komma – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of komma

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivekomma
Presentkommer
Pastkom
Imperativekom
Supinekommit

Translations

  • get, to arrive at
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    anlända
    ankomma, hamna
    gästa
    besöka
    hinna
    uppnå
    härröra
    härstamma
    infalla
    framkomma
    påverka
    förmå, orsaka, få

    Sample Sentences

    Additional Information

    komma kommer kom kommit kom! verb
    anlända, nå (fram), infinna sig
    [x/A kommer]

    Engelsk översättning
    come, arrive

    Exempel

    komma i tid---come in time
    jag kan inte komma in i huset---I cannot get into the house
    kommande år---coming years

    Stående uttryck

    komma ihåg ("minnas")---remember ("keep in memory")
    komma till tals med ("få tillfälle att tala med")---have a word with ("get the opportunity to speak to")
    hur kan det komma sig (att) ("vad beror det på att")---how did it happen (that) ("why is it that")
    när allt kommer omkring ("när allt tas med i beräkningen")---when all is said and done ("when everything is taken into account")


    Svenskt uppslagsord
    kommer kom kommit kom! komma verb
    ha sitt ursprung (i)

    Engelsk översättning
    come (from)

    Exempel

    jag kommer från Grekland---I come from Greece


    Svenskt uppslagsord
    kommer kom kommit kom! komma verb
    (endast i frasen kommer att "(=skall)")
    [A/x kommer att + INF]

    Engelsk översättning
    will, be going to

    Exempel

    vi kommer att vara i Göteborg på torsdag---we will be in Göteborg on Thursday
    jag kommer att sakna dig---I am going to miss you


    Svenskt uppslagsord
    kommer kom kommit kom! komma verb
    påverka (någon till)

    Engelsk översättning
    prompt, arouse

    Exempel

    din berättelse kom mig att minnas min egen barndom---your story prompted me to recall my own childhood


    Svenskt uppslagsord
    kommer bort kom kommit komma verb
    försvinna
    [x kommer bort]

    Engelsk översättning
    disappear, get lost

    Exempel

    boken har kommit bort---the book has disappeared


    Svenskt uppslagsord
    kommer på kom kommit komma verb
    träffa på, ertappa
    [A kommer på B (med att+INF)]

    Engelsk översättning
    chance upon, find


    Svenskt uppslagsord
    kommer på kom kommit komma verb
    (plötsligt) komma ihåg, upptäcka
    [A kommer på x]

    Engelsk översättning
    remember, come up with

    Exempel

    komma på en idé---come up with an idea


    Svenskt uppslagsord
    kommer upp kom kommit komma verb
    bli behandlad
    [x kommer upp]

    Engelsk översättning
    be brought up

    Exempel

    frågan kom upp i riksdagen---the issue was brought up in the Swedish parliament


    Svenskt uppslagsord
    kommer ut kom kommit komma verb
    bli publicerad
    [x kommer ut]

    Engelsk översättning
    come out

    Exempel

    boken kommer ut i höst---the book is due to appear this autumn


    Svenskt uppslagsord
    kommer åt kom kommit komma verb
    få tag på
    [A kommer åt x]

    Engelsk översättning
    get at, get hold (of)

    Exempel

    jag kan inte komma åt pengarna---I cannot get hold of the money


    Svenskt uppslagsord
    kommer över kom kommit komma verb
    få tag i (en vara), lyckas köpa
    [A kommer över x]

    Engelsk översättning
    be able to buy

    Exempel

    jag lyckades komma över boken för ett par tior---I managed to get hold of the book for 20 or 30 kronor

    Etymology

    1. fsv. koma, motsv. d. komme, isl. koma, fsax. o. feng. cuman, eng. come, mnt. kommen, y. fht. coman, t. kommen, trol. svagtonig form av germ. kṷeman, ä. fht. queman, got. qiman (av ieur. gṷem-), gr. βαίνω, går, lat. venio, kommer (av ieur. gṷemi̯ō), o. sskr. gam-, komma (av ieur. gṷm-), möjl. äv lit. gemù, gimti, födas (eg.: komma till världen; jfr I 1 a ζ ε‘) References: 1
    2. From Old Swedish koma, from Old Norse koma, from Proto-Germanic *kwemaną, from Proto-Indo-European *gʷem-. Etymology 1 sense 3 is probably a semantic loan from English come. See: Old Swedish 'koma', Proto-Germanic '*kwemaną'.

    Verbs referencing "komma"

    English come, Norwegian komme, Elfdalian kumå.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: kommande

    Indicative

    Present

    jagkommer
    dukommer
    han;honkommer
    vikomma
    nikomma
    dekomma

    Perfect

    jaghar kommit
    duhar kommit
    han;honhar kommit
    viha kommit
    niha kommit
    deha kommit

    Past

    jagkom
    dukom
    han;honkom
    vikommo
    nikommo
    dekommo

    Pluperfect

    jaghade kommit
    duhade kommit
    han;honhade kommit
    vihade kommit
    nihade kommit
    dehade kommit

    Future

    jagskulle komma
    duskulle komma
    han;honskulle komma
    viskola komma
    niskola komma
    deskola komma

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) kommit
    duskulle ha(va) kommit
    han;honskulle ha(va) kommit
    viskola ha(va) kommit
    niskola ha(va) kommit
    deskola ha(va) kommit

    Conjunctive

    Present

    jagmå komma
    dumå komma
    han;honmå komma
    vimå komma
    nimå komma
    demå komma

    Perfect

    jagmå ha(va) kommit
    dumå ha(va) kommit
    han;honmå ha(va) kommit
    vimå ha(va) kommit
    nimå ha(va) kommit
    demå ha(va) kommit

    Past

    jagskulle komma
    duskulle komma
    han;honskulle komma
    viskulle komma
    niskulle komma
    deskulle komma

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) kommit
    duskulle ha(va) kommit
    han;honskulle ha(va) kommit
    viskulle ha(va) kommit
    niskulle ha(va) kommit
    deskulle ha(va) kommit

    Conditional

    Present

    jagskulle komma
    duskulle komma
    han;honskulle komma
    viskulle komma
    niskulle komma
    deskulle komma

    Perfect

    jagskulle ha(va) kommit
    duskulle ha(va) kommit
    han;honskulle ha(va) kommit
    viskulle ha(va) kommit
    niskulle ha(va) kommit
    deskulle ha(va) kommit

