hända – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of hända

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivehända
Presenthänder
Pasthände
Imperativehänd
Supinehänt

Translations

  • happen, to occur
  • occur, take place
  • proceed, take place
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    hända
    ske, tilldra sig
    [x händer]

    Engelsk översättning
    happen, occur, take place

    Exempel

    det kan hända att allt går bra---everything may, of course, turn out perfectly well
    vad hände med din syster?---what happened to your sister?
    det hände på 60-talet---it happened in the sixties

    Etymology

    1. fsv. hænda, äldst: gripa, taga,
    2. nå; yngre: hända = isl. henda ds.,
    3. även: beröra, da. hænde, hända, av
    4. ur-nord. *handian, avledn. av hand; alltså
    5. egentl.: beröra med handen. - Med
    6. avs. på utvecklingen av betyd. 'hända'
    7. ur en mera konkret grundåskådning jfr
    8. t. ex. bära till, tilldraga sig,
    9. fsv. hända, gripa, taga, mottaga, antaga, vederfaras, hända, inträffa, motsv. d. hænde, nor. henda, isl. henda, mht. -henden (se under -HÄNDIGA), feng. ȝehendan, hålla; avledn. av HAND References: 1
    10. From Old Swedish hænda, from Old Norse henda, from Proto-Germanic *handijaną. See: Old Swedish 'hænda', Proto-Germanic '*handijaną'.

    Verbs referencing "hända"

    Danish hænde.

    Cognates

    See the 2 cognates of hända

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: händande

    Indicative

    Present

    jaghänder
    duhänder
    han;honhänder
    vihända
    nihända
    dehända

    Perfect

    jaghar hänt
    duhar hänt
    han;honhar hänt
    viha hänt
    niha hänt
    deha hänt

    Past

    jaghände
    duhände
    han;honhände
    vihände
    nihände
    dehände

    Pluperfect

    jaghade hänt
    duhade hänt
    han;honhade hänt
    vihade hänt
    nihade hänt
    dehade hänt

    Future

    jagskulle hända
    duskulle hända
    han;honskulle hända
    viskola hända
    niskola hända
    deskola hända

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) hänt
    duskulle ha(va) hänt
    han;honskulle ha(va) hänt
    viskola ha(va) hänt
    niskola ha(va) hänt
    deskola ha(va) hänt

    Conjunctive

    Present

    jagmå hända
    dumå hända
    han;honmå hända
    vimå hända
    nimå hända
    demå hända

    Perfect

    jagmå ha(va) hänt
    dumå ha(va) hänt
    han;honmå ha(va) hänt
    vimå ha(va) hänt
    nimå ha(va) hänt
    demå ha(va) hänt

    Past

    jagskulle hända
    duskulle hända
    han;honskulle hända
    viskulle hända
    niskulle hända
    deskulle hända

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) hänt
    duskulle ha(va) hänt
    han;honskulle ha(va) hänt
    viskulle ha(va) hänt
    niskulle ha(va) hänt
    deskulle ha(va) hänt

    Conditional

    Present

    jagskulle hända
    duskulle hända
    han;honskulle hända
    viskulle hända
    niskulle hända
    deskulle hända

    Perfect

    jagskulle ha(va) hänt
    duskulle ha(va) hänt
    han;honskulle ha(va) hänt
    viskulle ha(va) hänt
    niskulle ha(va) hänt
    deskulle ha(va) hänt

