laga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of laga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivelaga
Presentlagar
Pastlagade
Imperativelaga
Supinelagat

Translations

  • repair, to restore to good working order
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • -Är det till Rick? -Ja. -Vad har du lagat ? -Det är... (Rebuilding)
    • Herregud ! Vänta. Har du lagat krokodiltacos ? (Balls Up)

    Additional Information

    Etymology

    1. , vb, fsv. lagha, ställa, ordna,
    2. lämpa, laga = no. laga, da. lave;
    3. avledn. av lag 2; alltså: bringa i ett visst
    4. läge. - I betyd. 'reparera o. d.' i fsv.,
    5. ä. nsv. o. sv. dial. i stället ofta bota o.
    6. böta (se bot).
    7. fsv. lagha, ställa till, ordna, inrätta m. m., motsv. d. lave, nor. lage; avledn. av LAG, sbst.3 References: 1
    8. From Old Swedish lagha (“bring to order; form into teams”), equivalent to lag (“team”) + -a. Cf. Norwegian Nynorsk laga, Norwegian Bokmål lage, Danish lave. See: Norwegian, nynorsk 'laga', Norwegian 'lage', Danish 'lave'.

    Verbs referencing "laga"

    Danish lave.

    Cognates

    See the 4 cognates of laga

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: lagande

    Indicative

    Present

    jaglagar
    dulagar
    han;honlagar
    vilaga
    nilaga
    delaga

    Perfect

    jaghar lagat
    duhar lagat
    han;honhar lagat
    viha lagat
    niha lagat
    deha lagat

    Past

    jaglagade
    dulagade
    han;honlagade
    vilagade
    nilagade
    delagade

    Pluperfect

    jaghade lagat
    duhade lagat
    han;honhade lagat
    vihade lagat
    nihade lagat
    dehade lagat

    Future

    jagskulle laga
    duskulle laga
    han;honskulle laga
    viskola laga
    niskola laga
    deskola laga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) lagat
    duskulle ha(va) lagat
    han;honskulle ha(va) lagat
    viskola ha(va) lagat
    niskola ha(va) lagat
    deskola ha(va) lagat

    Conjunctive

    Present

    jagmå laga
    dumå laga
    han;honmå laga
    vimå laga
    nimå laga
    demå laga

    Perfect

    jagmå ha(va) lagat
    dumå ha(va) lagat
    han;honmå ha(va) lagat
    vimå ha(va) lagat
    nimå ha(va) lagat
    demå ha(va) lagat

    Past

    jagskulle laga
    duskulle laga
    han;honskulle laga
    viskulle laga
    niskulle laga
    deskulle laga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) lagat
    duskulle ha(va) lagat
    han;honskulle ha(va) lagat
    viskulle ha(va) lagat
    niskulle ha(va) lagat
    deskulle ha(va) lagat

    Conditional

    Present

    jagskulle laga
    duskulle laga
    han;honskulle laga
    viskulle laga
    niskulle laga
    deskulle laga

    Perfect

    jagskulle ha(va) lagat
    duskulle ha(va) lagat
    han;honskulle ha(va) lagat
    viskulle ha(va) lagat
    niskulle ha(va) lagat
    deskulle ha(va) lagat