    Imperative

    dukom
    viLåt oss komma
    nikom

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    komma (st.v.)
    kåma (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB), kåm (Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Lappträsk NL, Strömfors NL, Pyttis NL), kåmm (Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Iniö ÅB, Korpo ÅB), kå:m (Solf ÖB, Lappfjärd ÖB, Korpo ÅB, Nagu ÅB), komm (Närpes ÖB), kåmm(a) (Eckerö ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Hitis ÅB, Bromarv NL, Tenala NL), kå:ma (Finström ÅL)
    ; pt. enl. (Oravais ÖB) (Kimo) (Petalax ÖB, Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Hitis ÅB, Finby ÅB, Nyland) , (Björköby ÖB, Petalax ÖB) , (Lappträsk NL, Strömfors NL) ; pr. konj. (Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB) , (Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB) , (Houtskär ÅB) ; pt. ptc. (Tjöck ÖB) ; imper. sg. (o. delv. äv. i pl. funktion) (Karleby ÖB, Terjärv ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Maxmo ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Nagu ÅB, Kimito ÅB, Karis NL, Kyrkslätt NL, Borgå NL, Lappträsk NL) , (Öja ÖB, Pedersöre ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Korsholm ÖB, Vårdö ÅL, Föglö ÅL) , (Pedersöre ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Korpo ÅB) , pl. (Karleby ÖB, Öja ÖB, Pedersöre ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Kvevlax ÖB, Kimito ÅB, Hitis ÅB, Snappertuna NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL, Borgå NL, Pernå NL, Lappträsk NL, Pyttis NL) , (Öja ÖB) , (Munsala ÖB) , (Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Iniö ÅB, Houtskär ÅB) , (Iniö ÅB) , (Houtskär ÅB) , (Tenala NL) ; , pr. , pt. o. sup. (Vörå ÖB) .
    Examples
    • (borgarna stod) o skoda no:r tsⱸrogɷbba kom (:såg på när tjärbrännarna anlände till staden) (Nedervetil ÖB)
    • an (:man) få:r kåm å ga: prisi:s tå an vil (Vörå ÖB)
    • komm man sⱸ:nt (till fiskeplatsen) so va dⱸ svå:ṭ ti fⱺ: non pḷass (Finström ÅL)
    • hanʼ ska akt sä at inʼt hanʼ kombär i vä:vfalʼlʼä (:träder in i stugan just när väven klipps ner) (Brändö ÅL)
    • ja kombär Rⱺɷ:saḷ framm (:via Rosala) (Hitis ÅB)
    • tom kom just som ja hadd la:dast (:lagt mig) (Lappträsk NL)
    • ra:mt (:spöket) el. finn kombär (Pedersöre ÖB)
    • va tøst, by:ja kombär (Replot ÖB, Terjärv ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB)
    • bu:in kåmbär (Petalax ÖB, Korsnäs ÖB)
    • bu:sⱸ kombär (Närpes ÖB)
    • å:dfå:gḷan kombär bitti o fa:r bitti (Kumlinge ÅL)
    • to drändzi kom ti ändzi om mornⱸ var an sömno o hɷŋgro (Karleby-Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB)
    • noɷ få: tɷ lä: dⱸ ly:d, to dɷ kombä ti by:ss (:kommer ut i världen) (Munsala ÖB)
    • kom hi:d nain gaŋg (Maxmo ÖB)
    • ni va:ḷ väḷ kɷo:m ti brulops ni:j ɷo: nu (Tjöck ÖB)
    • to inʼ ko:m hi:d ti Ji:mo (:flyttade in o. bosatte sig) (Iniö ÅB)
    • hanʼ som kombär førṣṭ ti kvä:rṇⱸn so fo:r inʼ førṣṭ ma:ḷ (Iniö ÅB, allm.)
    • komän hi:d morän (:i morgon) (Houtskär ÅB)
    • hyrta fa:rtn li:te fuör vi kåmbär jyst ti iet i:lakt ställe (Sjundeå NL)
    • när hⱸggana blɷ:mar kommär salkona (:löjorna) ɷpp i o:n (Sibbo NL)
    • farand å kåmand (:vid avresan o. återkomsten) (Petalax ÖB, Korsnäs ÖB)
    • komand o ga:and (Lappfjärd ÖB)
    • (det) bḷⱺ:stⱸ nɷ:ḍvinn när vi fɷ:r o sy:dli när vi komm (:under hemfärden) (Hammarland ÅL)
    • ais, sa: pappa nä:r han kåm frå:n skå:pe (Karis NL)
    • to ja kom tsø:rand kɷddɷna (:efter att ha drivit korna i vall) (Karleby-Nedervetil ÖB)
    • to ja kom gräftand (Karleby-Nedervetil ÖB)
    • kɷddɷna skɷ koma hⱸim frå:n skoɷjin (Jeppo ÖB)
    • sänn kom vi hⱸmm kḷokkan ti:ⱸ (Finström ÅL)
    • nä:r ḍom kom hⱸim frå:n fḷiktän (:flykten till Sverige under stora ofreden) (Kumlinge ÅL)
    • han kom knɷggand (:i sakta mak) (Larsmo ÖB)
    • mⱸ sama kom an nⱸ:rramland hɷvɷ föri ⱸtt trappɷna (:huvudstupa) (Jeppo ÖB)
    • koma smy:gand (el. tassand (Munsala ÖB)
