskola ha(va) påtagit; påtatt
deskola ha(va) påtagit; påtatt

Conjunctive

Present

jagmå påta; påtaga
dumå påta; påtaga
han;honmå påta; påtaga
vimå påta; påtaga
nimå påta; påtaga
demå påta; påtaga

Perfect

jagmå ha(va) påtagit; påtatt
dumå ha(va) påtagit; påtatt
han;honmå ha(va) påtagit; påtatt
vimå ha(va) påtagit; påtatt
nimå ha(va) påtagit; påtatt
demå ha(va) påtagit; påtatt

Past

jagskulle påta
duskulle påta
han;honskulle påta
viskulle påta
niskulle påta
deskulle påta

Pluperfect

jagskulle ha(va) påtagit; påtatt
duskulle ha(va) påtagit; påtatt
han;honskulle ha(va) påtagit; påtatt
viskulle ha(va) påtagit; påtatt
niskulle ha(va) påtagit; påtatt
deskulle ha(va) påtagit; påtatt

Conditional

Present

jagskulle påta
duskulle påta
han;honskulle påta
viskulle påta
niskulle påta
deskulle påta

Perfect

jagskulle ha(va) påtagit; påtatt
duskulle ha(va) påtagit; påtatt
han;honskulle ha(va) påtagit; påtatt
viskulle ha(va) påtagit; påtatt
niskulle ha(va) påtagit; påtatt
deskulle ha(va) påtagit; påtatt

Imperative

dupåta; påtag
viLåt oss påta; påtaga
nipåta; påtag

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

påta (v.I)
pota (norra Österbotten, Nagu ÅB), pot (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB), på:t, potar (Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), pɷå:t, på:t(a) (Eckerö ÅL, Hammarland ÅL, Geta ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), po:t(a) (Geta ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL), pott(a) (Finström ÅL, östra Åland, Hitis ÅB), påttå (Kökar ÅL), potⱺ (Houtskär ÅB), pɷt(a) (Korpo ÅB, Pojo NL, Helsinge NL, Sibbo NL, Borgå NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL), påt(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Snappertuna NL, Kyrkslätt NL), put(a) (Sibbo NL)
.
Examples
  • pota int i dyndzɷ! (Pe‑Pu)
  • ti på:t ⱺmm bḷasɷ mⱸ bra:nstaka (Malax ÖB)
  • tɷ fⱺ:r iŋga potⱺ pⱺ: ä (Houtskär ÅB)
  • on sitär å påtar i ma:tn (Snappertuna NL)
  • svy:nⱸn pɷtar i: jɷ:rdⱸn (Strömfors NL)
  • poɷ:t int nⱸsan! (Tjöck ÖB)
  • hästana ä pota uta illmäske (:stuckna av flygfän). (Strömfors NL)
  • an stoɷ o pota se i nⱸsan (Maxmo ÖB)
  • potta nⱸ:r ṭom tänn bolʼlʼⱺna (:luftfyllda tygbubblor ovan ytan vid kokning av tvättkläder i gryta) (Kumlinge ÅL)
  • no kan ja no böri si: na, sa gobbin, tå an påta bårt å böra skå:d jynåm hålä (Replot ÖB)
  • påta itt såndär kḷåkkon! (Munsala ÖB)
  • sitär ḍu o pɷtar nagglana nu o:tär! (Borgå NL)
  • ja pota an i ryddjin (Vörå ÖB)
  • vi tåo en la:ng staka å påta nedär svöḷobåoe (Replot ÖB)
  • tsärndzi stɷ:w o pota mⱸ knu:tⱸ (Kb‑Nv)
  • onga ska jo: ha: na: ti påta mä: åm di ska vara nöjd (Esse ÖB)
  • ja pota nɷ pɷo mⱸ tⱸm dä strɷmpɷna (Jeppo ÖB)
  • va på:ta ḍu mⱸ? (Vårdö ÅL)
  • ti på:t se fram i i:sin (Korsnäs ÖB)
  • få:rⱸn slⱸft dom u:t föru:t som hadd små:arⱸ mɷnnar ti påt i: si mä: (Tenala NL)
  • ʃi:drⱸn pɷtar (:skidspetsen sjunker in i snön) (Liljendal NL)
  • tä:r ⱸ ⱸin trå:de:nda ɷpa ullʃɷ:rton dinn som pɷtar u:t (Strömfors NL)
  • tu få:r inʼtt på:ta sotänn (sagt till barn) (Brändö ÅL)