    Imperative

    dulaga
    viLåt oss laga
    nilaga

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    laga (v.I)
    laga (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Korpo ÅB, Nagu ÅB), la, lagar (Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Sideby ÖB), lag (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Solf ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Nagu ÅB, östra Nyland, Pyttis NL), la:g, la:, la:g(a) (Åland, Hitis ÅB), lagⱺ (Houtskär ÅB), lag(a) (Pargas ÅB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Finby ÅB, västra Nyland, mellersta Nyland, Sibbo NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL)
    .
    Examples
    • laga kɷ:ni i klⱸppa (:binda korn till kärvar) (Terjärv ÖB)
    • kḷⱸ:dⱸ skɷ jɷ lagas so a hadd omgaŋga ti by:t (Larsmo ÖB)
    • såm an lagar e så ha:r an (Petalax ÖB)
    • ha: ḍu nötsä (:fähussysslorna) laga tu räi? (Korsnäs ÖB)
    • (linet) lagast i knippår (Närpes ÖB)
    • vi gotar la:g o ba:k nu (:ställa till bak) (Närpes ÖB)
    • kåmm heim å la:g ti jässbåd (:ställa till bröllop) (Kökar ÅL)
    • bå:nⱸ laga mⱸ kalɷna si:n (:med sina leksaker) (Esse ÖB)
    • tonttn laga hⱸstana (Pojo NL)
    • an ha laga sⱸtt fö da:in (:gjort undan dagens arbete) (Kvevlax ÖB)
    • tu la:gar framm ot mⱸ:g (Brändö ÅL)
    • ja lagar rⱸint ti på:stjin (Strömfors NL)
    • pakk de u:t å lag å: de (Houtskär ÅB)
    • la: onda ti såndaji (Malax ÖB)
    • la:g opp inʼ (:pojken som gjort ner sig) (Kumlinge ÅL, Houtskär ÅB)
    • hⱸti lå:g landi som di ha laga ɷpp ti lindɷna (Öja ÖB)
    • fa:r laga opp Marⱸndjin (Liljendal NL)
    • la: öur hynʃɷlⱺå:ri (:latrinlåren) (Malax ÖB)
    • la int dⱸ na mⱸir i fyllɷn bara (Björköby ÖB)
    • tu ska int ga o la: dⱸ i na: (Närpes ÖB)
    • han laga si i brakⱸl (:i knipa) (Bromarv NL)
    • han laga se på bakkan (:ruinerade sig) (Snappertuna NL)
    • i:sn som rø:ss kan laga stɷ:(r) rɷmbḷⱸ (Larsmo ÖB)
    • hⱸ sku lag rikti vintär (Pernå NL)
    • mⱸ tⱸ tjøldⱸn lagar ⱸ hastot i:sar u:t i ʃø:nn (Strömfors NL)
    • tɷ lagar jɷ rittit nɷ so dɷ va:ḷ dø:dandis ʃu:k (Pedersöre ÖB)
    • vi laga så vi fo:rt fik na varmt i: ås (:någonting varmt att dricka) (Nykarleby ÖB)
    • (hustrurna skulle) sö:k ett gobban si:n å la döm (:de) få:r heim döm ti nattin (Vörå ÖB)
    • ja laga so ja fi ott mⱸ snå:ḷʃtjiu:s frɷn sta:n (Björköby ÖB)
    • (han) la:ga satt inʼ fe:g än för iŋgäntiŋg (:så att han fick den gratis) (Brändö ÅL)
    • laga at du bli:r ka:r ti somarn (Pernå NL)
    • laga hⱸ dɷ int gḷø:mⱸr ⱸ! (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • la it so dɷ rå:kar i na oɷvⱸväḷ (:olycka) nɷ! (Vörå ÖB)
    • la: int so vi hie:vär u:t dⱸ! (Närpes ÖB)
    • la:ga int att du kommär po butkan (:hamnar i finkan) (Vårdö ÅL)
    • dɷ ska: int laga so at ja smi:dar till dⱸi (Kyrkslätt NL)
    • tu ska int la:(g)! (:akta dig, annars ...) (Närpes ÖB)
    • la: så heimane fa:r (Malax ÖB)
    • la:ga att du få:r abborkrɷ:kin i fiŋgrä som du bⱸte:r ḍä å:t! (:akta dig så att du inte får a. i fingret) (Vårdö ÅL)
    • ti skɷ laga inn ve:d ti ju:lⱸ, ju:lbrasɷve:d (Terjärv ÖB)
    • so vila jɷ int na:r byri laga u:t ati gɷbbi (Esse ÖB)
    • ga osta la inn kri:tɷrⱸn nø! (Björköby ÖB)
    • lag lillpoitjin på pottɷn nø osta kakk (Björköby ÖB)