    • han kommär pjukkandⱸs ijänn nu (:lunkande) (Vårdö ÅL)
    • tär kåmbär na:n tjö:rand i springand (:i trav) (Kronoby ÖB)
    • han komm i tjyö:rand (Närpes ÖB)
    • tidⱸnar kombär an i böksand (:hasande) (Närpes ÖB)
    • ga: fyri tɷ so kombä ja bakⱸtt (Munsala ÖB)
    • lyss åm do hyör någån kåma bakett åss (Dragsfjärd ÅB)
    • senn kåmmär an ettär me bi:ln (Karis NL)
    • vi bru:ka sta: o ta: ypi grindⱸ to rⱸisand kom omm (Nedervetil ÖB)
    • po e:tt stⱸllⱸ som dom hadd danssa o prⱸstn hadd komi förbi: (Bromarv NL)
    • dom komd omm om fønstrⱸ dä:r mⱸ kɷ:nan (:korna) (Tenala NL)
    • kom inn! (:träd in, stig på) (allm.)
    • få:r ja kom inn o värm mⱸ? (Närpes ÖB)
    • sa:n kom an mⱸ pⱸŋga tiba:ka (Nedervetil ÖB)
    • kombär du mⱸ bɷo:nⱸ ti prⱸstin (för att stå fadder)? (Korsnäs ÖB)
    • (husmor) som kombär mⱸ ma:t- ⱸlo kaffⱸbodⱸ (Närpes ÖB)
    • so kombär fa:r mⱸ kni:vinʼ o vill ta smö:r (Iniö ÅB)
    • Orban (Urbanusdagen den 25 maj) kåmmär no: me värman (Kyrkslätt NL)
    • Tɷ:mas kom mⱸ ø:l i kannon (Strömfors NL)
    • han komm mⱸ än litän lögd (Närpes ÖB)
    • nata (:ålnaten) ha intt kɷmi ɷpp na: (Larsmo ÖB)
    • o hⱸ (:hampfrö) sprakk jɷ o komm ɷpp ta:n o (Terjärv ÖB)
    • sⱸnn när broddinʼ börja kom opp (Kumlinge ÅL)
    • när plⱸnttona (av potatisen) ha komi opp (Pyttis NL)
    • (tänk om ugglehonan) kombⱸr opo an o hakkar ihä:l an (Karleby ÖB)
    • kasa:krⱸn (:kosackerna) kom på: mⱸ si:n pi:kar (Lappträsk NL)
    • hö:r ni, kåmin u:t nu (Nagu ÅB)
    • när dåm kåmd u:t (ur rökbastun) så va dåm so:tågare såm när dåm fo:r inn (Snappertuna NL)
    • inn jikk an grø:n, u:t ko:m an rø: (Munsala ÖB, Korsnäs ÖB)
    • ha:väraksän a å just kumi u:t (Närpes ÖB)
    • när hⱸggblomstrⱸ kom u:t (Liljendal NL)
    • a i kɷmi na små:foḷk vi ä:r ⱸnn? (Esse ÖB)
    • kåma ti vä:rdn (Sjundeå NL)
    • (kon) ko:m inʼ mⱺ:na säinan ⱸ jⱺ:r (:senare i år) (Houtskär ÅB)
    • no si:r ja at on kåmmär i natt (Snappertuna NL)
    • so:na takkor som komm mⱸ tvɷⱺ: la:mb (Hitis ÅB)
    • on ska kåma me en flikka (Snappertuna NL)
    • a:ndän ha kommi u:t mⱸ uŋŋar i tjärrä (Vårdö ÅL)
    • ⱺn ha kymø u:t mⱸ tjøkkḷiŋgar nu (Houtskär ÅB)
    • svärṭona kombär u:t mⱸ sina uŋŋar (Hitis ÅB)
    • ⱸina kombär ṭill o hanʼ anʼdra gor boṭṭ, so ä ti:dinʼs goŋg (Kumlinge ÅL)
    • ja ko:m stⱸdhɷddjis (:direkt) på: dⱸm (Munsala ÖB)
    • tå sku an nu just kåm rätt åpp dår (:rakt på dem) (Närpes ÖB)
    • han forga å:t sⱸ kva an kom yvy (Liljendal NL)
    • bara ja skɷ komm po handⱸ mⱸlɷdijin nu (Korsnäs ÖB)
    • nɷ: lⱸ:r dⱸ finnas andra u:ttrykk, men kom på: ä! (Finström ÅL)
    • kom du nu int ɷp noga ti sⱸija? (Borgå NL)
    • dåm kåm på he:d i fyllån (Nagu ÅB)
    • hⱸ kombä pⱸŋga fast int a dzä na: (Terjärv ÖB)
    • ha he kåmi na breiv åt me? (Nykarleby ÖB)
    • yøstnⱺɷḷaŋka:parin (:en kraftig vindby från nordost) komm som skotⱸ (Korsnäs ÖB)
    • (de drog noten) til dⱸs markä komm, för dom hadd lä:därrⱸmmar i li:nan som mark (Finström ÅL)
    • ha ⱸttfä:ḷän (:efterbörden) kommä? (Kumlinge ÅL)
    • man slɷ: i vⱸgg om dⱸ va riktit torra bondon (:sädesband) som komd (:langades in) (Pojo NL)
    • va ti:där kommär tå:gi? (Karis NL)
    • nu kommär ɷn (:vinden) frå:n vⱸstli si:don (Strömfors NL)
    • när (troll-smöret) komd i knu:tana (Tenala NL)
    • när pjokan (:sädesskylen) kombär ɷp o:kärṇ so ska pärton va i mu:rṇ (Liljendal NL)
    • (regnet) kåm hävandes såm u:r en baḷj (Petalax ÖB)
    • so komd an (:briggen) rⱸkandis o sosom an komd so nɷ ba:r dⱸ oppot a:lskɷ:gin för an (Tenala NL)
    • o so komd dⱸ ⱸn trä:plɷ:g ⱸftär (Tenala NL)
    • ha ha:r ipi dörⱸ so tsö:ḍⱸ kombär inn (Esse ÖB)
    • dⱸ ha kommi inn ⱸn svaṭṭsugga (:koltjärat fartyg) nu ijⱸnn (Saltvik ÅL)
    • han fɷ:r opp som än sɷ:ḷ o kom nⱸdⱸr ṣom ʃinnpⱸlsin (Nykarleby ÖB)
    • hⱸ komm nⱸ:r (:regnade) (Närpes ÖB)
    • he komm ne:r snö:slask (Brändö ÅL)
    • nä:r man kasta vattnⱸ ɷpp so fröus ⱸ innan hⱸ kom nⱸ:r (Lappträsk NL)
    • hⱸ va ⱸin blå:sigär da: son tom mⱸsta lø:vⱸn komd ne:r (Strömfors NL)
