gälla – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of gälla

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivegälla
Presentgäller
Pastgällde
Imperativegäll
Supinegällt

Verbs similar to 'gälla'

alla, dalla, falla, gala, gälla, gallra, galva, gavla, gilla, gulla,

Translations

  • apply, to be relevant to a specified individual
  • castrate, remove the testicles of
  • pertain, to belong
  • stand, to be valid

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    gälla
    skarp, genomträngande

    Engelsk översättning
    shrill

    Exempel

    med gäll röst---in a shrill tone
    en gäll vissling---a shrill whistle

    Svenskt uppslagsord
    gäller gällde gällt gälla verb
    handla om, röra, angå
    [det gäller att+INF; det/x gäller A/y]

    Engelsk översättning
    pertain to, apply, concern

    Exempel

    det gäller att handla snabbt!---it's important to act quickly!
    det gäller livet---it's a matter of life and death

    Svenskt uppslagsord
    gäller gällde gällt gälla verb
    vara giltig, vara i kraft
    [x gäller]

    Engelsk översättning
    be valid, be in effect

    Exempel

    hastighetsbegränsningen gäller fortfarande---the speed limit still applies
    gällande regler---current rules

    Etymology

    1. fsv. gælla (ipf. gal(l)), motsv. isl. gjalla, gella, fht. gellan, t. gellen, feng. ȝellan, eng. yell; av germ. geln-, besläktat med GALA, v. — Jfr GALL, sbst.1, GJALLARHORN, GÄLL, sbst.2, GÄLL, adj.1 fsv. gælla, gælda; jfr d. gælde, isl. gelda, eng. geld (trol. lån från nord. spr.); avledn. av GALL, adj. fsv. giälda, giälla; jfr d. gælde, mnt. gelden, t. gelten; eg. samma ord som GÄLDA, v.1 References: 1 2 3 4
    2. From Old Swedish giælda, giælla, gælla, from Old Norse gjalda, from Proto-Germanic *geldaną, from Proto-Indo-European *gʰeldʰ- (“to pay”). Under influence from Low German gelden, compare gälda. See also Icelandic gilda and Icelandic gildandi. See: Old Swedish 'giælda', Proto-Germanic '*geldaną', Icelandic 'gilda'.

    Verbs referencing "gälla"

    Old High German geltan, Faroese gjalda, Icelandic gjalda, Icelandic gjalla.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: gällande

    Indicative

    Present

    jaggäller
    dugäller
    han;hongäller
    vigälla
    nigälla
    degälla

    Perfect

    jaghar gällt
    duhar gällt
    han;honhar gällt
    viha gällt
    niha gällt
    deha gällt

    Past

    jaggällde
    dugällde
    han;hongällde
    vigällde
    nigällde
    degällde

    Pluperfect

    jaghade gällt
    duhade gällt
    han;honhade gällt
    vihade gällt
    nihade gällt
    dehade gällt

    Future

    jagskulle gälla
    duskulle gälla
    han;honskulle gälla
    viskola gälla
    niskola gälla
    deskola gälla

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) gällt
    duskulle ha(va) gällt
    han;honskulle ha(va) gällt
    viskola ha(va) gällt
    niskola ha(va) gällt
    deskola ha(va) gällt

    Conjunctive

    Present

    jagmå gälla
    dumå gälla
    han;honmå gälla
    vimå gälla
    nimå gälla
    demå gälla

    Perfect

    jagmå ha(va) gällt
    dumå ha(va) gällt
    han;honmå ha(va) gällt
    vimå ha(va) gällt
    nimå ha(va) gällt
    demå ha(va) gällt

    Past

    jagskulle gälla
    duskulle gälla
    han;honskulle gälla
    viskulle gälla
    niskulle gälla
    deskulle gälla

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) gällt
    duskulle ha(va) gällt
    han;honskulle ha(va) gällt
    viskulle ha(va) gällt
    niskulle ha(va) gällt
    deskulle ha(va) gällt

    Conditional

    Present

    jagskulle gälla
    duskulle gälla
    han;honskulle gälla
    viskulle gälla
    niskulle gälla
    deskulle gälla

    Perfect

    jagskulle ha(va) gällt
    duskulle ha(va) gällt
    han;honskulle ha(va) gällt
    viskulle ha(va) gällt
    niskulle ha(va) gällt
    deskulle ha(va) gällt

    Imperative

    dugäll
    viLåt oss gälla
    nigäll

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    gälla (v.II)
    dzⱸll (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB), jⱸll (Karleby ÖB, Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Vörå ÖB), je:ld (Petalax ÖB, Närpes ÖB), jäld (Närpes ÖB), ge:ld (Vittisbofjärd SK), jella (Eckerö ÅL), jälla (Eckerö ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL), jälʼlʼa, jä:lda (Kumlinge ÅL), jⱸlʼlʼ(a) (Brändö ÅL), jälʼlʼ (Houtskär ÅB), gäll (Nagu ÅB), gäll(a) (Pargas ÅB, Sibbo NL), jⱸll(a) (Finby ÅB, Tenala NL, Snappertuna NL, Ingå NL, Degerby NL), djäll(a) (Pernå NL), djäll (Pyttis NL)
    .
    Examples
    • da:lrinʼ jälʼdʼ för iŋga fɷⱹʼt fämm mark tⱺ (Houtskär ÅB)
    • hä jä:ldär iŋgⱺntiŋg so lä:njä som inʼt landskapsnämdän ha sta:dfäst (Kumlinge ÅL)
    • ja va nɷ o sold visplar o toko mⱸn dⱸ va nɷ ⱸggin o smörⱸ som skɷ li:tⱸ jⱸlla (Tenala NL)
    • hⱸ dzⱸllt ti klä: kvikt opo sⱸ (Nedervetil ÖB)
    • vi måtta akt-n (:post som fördes över till Sverige) å bärg-n me: åss fast ä sku ha jällt li:ve (Eckerö ÅL)
    • när ä riktit jä:ldär ṣo nɷ kombär ḍom hi:d tⱸl mä:g (Kumlinge ÅL)
    • nɷ jⱸllär dⱸ spa:ra (Tenala NL)
    • dⱸ jällär po trossin (undärḷa:gä (Vårdö ÅL)
    • he gäldär ett på tråssn (Nagu ÅB)
    • he gäldär på: (Pargas ÅB)
    • dⱸ kann jäll på: tⱸ jö:r ḍⱸ (:kosta på) (Vårdö ÅL, Eckerö ÅL, Saltvik ÅL)
    • nä:r ä rikkit börjar jä:lda på: so är ä hi:d dom kombär ⱸttär vattän (Kumlinge ÅL)
    • ja väit int åm di sku va:ḷ stark (av att äta så mycket) elå kva e jäld (Närpes ÖB)