    • ja ska la hⱸstin ot bⱸitishagan (Korsholm ÖB)
    • biʃvä:(r) dⱸ int ti la: po na kaff (:sätta på kaffe) (Malax ÖB, Vörå ÖB)
    • ja laga häim dåm på ⱸttmiddain (Korsnäs ÖB)
    • la: it kɷå:dɷn po kḷe:dⱸn! (Korsnäs ÖB)
    • to di laga koɷ:nan åt fⱸboɷ:dan (Närpes ÖB)
    • so di fie: dom svⱸift o i tjistɷn laga (Lappfjärd ÖB)
    • la:g å:p (:hissa) sⱸgḷⱸn (Sideby ÖB)
    • tom skⱺ lagⱺ pä:rⱺnän ⱸ jɷ:ḷän (Houtskär ÅB)
    • påitjin laga eildkoå:ḷ ondi on (:under grytan) (Hitis ÅB)
    • vill du laga din gamla fa:r på fatihu:se? (Helsinge NL)
    • ja ha laga ⱸin historiɷ i: an (Vörå ÖB)
    • ⱸ ji bⱸst ti la å: mⱸ in böuḷankoɷ (Korsholm ÖB)
    • ha byrja sy:p so di fi laga bortt a (Terjärv ÖB)
    • tå ja ha laga onda han da:jias tjö:rase (:körslorna för dagen) (Sastmola SK)
    • lag nidär ändån (:nedre ändan) frå:n de först förän do byrjar me övre (Kimito ÅB)
    • ja måst lag ifrå:n me de där arbe:te så ja få:r fara (Snappertuna NL)
    • di a laga mytjy jönom sⱸ (:använt mycket pengar) (Närpes ÖB)
    • ⱸmnar dø la i dⱸ allt vⱸitbrø:? (Björköby ÖB)
    • han laga dåm å slå: (:bärga hö) ti en skoksäng (Nagu ÅB)
    • va sko do lag han tänn främanda ka:rn å sö:k hästana (Pargas ÅB)
    • han laga ta:tsi fⱸ:di sama kvⱸldⱸ (Karleby ÖB)
    • ja i:sa itt la:g an ylak (:ville inte göra honom ilsken) (Närpes ÖB, Korsnäs ÖB)
    • ʃinnbrotɷn lagar ʃinnⱸ mju:kt (Sideby ÖB)
    • (gräset) skɷ rⱸfsas o lagas slä:tt (Tenala NL)
    • kå:don lagar gå:ṇi sty:ft (Strömfors NL)
    • di laga tjärildrⱸ rⱸin som di skɷ salt tjøti i: (Esse ÖB)
    • anʼ lagⱺ nⱺ ʃinʼnʼän räin förṣt (Houtskär ÅB)
    • tu ska int la:g sondär hⱸdⱸ gḷa:sⱸ (Närpes ÖB)
    • (inför julen) sko fakḷona lagas i å:ning (Vörå ÖB)
    • po vo:rⱸ lagas lⱸdɷna i stsikk (Karleby ÖB)
    • (du får) ligg me do:tren men inga lag on på väkst (Nagu ÅB)
    • hɷn a laga sⱸ so fi:när (Liljendal NL)
    • lag sⱸ ti kudda (:dricka sig redlös) (Borgå NL)
    • ha do tänkt laga rivobeinena å:v på Sti:na? (Helsinge NL)
    • ha dö laga å:tä nⱸgḷɷn (:avtappningshålet i båtbottnen) nö to vi ska fa:r? (Korsholm ÖB)
    • ja laga vedin ti brinn (Lappfjärd ÖB)
    • tu lagar fo:rⱸn ti skri:ka (Borgå NL)
    • hⱸ va blå:stn som laga ⱸiln ti spri:d sⱸ (Pernå NL)
    • hⱺn ha lagⱺ än sovⱺ nɷ (Houtskär ÅB)
    • ja mått la: mⱸ nu (Korsnäs ÖB)
    • laga de på skollan ett höiji åt koddona (Nykarleby ÖB)
    • la:g dä frå:n fönsträ so du int ʃy:mär mä (Vårdö ÅL)
    • de ä go: svi:nsårtt såm lagar himm se ti nättren (Snappertuna NL)
    • laga de å: (Munsala ÖB, Solf ÖB)
    • lag dä ⱺ:v nɷ! (Houtskär ÅB)
    • kast bⱸinⱸn upa ryddjin o lag tⱸ i vⱸ:g (Pernå NL)
    • lagg dⱸ inn ny frɷsipⱸ:lɷ (Esse ÖB)
    • la:g är inn osta jie:t (:äta) (Malax ÖB)
    • o so roɷpa an hⱸ vi skɷ la:g os ɷpp (Korsnäs ÖB)
    • laga de åsta måka i föusi to no (Pedersöre ÖB)
    • po vinttäṇ laga di ottiŋgan (Öja ÖB)
    • ti var o laga ny:-i ta:k pɷ ri:a (Esse ÖB)
    • ti laga li:ktsistɷ sjöḷv (Purmo ÖB)
    • ja laga i mⱸitspø:d å(:) in tjⱸpp o la: li:nɷ på: (Korsholm ÖB)
    • vⱸdin skɷ hɷggas o ju:sⱸn skɷ lagas (Närpes ÖB)
    • hann ha:v ⱸtt ø:ga laga å:v gḷa:sⱸ (:ögonprotes av glas) (Sideby ÖB)
    • hanʼnʼ ti:dinʼ ä la:gas jäṣṣgå:ḷar kriŋg ä:ŋgⱺna sku ä alʼlʼti jö:ras föṣta maij (Kumlinge ÅL)
    • o so laga vi ot os loŋgju:d (:lurar) uta a:lbarkk (Tenala NL)