    • åm so:len gå:r ne:r i säkk så kåmmär den åpp i bäkk (Snappertuna NL)
    • ⱸ kombä noɷ ɷpp na oska för ⱸ syns hɷr ⱸ jɷŋgar (Korsholm ÖB)
    • nä:r må:ḷṇän kombär opp bḷi:r ä hå:ḷarä (Kumlinge ÅL)
    • na:n ha intt hⱸnda krisn all stⱸinan (:hunnit ge namn åt alla stenarna) som ha kɷmi ɷpp u:r ʃø:n (Öja ÖB)
    • nɷ:tän börja va:ka när övvärtä:ṇ kom opp ijännom (Saltvik ÅL)
    • sa:n to vi pḷɷ:wa so kom ⱸ jɷ opp hⱸdi ma:tjɷ:ḷⱸ (Karleby ÖB)
    • (man grävde inte ner stenar, eftersom) dåm kåmmär åpp ijenn (Kyrkslätt NL)
    • kvⱸiso kombⱸr i lⱸda (Nedervetil ÖB, Replot ÖB)
    • jiftⱸrmo:ḷi kombⱸ ṣom stsitɷ po kaḷva (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • kwa i vä:ḍⱸn kombär åt mie:g nu? (Närpes ÖB)
    • dⱸ ska kom vå:da på kritturän (Brändö ÅL)
    • ja fikk soånt dä:r flåg i ryggen, de kåmd såm noån sko ha skoti (Sjundeå NL)
    • (hon) få:r nɷ int i oɷḷ yɷ sⱸ hɷn uɷtan ⱸ kombä som ”da:gen frå:n oss skri:där” (:ytterst långsamt) (Vörå ÖB)
    • hⱸ bara kommär som u:r ⱸn ʃinnpälsärm (:som ett rinnande vatten) (Nagu ÅB)
    • nu kåm e ju imillanå:t, at ni ska int a:nve:nd ro:tbörstan så mytjy (Lappträsk NL)
    • o:rden kåmmär int framm (Kyrkslätt NL)
    • ba:rjɷ:ḷän buri kom framm (Närpes ÖB)
    • ⱸ kå:m oɷføtegandⱸs (:oförhappandes) fø mⱸ (Björköby ÖB)
    • (så) kå:m e för-n än-n sku säta hetenn i värke (Nagu ÅB)
    • ja sägär barⱺ he:d som förö kombär (Houtskär ÅB)
    • o:rde ga:r int u:r mun såm int kåmmär färi (Borgå NL)
    • hⱸ kombär blɷ:dlaka o tsötlaka u:r tsötⱸ to an saltar (Karleby ÖB)
    • to skar di so bḷɷ:dn kom (Terjärv ÖB)
    • vattnⱸ kå:m iur hɷndⱸ groɷpⱸn (Björköby ÖB)
    • åm tu sätär he (:nötskalet) op eitt tårt bjärg så kåmbär tä:r vatn (Pyttis NL)
    • i:skonttan (:isstycken) o vattnⱸ kom inn i bɷåtin (Korsnäs ÖB)
    • (så) fik in sⱸtt sⱸ po la:van (i bastun) at svⱸttin kom u:t (Lemland ÅL)
    • o:gi kombⱸr u:t ti trⱸstsi (Nedervetil ÖB)
    • dⱸijin kom yvi (Strömfors NL)
    • omm ⱸ skɷ koma ⱸdⱸ bⱸsta bitⱸ i: (:i lien) (Karleby ÖB)
    • so kombär i (:det) hinnɷ pɷ mjøḷtsⱸ (Esse ÖB)
    • ⱸ kombär vatɷoŋgan to an koɷkar vattnⱸ (Björköby ÖB)
    • ⱸ ha kumi ⱸ hⱺ:ḷ i bⱺ:tin (Björköby ÖB, Karleby ÖB, Nykarleby ÖB, Malax ÖB)
    • to vaʔnⱸ rindär kombär ⱸ fraggɷ po vaʔnⱸ (Malax ÖB)
    • tå in hö:r rätt å fö:r rätt så kåmbär inga lö:gdar (Korsnäs ÖB, Brändö ÅL)
    • dⱸ ha kommi ⱸn fnurra pⱺ trⱺ:din mⱸllan domdⱸ:r (Jomala ÅL)
    • tom kɷ:ka-gä (:becket) för nɷ:g so at e:ldinʼ komm i: ⱸ (Kumlinge ÅL)
    • först när man börjar e:lda so kommär dⱸ diva at ri:an bli:r vå:tär inni: (Tenala NL)
    • allt ana ha gu:d skapa men tetta ha kåmi bakett, sa flikkan åm brösten (Borgå NL)
    • om svⱸḷo fḷu:ⱸr lo:kt kombⱸr rⱸgnⱸ (Karleby ÖB)
    • tå haran böri la: sti:gan tå ha haḷva snyøn komi (Tjöck ÖB)
    • dⱸ kommär nɷ:g sna:ṭ ⱸn rikti skvallo nu (Lemland ÅL)
    • ⱸ ska fɷl kom snyø: (Kimito ÅB)
    • ⱸ komd stɷ:ra hanskar (:snöglopp) (Karis NL, Snappertuna NL)
    • hⱸ komd ⱸit aikadi skrap (:slagregn) o slɷ: hø: ti ligga (Strömfors NL)
    • hä ska sä:kert kåma råskvädri (Esse ÖB, Purmo ÖB)
    • hⱸ kombⱸr oska (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • så kåmbär full no:v na åski:l åm övärmåron (Närpes ÖB)
    • la:ndän hä:rar (:hägrar), hⱸ kombär bara ø:stan (Kumlinge ÅL)
    • to ⱸ sta:r riŋg kriŋg soɷḷⱸn so kombär ⱸ torko (Pargas ÅB)
    • tå döm ti skåve (:sjukdomsanfallen) kåmber så tå är a roko (:svag) (Esse ÖB)
    • o:lykkån kåmmär it me själlå åm halsn (Snappertuna NL)
    • to mornⱸ kom (Esse ÖB)
    • på:sk kombär biti i å:r (Vörå ÖB)
    • ʃiu ve:kɷr ⱸtt føṣta ta:kri:mⱸ kombär ⱸ vintrin (Björköby ÖB)
    • vi trɷdd hⱸ sista stondⱸn va kumi (Korsnäs ÖB)
    • när Mattⱸsda:gin komd (Tenala NL)
    • när dⱸn stɷnn (:stunden) kom (Karis NL)
    • ja vⱸit it va da: dⱸn (månaden) kombär inn (Bromarv NL)
    • åm mars kåmbär inn såm eit lamb ga:r e u:t såm eit leijån (Lappträsk NL)
    • natten kåmbär på: (Pargas ÅB)
    • nɷ: kombⱸr hⱸ som koma ska (Terjärv ÖB)
