förspringa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of förspringa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveförspringa
Presentförspringer
Pastförsprang
Imperativeförspring
Supineförsprungit
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: förspringande

Indicative

Present

jagförspringer
duförspringer
han;honförspringer
viförspringa
niförspringa
deförspringa

Perfect

jaghar försprungit
duhar försprungit
han;honhar försprungit
viha försprungit
niha försprungit
deha försprungit

Past

jagförsprang
duförsprang
han;honförsprang
viförsprungo
niförsprungo
deförsprungo

Pluperfect

jaghade försprungit
duhade försprungit
han;honhade försprungit
vihade försprungit
nihade försprungit
dehade försprungit

Future

jagskulle förspringa
duskulle förspringa
han;honskulle förspringa
viskola förspringa
niskola förspringa
deskola förspringa

Future Perfect

jagskulle ha(va) försprungit
duskulle ha(va) försprungit
han;honskulle ha(va) försprungit
viskola ha(va) försprungit
niskola ha(va) försprungit
deskola ha(va) försprungit

Conjunctive

Present

jagmå förspringa
dumå förspringa
han;honmå förspringa
vimå förspringa
nimå förspringa
demå förspringa

Perfect

jagmå ha(va) försprungit
dumå ha(va) försprungit
han;honmå ha(va) försprungit
vimå ha(va) försprungit
nimå ha(va) försprungit
demå ha(va) försprungit

Past

jagskulle förspringa
duskulle förspringa
han;honskulle förspringa
viskulle förspringa
niskulle förspringa
deskulle förspringa

Pluperfect

jagskulle ha(va) försprungit
duskulle ha(va) försprungit
han;honskulle ha(va) försprungit
viskulle ha(va) försprungit
niskulle ha(va) försprungit
deskulle ha(va) försprungit

Conditional

Present

jagskulle förspringa
duskulle förspringa
han;honskulle förspringa
viskulle förspringa
niskulle förspringa
deskulle förspringa

Perfect

jagskulle ha(va) försprungit
duskulle ha(va) försprungit
han;honskulle ha(va) försprungit
viskulle ha(va) försprungit
niskulle ha(va) försprungit
deskulle ha(va) försprungit

Imperative

duförspring
viLåt oss förspringa
niförspring

Swedish Dialects of Finland