    • ɷn kamma opp ⱸn tjⱸst o laga be:niŋg (Tenala NL)
    • han ⱸ so ha:ndogär ti lag all sortär (Borgå NL)
    • badukvastana lagast mⱸstndⱸils i ny:i bakⱸtt johanni (Strömfors NL)
    • ti laga ø:knamna ot vara:dⱸr (Nedervetil ÖB)
    • int vⱸit ja vⱸm som ha laga hⱸ nammi ot an (Terjärv ÖB)
    • ti hadd laga in vi:sɷ omm-i (Terjärv ÖB)
    • han kom osta jöḷp os lag ⱸ namn ot poitjin (Björköby ÖB)
    • få si: hor myki han lagar til (Snappertuna NL)
    • ɷn laga bå:n tå tⱸ kvinnan tä:r i tⱸras basto (Strömfors NL)
    • ja ha laga opp i do:gḷi bḷasⱺ (Replot ÖB)
    • laga ⱸild po lamppon (:tända lampan) (Strömfors NL)
    • ti skɷ kopⱸl opo: tɷnnɷna (:vältra tjärtunnorna på slädarna) o laga lassa (Nedervetil ÖB)
    • vi most osta laga kvä:nlassi (Esse ÖB)
    • (sankmarken) ha di laga ti lindɷna (Öja ÖB)
    • hu:da som di skɷ laga ti stsinnjakkɷr (Larsmo ÖB)
    • spinn (ullen) o la ⱸ ti ga:ṇ (Petalax ÖB)
    • han laga jä:rne ti gull (Liljendal NL)
    • ha laga altt ti pⱸnis (Purmo ÖB)
    • hɷ laga trobäl (:besvär, förtret) ot bå: ha ⱸina o ha ana (Terjärv ÖB)
    • lag na li:ti li:v i hⱸstn (:sätt litet fart på hästen), ha lɷnttar bara (Terjärv ÖB)
    • lag o:lykkån å:t se (Sibbo NL)
    • han ha laga fu:l färg på hela byggningin (Esbo NL)
    • sko:kslu:sn lagar rö:sju:kån å båldar (Liljendal NL)
    • ja ha laga ot mi ⱸn tokon snu:o (Tenala NL)
    • ti brygd jɷ, laga brⱸnnvi:nⱸ (Karleby ÖB)
    • tjⱸ:lnjⱸn laga ott sⱸ:g två kaffepɷnsar (:knorrar) (Replot ÖB)
    • hɷn lagar pḷⱸttan (:steker plättar) (Närpes ÖB)
    • kå:nⱺr ṣom iŋga kɷnʼd la:g ma:t (Kumlinge ÅL)
    • dⱸ lagas brø: uta ärṭri:s o mosa (Tenala NL)
    • man laga dⱸigin po kvⱸlln o knoda nⱸsta kvⱸll o baka ti:dit po moron (Borgå NL)
    • la: tⱸl diⱸjin (Korsnäs ÖB)
    • hⱸ ⱸ tå ⱸit a:sot jöra ti plɷkk o lag tom fogglana (Strömfors NL)
    • tom laga hⱸ ti sørp ot kɷ:nan (Korsnäs ÖB)
    • la:ga nä:t (Eckerö ÅL, Finström ÅL, Vårdö ÅL, Bromarv NL)
    • hanʼ äin ta:r sɷnʼdʼär ⱺ hanʼ anʼdʼra lagⱺr (Houtskär ÅB)
    • hästskɷ:an la:ga dom nɷ: omm, satt ni:a i:shɷgg ɷnʼdär (Kumlinge ÅL)
    • lag opp jässgå:ḷn (Munsala ÖB)
    • hon laga åpp it gamalt bo:rd (Snappertuna NL)
    • hɷn kɷnd laga för trⱸmna (Karleby ÖB)
    • han laga för bysso (Nedervetil ÖB)
    • so skɷ di laga i bå:si hⱸnnas (:kons bås) so ɷn skɷ ⱹlipp lø:s (Kronoby ÖB)
    • Ny:ka:bi-gɷbbi va hi: ti anagå:ḷn fö ti laga so kɷddɷna skɷ koma hⱸim (Pedersöre ÖB)
    • ti lag na:in ⱸt sⱸ (:få ngn att förälska sig i en) (Vörå ÖB)
    • hⱸ skɷ lagas för all sortär förr (Esse ÖB)
    • an laga omm för tannvärtjin (Korsholm ÖB, Korsnäs ÖB)
    • hⱸ ska lagas omm so int di (:korna) fɷå:r dry:kt (Närpes ÖB)
    • (korna) ha: dry:kt, to ska di lagas (Bergö ÖB)
    • la åmm ko:nan så dår börja ga häim (Närpes ÖB)
    • hɷ laga fallʃu:kɷ po a (:på honom som inte ville ha henne) (Malax ÖB)
    • (en spåkäring) som ta:r reidå på: håkkå såm ha laga ten sju:kån (Sibbo NL)
    • tröllskåti kona o laga bårt (Terjärv ÖB)
    • nɷ kɷnd dom lag borṭṭ mjølkkin (:göra så att kon gick i sin) om dom så: po kɷ:ⱸn bara, toko gɷmmor (Pojo NL)
    • sista tɷ:rsdain i nidan bru:ka dom lag bort loppor o lyss (Strömfors NL)
    • lag an gå: ti: bara (Kyrkslätt NL)
    • han kan inga lag me va i fre: alls (Helsinge NL)