    • lät a nu häri (:låt honom härja på), no: kåmber he hans ti:d ännu (Purmo ÖB)
    • sna:rt kåmbär krå:knedane fö dåm (:sämre tider) (Närpes ÖB)
    • he va gla:da ti:där he, tåm kåmbär aldär meir (Kimito ÅB)
    • i denn vikan såm kåmmär (Kyrkslätt NL)
    • han va:ka kåmmandi natt (Hitis ÅB)
    • hur ko:m ⱸ tⱸll inʼ du jɷ:rḍ he:d? (Houtskär ÅB)
    • (hurdant) ɷŋdⱺɷmsleivⱸ va: förr, förⱸn tⱺåʃⱸ (:de här) ɷŋdɷ:msførⱸ:niŋgan komm (Närpes ÖB)
    • ja minns ja nä:r föṣṭa bi:lana komm (Saltvik ÅL)
    • första (trösk)värkki som komd po Lindⱸ so drɷ:ddⱸs mⱸ hannkraft (Tenala NL)
    • sidan seinari börjast ju dy:nva:ren kåm no: (Lappträsk NL)
    • nɷ: kombä hⱸ skɷ:ji po ti:dn (:med tiden) (Larsmo ÖB)
    • dⱸ sku nɷ:g kom skɷ:g som dⱸ va:, man bⱸhö:vd iŋŋa plantⱸ:ra nogⱸ (Saltvik ÅL)
    • nɷ kommär dⱸ nytt (löv) mⱸn dⱸ bli:r so skorvot (Tenala NL)
    • pä:rɷna ska ky:pas to kå:ln (:stjälkarna) ha kɷmi (Terjärv ÖB)
    • bḷɷo:bärin kombä bittnari ⱸn liŋgɷna (:mognar förr) (Munsala ÖB)
    • tå första ko:rnakse koåm tå sku an masie:r ti bärgning (Lappfjärd ÖB)
    • om ⱸ i (:det är) mytsi stsä:nɷ(r) pɷ ju:ḷnattⱸ so to ska i koma mytsi jɷ:ttrɷr (Esse ÖB)
    • (det) kåm så då:ḷit höi så it an täksa tjö:r heim e åm da:jin (Sideby ÖB)
    • hⱸ va ⱸitt o:r hä:r som ⱸ komd so blokot mⱸ pⱺtⱸ:tär (:mycket potatis) (Borgå NL)
    • ⱸ bru:ka jɷ koma all slaks fiskar to a drɷ: nɷ:tⱸ (Esse ÖB)
    • jɷ: milanot komm ⱸ bra: (:mycket lax) (Närpes ÖB)
    • hⱸ a:r nå:tär (:på nytt) komi li:ti he:vari mⱸ fisk (Strömfors NL)
    • hⱸ kombⱸr po tsⱸfta (:du får på käften) (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • loåt kåma, sa Ravalsn åm ö:rfi:lana (Sjundeå NL, Esbo NL, Tusby NL, Sibbo NL)
    • så bḷo:n kåm i gång (:kom i rörelse) (Pedersöre ÖB, Sibbo NL)
    • åm fḷågmöura kåmbär i fa:rtn tå e är grant så no: ha:r a ti vänt reini (:regnet) (Purmo ÖB)
    • tå vi sedan kå:m ynji ryssin (Lappfjärd ÖB)
    • han kom i ma:rva:d (:fick båten helt vattenfylld) (Saltvik ÅL)
    • akta att du int kommär ṭⱸ abborri:kä (:drunknar) (Vårdö ÅL)
    • han kåmm senn i snikkarlä:ran (Kökar ÅL)
    • han hadd sto:r u:tsikt ti kåm i äktenska:p me sko:llä:rärinnan (Pojo NL)
    • kåm i stå: (:stanna) (Kyrkslätt NL)
    • nu kåmbär han i väksån (:börjar växa) (Sibbo NL)
    • pⱺ ⱸttmidda:jinʼ tⱺ vⱸ ko:m hɷ:p (Houtskär ÅB)
    • han kåmd ho:p me-mme (:sökte upp mig för en uppgörelse) (Snappertuna NL)
    • stjinne åp fingre kåm milan å e knäip (Närpes ÖB)
    • hä va moŋga hä som bɷ:minʼ slɷ: ti ʃöss när bɷ:minʼ kom omm (Kumlinge ÅL)
    • dⱸ va: ʃu: gra:där i mårrɷst nⱸr ja kåmm åpp (Eckerö ÅL)
    • tⱺ ⱸ ko:m ⱺpp om kvⱸllana (Hitis ÅB)
    • tⱺ inʼ (:degen) kombär ⱺpp (Houtskär ÅB)
    • (bröden) jⱸ ⱺppkymän nu (Houtskär ÅB)
    • däijinʼ jⱸ kyminʼ nu (:har jäst färdigt) (Houtskär ÅB)
    • ja a kumi ɷav a nu tå ni bḷa:nda båṭṭ mⱸ (Korsnäs ÖB)
    • handi gåbbin fösto: ja bra: å kå:m ti ajkas me: bra: (Sideby ÖB)
    • vⱸ ha kɷme po bottnin mⱸ mjöḷtjⱸn (Solf ÖB)
    • ho ga:r å o:ro:as he di ska kåma u:t fö na: (Esse ÖB)
    • di kom u:t förrⱸ i:sra:tor (:drivis) (Kökar ÅL)
    • vi mot stⱸll ⱸ so vi ha: sⱸ:mdⱸn mⱸ os, so vi kombä sams (Kvevlax ÖB)
    • to tvo: kom øvärⱸins (om att gifta sig) var hⱸ føsta ti vⱸnd sⱸ ti sväfa:r (Jeppo ÖB)
    • o so børja dⱸm kom øvärⱸins om pri:si (Oravais ÖB)
    • för ti skili trä:tån kåm dåm yväreins (Nagu ÅB)
    • ja ha drivi so laŋkt so ja ko:m yɷ skrⱸdⱸ (:ur kurs) (Replot ÖB)
    • komma po vils (Finström ÅL, Sund ÅL)
    • komma po fe:l (Sund ÅL)
    • komma ɷ:rä:tt (Tenala NL)
    • komma sⱸij po vils (Sund ÅL)
    • tɷ kombär i gry:tɷ (Pedersöre ÖB)
    • tɷ kombⱸr i stottsi (:får sitta i stocken) (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • la:ga intt att du kommär på butkan (:i arresten) (Vårdö ÅL)
    • mosaandra (:flyskidorna) ha kɷmi ti mɷse:ɷm (Nedervetil ÖB)
    • (båten) kåmm i vå:jen (:ficks i sjön) (Korsnäs ÖB)
    • he:d såm int kåmbär i tji:vahändär kåmbär å:tär (Brändö ÅL, allm.)