    Imperative

    duhänd
    viLåt oss hända
    nihänd

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    hända (v.II)
    hⱸnd (Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Nagu ÅB), händ (Terjärv ÖB), he:nd (Björköby ÖB, Malax ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Sastmola SK, Houtskär ÅB), hiⱸnd (Replot ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB), hⱸ:nd (Korsholm ÖB), hⱸnd(a) (Finström ÅL, Jomala ÅL, Vårdö ÅL, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Finby ÅB, Bromarv NL, Tenala NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL), händ(a) (Västanfjärd ÅB, Snappertuna NL, Lojo NL, Kyrkslätt NL, Helsinge NL, Pyttis NL), hⱸ:nd(a) (Kökar ÅL), he:nd(a) (Sibbo NL, Liljendal NL, Lappträsk NL, Strömfors NL)
    .
    Examples
    • tɷkɷ te: lykkɷ ha aldär hⱸnd oss (Terjärv ÖB)
    • he kan he:nd te bästa sa: Si:sbakkin när si:ln (:sylen) brast å: (Borgå NL)
    • men he händär se fy mang å (Vörå ÖB)
    • ⱸ hⱸnd sⱸ sɷo för mⱸ (Kimito ÅB)
    • hⱸ hⱸnd in ɷ:lykkɷ, kamra:tn var o brⱸnd sⱸ (Larsmo ÖB)
    • ⱸ va jyst i ʃtjy:mninjⱸn ⱸ hⱸ:nd hⱸdⱸ (Björköby ÖB)
    • naonting hinda he:nd förän vi va i sko:ji (Sastmola SK)
    • att ⱸ nɷ hⱸnʼdʼ sⱸnn dom kom ɷp la:nd (Kumlinge ÅL)
    • kva ha nu hⱸndi när tu ⱸ so snⱺppogär? (Borgå NL)
    • int ha nogo slika he:nd i männ ti:d (Strömfors NL)
    • så börja bru:dn tänk änn någån o:lykkå ha:dd händ (Pyttis NL)
    • hⱸ har int he:nt sⱸ po mannaminn (Björköby ÖB)
    • så kona di int så no:g åbsalve:r kva såm händ se (Närpes ÖB)
    • dⱸ hadd hⱸntt si vi tiŋgsbɷ:rḍⱸ (Tenala NL)
    • hⱸ kund he:nd sⱸ ibla:nd (Strömfors NL)
    • ⱸ he:nd i häḷgɷmⱸssbⱸlⱸ (:i allhelgonatiden) (Malax ÖB)
    • berätt för me kva såm he:nd sedan vi sjilst frå:n kvara:der (Sastmola SK)
    • he såm ja nu ska berätta ha händ åp eit brällåp (Borgå NL)
    • si: tetta he:nd förr i vä:rden nå:r dju:rn kund tal (Lappträsk NL)
    • alt va som a hⱸnd o ʃⱸ:dd i komu:nin (Oravais ÖB)
    • so taḷa vi ju om kva som a hⱸnd o ʃtjⱸdd fø da:jin (Närpes ÖB)
    • tå he:nd e så en bḷindan gåbb va me en påik å rodd te:r i nä:rheiten (Lappfjärd ÖB)
    • ein gang hadd e hänt än kḷåkkarn hadd såmna undi predi:kan (Nagu ÅB)
    • så händ e se en ti:d ba:kettär än kondjin kåmd ti reisa åm prästgoåḷn (Västanfjärd ÅB)
    • so he:nd ⱸ sⱸ än man va po å:ⱸn o tɷ: ɷpp i:s (Lappträsk NL)
    • hⱸ hⱸnd om vo:ran at di fikk jøra hⱸ (Jeppo ÖB)
    • dⱸ hⱸndⱸ nɷ: dⱸ at draggana kunna låssa (Finström ÅL)
    • nogon gaŋŋo kɷnd ⱸ hⱸnd att an hadd kaffipannan mä: (Strömfors NL)
    • o maŋg gaŋg hⱸnd i sⱸ ⱸt di ɷ:lykkast so di bröut na lⱸmar o:v sⱸ (Terjärv ÖB)
    • ⱸ kɷnd jɷ hⱸnd sⱸ ⱸt dɷ had na: fy:ri pi:pɷ (:snö, is el.d. framför gevärsmynningen) to dɷ sköut (Larsmo ÖB)
    • naingaŋg ha ⱸ hⱸ:nd sⱸ hⱸ bⱸtɷlan (:betslet) ha frɷsi fast vär tɷŋgɷn (Korsholm ÖB)
    • dⱸ kunna väl händ sⱸ att dom (:folket på torpen) kunna ömsas omm (Jomala ÅL)
    • förr i vä:rden kund dåm trulla å tå he:nd e se än tåm blei trulla ti vargar (Sibbo NL)
    • ⱸ he:ndär nɷ:g hⱸ inʼ ⱸ: hanʼnʼ (:det är kanske så att det är han) (Houtskär ÅB)
    • händär he (:kan så vara) (Nagu ÅB)
    • ”kan hⱸnd, kan hⱸnd” ska a sⱸij to int a vⱸit (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • hⱸ kɷna nu hiⱸnd e di mⱸna (:tänkte sig, avsåg) hⱸ o (Närpes ÖB)
    • hⱸ kanʼnʼ nɷ: so hända (:förhålla sig så) fast ja kollar (:rör ihop saker o. ting) (Kumlinge ÅL)
    • he kann hända änn ja kan hav nyttå å: de (Liljendal NL)
    • hⱸ mo vara hⱸntt (Nedervetil ÖB)
    • mⱸn to hⱸnd int i sⱸ bⱸtär ⱸn di fik bɷrikɷddɷ (:kon skulle kalva) vi Massɷs sama nattⱸ (Pedersöre ÖB)
    • to hⱸnd int i sⱸ bⱸtⱸr ⱸn ⱸin tsäḷŋg va u:ta byksɷr (Purmo ÖB)