In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | förkunna |
| Present | förkan |
| Past | förkunde |
| Imperative | förkan |
| Supine | förkunnat |
Verbs similar to 'förkunna'
förtunna,
förunna,
förbanna,
förklena,
förkolna,
förkunkla,
förrinna,
förtenna,
förtunga,
avkunna,
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
den lilla oskyldiga fågeln som diskret förkunnade att den inte oroade sig för tyska pansarfordon
(Mangeclous)
Additional Information
Etymology
1. fsv. forkynna (forkynda), forkunna; liksom ä. d. forkunde, ä. dan. o. dan.
forkynde, av mnt. vorkunden (jfr t. verkünden), till kund, känd, uppenbar (se KUNGÖRA); jfr FÖR-
II A. — Jfr FÖR-KUNDIGA, ävensom FÖRE-KUNNA References:
1
2. From Old Swedish forkynna, forkynda, forkunna, from Middle Low German vorkunden. Compare German verkünden, Danish forkynde. See: Old Swedish '
forkynna', German, old spelling '
verkünden', Danish '
forkynde'.
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.