    • pⱸŋgan kombär it nɷ: i fråoga (Lappfjärd ÖB)
    • de kåmmär aldär på frå:gan (Kyrkslätt NL)
    • hur ha tu kåmi ti rätta me såde ry:slit ongan (Sideby ÖB)
    • tom ⱸ mytsy bihⱸndiga ti kom ti rä:tta mä: (Strömfors NL)
    • (karlfolket) skɷ jɷ nɷ lag so ɷllⱸn skɷ nɷ komm sⱸ odⱸntlit på pässjⱸllan (:torkstängerna) (Vörå ÖB)
    • ja ko:m riktit mⱸ ot holstä(r)bärjⱸ (Björköby ÖB)
    • visst ko:m ja mⱸ i na kḷatär nø (:råkade i besvärligheter) (Korsholm ÖB)
    • (friaren) ha kumi sⱸ i sma:k fö gobbin (:i gunst hos fadern) (Närpes ÖB)
    • å så ha vi kåmi ås ti de såm vi no ha:r (Sjundeå NL)
    • so døm skɷ jɷ a brɷti nakkan å innan døm ko:m sⱸ nⱸdär (Vörå ÖB)
    • to int an vill komm sⱸ i sⱸ:ŋg annan (:utan) drø:nar ɷpⱺ: (Björköby ÖB)
    • dåm kåm se u:t ti sjöss ti slu:t (Nagu ÅB)
    • ja ha kåmi meij på fötträn (Kyrkslätt NL)
    • ja er så grömt hormo (:dåsig) å:v me i da: så ja vil int kåma me å:v ti na:handa (Esse ÖB)
    • Ma:ris E:mⱸl taḷar so spottⱸ strittar to an kombä(r) sⱸ te:l (Björköby ÖB)
    • ja ska koma o famp (:krama om) dⱸ (Nykarleby ÖB)
    • han lova ti kom o vⱸkk mⱸ sodⱸ sⱸksti:din (Lappfjärd ÖB)
    • nä: ḍomm kom o sku ha: sⱸ strömmiŋ (Finström ÅL)
    • kommä ḍu o lɷ:sar inn oss hänna i sundä? (Vårdö ÅL)
    • tå ja kåm å börja fo:där vinst å:v dåm (Korpo ÅB)
    • tri: frø:knar som komd o int skɷ slⱸpp an förbi: (Bromarv NL)
    • (dottern som) kondjis sånn kåmd å fri:a til (Liljendal NL)
    • bu:sn kåmbär å ta:r de (Kronoby ÖB, Närpes ÖB)
    • böuwi kombⱸr o ta: ḍⱸ (Pedersöre-Purmo ÖB, Nykarleby ÖB)
    • vargan kombär o tagä dⱸ (Vörå ÖB)
    • bronngobbin kombär o ta:r dⱸ (Övermark ÖB)
    • to kombär kro:kɷ o huggär o:v armi (Sastmola SK)
    • ʃö:gobbin kommär o dra:r dä i ʃö:n (Vårdö ÅL)
    • så kåmbär bulubisin å ta:r de (Sibbo NL)
    • kåmin åsta ita (norra Österbotten)
    • få:(r) ja koma o ligg mⱸ: dⱸ? (Esse ÖB)
    • kom hi:d osta jøḷp mⱸ (Replot ÖB)
    • ɷn fe:g kåm å skå:d an tå (:den döde) (Närpes ÖB)
    • ja kommär o hurra (:ropa, kalla) sänn när ma:tn ⱸ fⱸ:ḍi (Saltvik ÅL)
    • varin så bra: å kåm å äta (Kyrkslätt NL, Sibbo NL)
    • komin o si:a nu kva hi: ⱸ mytjy folk (Pernå NL)
    • å bedär ein kåm su:p (Vörå ÖB)
    • la nø dⱸ ta:n (:kom bort därifrån) ⱸlɷ kombä(r) ja snopp i: fö ḍⱸ (:smälla till dig) (Björköby ÖB)
    • kåm kḷoå: me på ryddjin (Petalax ÖB, Björköby ÖB)
    • han sku läsa nagär bö:när än int han hå:ḷa sku kåma ta: dåm (Nagu ÅB, Vörå ÖB)
    • mamma kom jⱸlpp mi! (Ingå NL, Vörå ÖB, Korsholm ÖB, Houtskär ÅB)
    • si:dnsvansana kommär it ɷpp (:för att äta upp) röynbä:ren (Strömfors NL)
    • komin si: nɷ (Pyttis NL)
    • to an kom nä:mbär så: ja vⱸmm ⱸ var (Terjärv ÖB)
    • mⱸn do di kå:m mⱸnʃɷna ɷppanfrå:n la:ndⱸ lå: di på lansvⱸ:gan o va ihä:ḷṣvⱸltt (Solf ÖB)
    • hanʼ kombär hanʼ som okksan tjö:r (:sakta men säkert) (Houtskär ÅB)
    • nä:r ḍom (:fåren) huö:rḍ hyu:smoɷr komma (Hitis ÅB)
    • molden dammar, dö:den kåmmär (Snappertuna NL)
    • lagin opp är gobbar, bɷ:nn tⱸŋkär kom hi:ot (Karis NL)
    • å i te sama kåmd tä:r opp ein li:tn grå:är bisi (Liljendal NL)
    • (det råkade) so ⱸ kom ⱸn po:l jɷst tär i hans slaiji to (Karleby ÖB)
    • (han spejade från båten) men ä ko:m en nagär små: båskar såm stjy:md föri en smoḷo (Replot ÖB)
    • e:n gång nä:r han va tjö:randes på lansve:gin så kåm de två: u:tbö:lingar imo:t (Esbo NL)
    • nå:r ⱸ ni komandⱸs? (Nykarleby ÖB)
    • jasso dɷ ⱸ komandis (Munsala ÖB)
    • strömjinʼ jⱸ pⱺ komⱺnd nu (:strömmingen har börjat visa sig på fiskeplatserna) (Houtskär ÅB)
    • koma hi:d ska ja jäḷpp ɷpp dⱸ (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • kåm hi: no foår ja tal me-dde li:te (Kimito ÅB)
    • koma ta:n osta värm dⱸ (:stig fram från dörröppningen) (Munsala ÖB)
    • kåmin ta:n koddona mi:n kåm (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB)
    • kom ta:n tassɷna limbɷna mi:n, kåm kå:m (Nykarleby ÖB)
    • komin hi:d kɷddɷna mi:n o komin hⱸim (Oravais ÖB)
    • kɷ-kuddona, kɷ-kuddona, komm (Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Föglö ÅL, Kumlinge ÅL)
    • komin allihåɷp, sa Bⱸssas-Ant tå jⱸitiŋgan stakk an (Oravais ÖB)
    • kåm ann (Korsnäs ÖB)
    • kåm ann vintär, sa Je:ln nä:r han hadd två: tåssår op ein fo:t (Borgå NL)
    • tå vila vi an sko kåm tädan (:laga sig därifrån) (Kvevlax ÖB)
    • nännå, kåm bårt! (:kom mormor så går vi) (Nedervetil ÖB)
    • nä:r han ha:dd biställt (:uträttat) all si:n ä:rand å va kla:r ti kåm bårt (Pyttis NL)
    • ⱸn sonn li:psibba som du: får int kom me: po främmandä (Vårdö ÅL)
    • kombär mⱸ: nu! (Iniö ÅB)
    • kåmbär do mie ellär goår ja aliena? (Sjundeå NL)
    • kåmin no me: så ska vi ga: nie:r ti stra:nden (Pyttis NL)
    • so foɷrt vi komm ti skoɷjin byrja hɷndvalppin ʃⱸll (Jeppo ÖB)
    • nå:r ja ha kåmi ein beta ve:g heimifrå:n (Sastmola SK)
    • (vi grävde djupt) å ändå kåm vi intä te bärjä (Föglö ÅL)
    • dåm hadd int kåmi längär än såm bara nagär famnar (Nagu ÅB)
    • a tɷ komi ti o:fⱸllniŋin (vid strumpstickning) re:? (:redan) (Karis NL)
    • man kåm seglandist me å:n långt åpp i lande (Sibbo NL)
    • sakta kombär an laŋgan vⱸ:g (Munsala ÖB)
    • kva ä he såm gå:r i tu:sen å:r å aldär kåmbär he längär? (Strömfors NL, allm.)
    • hä va ti jör ḷoŋga sla:g när inʼ krissa so at inʼ kom hökt opp i vinʼdinʼ (Kumlinge ÅL)
    • (för länge sedan) kom ʃø:n ɷpp ⱸnda ti vonn ri:a (Strömfors NL)
    • Pⱸlobɷ:as skɷ:ji kom u:t ti Hⱸrros (Nedervetil ÖB)
    • hⱸ kombⱸr finsk (bosättning) imɷ:t sa:n (Nedervetil ÖB)
    • he je Onäs (:Ånäs i Lappfjärd) vettja såm kåmbär imo:t (Sideby ÖB)
    • ni ska va fä:rdi tå ja kåmbär te hondra (Korsnäs ÖB)
    • en bo:n såm ha:r bara ein hyvyl å ein navar å eit huggjä:rn han kåmbär int langt me sit arbit (Nagu ÅB)
    • an børi va:ḷ so pass ti ⱺ:rⱸn kumi (Björköby ÖB)
    • när dom kommär ti dom å:rⱸna (Pojo NL)
    • han som huø:ḷ ti la:jⱸ fie: ga: to tu:rɷn komm op a (Närpes ÖB)
    • nä:r ko:dån (:turen) kåm ti te yngsta (Liljendal NL)
    • komd nɷ på: sodär två: goŋgor i å:rⱸ (Tenala NL)
    • ba:kⱸt ju:ḷda:ji kombär anida ju:ḷ (Malax ÖB)
    • (vidjorna) va fⱸsta om kroppå:sn o vⱸggbandⱸ hä:r o so komd första å:sn (Pojo NL)
    • hⱸ kombär bakⱸftär som su:r ö:ḷⱸ (Brändö ÅL, Kumlinge ÅL, Iniö ÅB)
    • nɷ ha vi kɷmi ti hⱸ ⱸtt di a viri o:v sama slⱸkte allihɷ:pa (Nedervetil ÖB)
    • (han ligger i en vak) o täru:r kombⱸr a intt u:ta jölpp (Terjärv ÖB)
    • hⱸ ⱸ fø:rfalli (:menföre) rⱸij so vi int kombⱸr ti skɷ:ji (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • an kåmbⱸr it jönåm pårmⱸ (:issörjan) mⱸ na bɷatar ⱸlå na: (Korsnäs ÖB)
    • dⱸ va la:gåm ti kåm övvär kana:lin (:lyckades med nöd o. näppe) (Eckerö ÅL)
    • hⱸ kɷnʼdʼ va: sⱺ mäinfö:rṭ inʼ inʼ iŋga ko:m (Houtskär ÅB)
    • dom hadd skɷ:jin ikɷllsla:gin at int krä:kin komd inn po landⱸ (Karis NL)
    • vi kom os u:r ⱸ nɷ: (:lyckades ta oss ut) (Purmo ÖB)
    • ja motta tranas so ja kom mⱸ ti:d (:måste sträcka mig för att nå dit) (Vörå ÖB)
    • ⱸ ha drⱸiji i: (:yrt igen) i natt so fɷ si: omm vi kombär ⱺs ti sta:n (Korsholm ÖB)
    • ⱸntjɷn ko:ms int mⱸ it stoɷst hⱸiman ⱸismⱸnd (Vörå ÖB)
    • vart ko:ms dɷ mⱸ in tɷkande:? (:vad har du för nytta av en sådan där?) (Vörå ÖB)
    • dⱸ ä: so kravḷot tⱸ kom framm i skɷ:gin (Vårdö ÅL)
    • ⱸ kɷnʼdʼ va: sⱺ dri:vⱺr inʼ dom iŋga ko:m framm (Houtskär ÅB)
    • vä:rden bli:r så foll av koggar å finu:lihe:tär så de bli:r alt svå:rare ti kåma framm (Kyrkslätt NL)
    • (snårskog) som dⱸ nⱸstan ⱸ ɷ:möjlit ti komm ijännom (Finström ÅL)
    • tom komd iŋga inn i aftⱺs (Hitis ÅB)
    • (där var) bra: ti kom till mⱸ bɷⱺ:t (Hitis ÅB)
    • å va dⱸ: storm, att dom int kunna kom u:t o dra: (Saltvik ÅL)
    • (det blåser så hårt att) hä bḷi:r iŋga ti kom u:t om må:rⱺn (Kumlinge ÅL)
    • brö:spite ä så hö:kt så ja kåmbär inga å:t e (Pargas ÅB)
    • han va så hlonjin (:skicklig) så di kåm int åt an åm ho di fösö:ka (Nykarleby ÖB)
    • di kåmbär åvanett (:härstammar uppifrån socknen) (Petalax ÖB)
    • (han var) å: finskt fåḷk u:rkåmi (Korsnäs ÖB)
    • stɷå:ḷʃtjäidan (:vävskedar av stål) so komm frɷå:n Svärjⱸ (Närpes ÖB)
    • ä han kåmigär å: den ärvdn? (:kommen av den släkten) (Kyrkslätt NL)
    • (husen) va såm dåm sku ha kåmi å:v ein läst (:såg likadana ut) (Nagu ÅB)
    • vadan kåmber tå all i:lak tjärnga? (Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB)
    • he kåmbär int å:v ett he två: trä:tär (Solf ÖB, Korsnäs ÖB)
    • uta jä:vla ägg kåmbär jä:vla ongar (Solf ÖB, Björköby ÖB)
    • frå:n eitt lagäḷ kan e kåm fy:ra kärvar (Pargas ÅB)
    • tåm välasta sta:vrana kåmbär å einbåskan (Pargas ÅB)
    • tu ska int tⱸŋk opp ta:n ⱸtt jⱸ kumi, u:tan ti:t ⱸtt jⱸ fa:ri (:du skall inte tänka på varifrån du är kommen...) (Tjöck ÖB)
    • (jag har försökt) ta: rⱸida på: vadan hⱸdi nammi (:det där namnet, ett visst ortnamn) kå:m (Kvevlax ÖB)
    • ja ha få:jⱸ bḷⱸdrɷna ɷpp i goɷmanⱸ (:blåsor i gommen), va hⱸ nø ska nø kɷn kom å:v (Björköby ÖB)
    • ⱸn förfä:rli pⱸst, dⱸ skɷ ha komi jinɷm ɷ:tjä:nli fø:da (Tenala NL)
    • hⱸ va jɷ kla:rt kvarifrɷå:n ⱸildn komm (Pyttis NL)
    • mo ⱸ ska koma sⱸ o:v hⱸ (:bero på detta) (Nedervetil ÖB)
    • kå:ḷhå:re (:slags tåtel) he behö:vär kåm å:v åm int e ska va:ḷ så gamaḷt så int na kritur vil jät a (Närpes ÖB)
    • den största ma:tskie:dn ha kåmi bårt å någån ota gästena måst ha ta:tt-n (Sjundeå NL)
    • påitjin hadd kåmi bårt (Pernå NL)
    • en he:l ra:d mⱸ torparkoijor ha kommi boṭṭ (Lumparland ÅL)
    • he ä besvä:ḷit no: tådde undeli dialektin, men ä ju bra: tå e kåmbär bårt tykkär nu ja:g åtminstone (Sideby ÖB)
    • tⱸ bryststanjin kom bort sidan nä:r ḍom börja bigagn aŋkar ɷpa ryʃona (Strömfors NL)
    • rivubⱸinⱸn la:dist i bløyton at blɷ:di sku kom tidan (Strömfors NL)
    • ⱸ ji svå:rt ti kom frå:n toḷi som i hⱸimanlä:rt (Korsholm ÖB)
    • int visst ja mⱸ vⱸmm ja skɷ koma ti danss (Nedervetil ÖB)
    • tär kå:m prästin ti mått kḷå: se i hovo ma:ng ga:ngor (Replot ÖB)
    • han kåmd ti plikta (:betala böter) (Tusby NL)
    • hɷn kom aldär ti hav någa byksor ɷpa sⱸ (Pyttis NL)
    • tå kåm gobban se ti byri fondär va di sko slå: på (:företa sig) me an (Kronoby ÖB)
    • ⱺ iŋga ko:m inʼ sä tⱸll tⱸ ta: nⱸdär sⱸggḷä (Houtskär ÅB)
    • ja ha int kåmi me till (att bygga båten) fast just inga anna hellär ha blivi u:trätta (Ingå NL)
    • sama da:n kom härra ti rⱸis tär omm (Karleby-Nedervetil ÖB)
    • ja kåm ti siti i döuvbäntsi (Esse ÖB)
    • ja kom ti lɷå:v vä:ḷ mytjy i hastohäitän (Närpes ÖB)
    • ja kom ti huør kva dom sa: (Sideby ÖB)
    • hⱸ had komi ti bḷi: frⱸlssⱸhⱸiman (Iniö ÅB)
    • ein gang hadd an kåmi ti sita för längi å trakte:r se (:dricka) (Nagu ÅB)
    • so nɷ kɷnd man nɷ komm ti fo smak dⱸn (färskfisken) mⱸn int va dⱸ nogo vi:darⱸ va:nt mⱸ dⱸ: (Tenala NL)
    • takk, int bihö:vär ja ma:t fast ja kåmd ti kåma inn (Kyrkslätt NL)
    • vi kåmd ti nyttja flaskån en smolo (:ta oss en tår på tand) (Helsinge NL)
    • fankin såm ja kåm ti gör så få:nåt! (Sibbo NL)
    • tⱸ:r kombⱸr du nɷ: sä:kⱸrt ti mo: li:ka ill so loppo i bastoröitsi (Nedervetil ÖB)
    • hⱸstin ha vari o spräŋd i: sⱸ so mytji ha:vra so han kombä noɷ ti va:ḷ ʃu:k (Oravais ÖB)
    • dom kombä ti sloss (Tjöck ÖB)
    • dⱸ kommär tⱸ rekka i da:gata:ḷ (:flera dagar) (Vårdö ÅL)
    • tom kombär iŋga tⱸ fⱺ: goḷvä mⱺ:ḷa mⱸ samⱺ tⱺ (Houtskär ÅB)
    • dom kommär nɷk ti slå: ijä:l e:r (Karis NL)
    • it kåmär de ti sje: (Pernå NL)
    • de kåmmär bli: en sta:d änn, Tji:la (Karis NL)
    • hⱸ kom ann på: hⱸ va arbⱸit i a viri ɷndi vikɷ (Esse ÖB)
    • för he kåmbär bara and på färgåna (:det är bara färgerna som räknas, i visst kortspel) (Nagu ÅB)
    • (han) såm allti va så där kökki å såm aldri kåm a:v seij någå (Strömfors NL)
    • o kombär int na o vegom som va:ḷ ti pⱸŋgs (Björköby ÖB)
    • hä va: ri:sarär (:profosser) om ja rä:tt kombär mä ihå:g (Kumlinge ÅL)
    • ha kombär iho:g sⱸ mⱸ altiŋg (:är omtänksam) (Esse ÖB)
    • hä vaŋkkar komm ihå:g sä nu: ti inʼt gå: ti:d o ʃä:ḷa (Kumlinge ÅL)
    • he gäldär bara ti kåm ihå:g se (Pargas ÅB)