blåsa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of blåsa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveblåsa
Presentblåser
Pastblåste
Imperativeblås
Supineblåst

Verbs conjugated like 'blåsa'

andtäppa, anlöpa, anmärka, anröka, ansöka, avblåsa, avfläka, avhjälpa, avhysa, avklippa, avkröka, avlysa, avläka, avläsa, avlöpa, avlösa, avmärka, avmäta, avresa, avröka, etc. (List truncated at 20 verbs)

Verbs similar to 'blåsa'

blåna, blåsna, flåsa, låsa, avblåsa, båda, båga, bajsa, basa, båta,

Translations

  • blow, to produce an air current
  • blow, to be propelled by an air current
  • blow, to create or shape by blowing
  • blow, to blow a musical instrument to make it give a sound
  • blow, (of a cetacean) exhale visibly through the spout the seawater
  • Synonyms & Antonyms

    Synonyms

    fläkta
    storma, lufta, vina, susa
    pusta
    flåsa

    Sample Sentences

    • -Stopp. -Gör det inte. Jag blåser ut datorhjärnan på den så att den sprids över hela golvet. (The Naked Gun)

    Additional Information

    blåsa blåste blåst blås! verb
    (om vind:) röra sig, fläkta; (om människa:) sätta luft i rörelse (med lungorna)
    [det blåser; A blåser]

    Engelsk översättning
    blow

    Exempel

    det blåste upp---the wind rose
    han blåste ut ljuset---he blew out the light

    Stående uttryck

    bli blåst ("bli lurad")---be swindled ("cheated")

    Sammansättningar/avledningar

    blås|instrument---wind instrument
    blås|orkester---brass band

    Etymology

    1. till BLÅSA, sbst. fsv. blasa, blæsa, blesa, motsv. d. blæse, isl. blása, got. (uf)blesan, mnt. blasen, holl. blazen, fht. blāsan, t. blasen. Ordet är bildadt af samma rot som föreligger i isl. blǽr, vindstöt, fht. blājan, t. blähen, feng. blāwan, eng. blow, lat. flare, blåsa. Ipf.-formen bles (bläs) är verbets urspr. reduplicerade ipf., som fortfarande lefver kvar i sv. dial.; jfr B. Hesselman i Språk o. stil 1905, s. 101 References: 1 2
    2. From Old Norse blása (“to blow”), from Proto-Germanic *blēsaną. Cognate with Elfdalian blåsa, Norwegian Nynorsk blåsa and Danish blæse See: Proto-Germanic '*blēsaną', Elfdalian 'blåsa', Norwegian, nynorsk 'blåsa', Danish 'blæse'.

    Verbs referencing "blåsa"

    Elfdalian blåsa, Luxembourgish blosen.

    Cognates

    See the 7 cognates of blåsa

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: blåsande

    Indicative

    Present

    jagblåser
    dublåser
    han;honblåser
    viblåsa
    niblåsa
    deblåsa

    Perfect

    jaghar blåst
    duhar blåst
    han;honhar blåst
    viha blåst
    niha blåst
    deha blåst

    Past

    jagblåste
    dublåste
    han;honblåste
    viblåste
    niblåste
    deblåste

    Pluperfect

    jaghade blåst
    duhade blåst
    han;honhade blåst
    vihade blåst
    nihade blåst
    dehade blåst

    Future

    jagskulle blåsa
    duskulle blåsa
    han;honskulle blåsa
    viskola blåsa
    niskola blåsa
    deskola blåsa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) blåst
    duskulle ha(va) blåst
    han;honskulle ha(va) blåst
    viskola ha(va) blåst
    niskola ha(va) blåst
    deskola ha(va) blåst

    Conjunctive

    Present

    jagmå blåsa
    dumå blåsa
    han;honmå blåsa
    vimå blåsa
    nimå blåsa
    demå blåsa

    Perfect

    jagmå ha(va) blåst
    dumå ha(va) blåst
    han;honmå ha(va) blåst
    vimå ha(va) blåst
    nimå ha(va) blåst
    demå ha(va) blåst

    Past

    jagskulle blåsa
    duskulle blåsa
    han;honskulle blåsa
    viskulle blåsa
    niskulle blåsa
    deskulle blåsa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) blåst
    duskulle ha(va) blåst
    han;honskulle ha(va) blåst
    viskulle ha(va) blåst
    niskulle ha(va) blåst
    deskulle ha(va) blåst

    Conditional

    Present

    jagskulle blåsa
    duskulle blåsa
    han;honskulle blåsa
    viskulle blåsa
    niskulle blåsa
    deskulle blåsa

    Perfect

    jagskulle ha(va) blåst
    duskulle ha(va) blåst
    han;honskulle ha(va) blåst
    viskulle ha(va) blåst
    niskulle ha(va) blåst
    deskulle ha(va) blåst

    Imperative

    dublås
    viLåt oss blåsa
    niblås

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    blåsa (v.I)
    bḷo:s (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Öja ÖB, Pedersöre ÖB, Jeppo ÖB, Oravais ÖB, Maxmo ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Iniö ÅB), bḷå:s (Terjärv ÖB, Kronoby ÖB, Larsmo ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Jeppo ÖB, Munsala ÖB, Oravais ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Bergö ÖB, Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Närpes ÖB, Tjöck ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Iniö ÅB, Nagu ÅB), bḷɷos (Kvevlax ÖB), bḷⱺ:s (Björköby ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Houtskär ÅB, Nagu ÅB), bḷɷå:s (Replot ÖB, Bergö ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB), bḷå:sa (Eckerö ÅL, Geta ÅL, Vårdö ÅL, Lemland ÅL, Föglö ÅL, Sottunga ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), bḷⱺ:sa (Hammarland ÅL, Geta ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Sund ÅL, Pargas ÅB), bloasa (Kimito ÅB), bḷɷⱺ:sa (Hitis ÅB), bḷɷå:s(a) (Finby ÅB), blå:s(a) (Bromarv NL, Tenala NL, Ekenäs NL, Snappertuna NL, Ingå NL, Kyrkslätt NL, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Strömfors NL), blo:s(a) (Karis NL, Tusby NL, Borgå NL, Mörskom NL, Strömfors NL), blɷå:s(a) (Sjundeå NL), bloå:s (Pyttis NL)
    (Finby ÅB, Sjundeå NL, Kyrkslätt NL, Tusby NL) , (för övrigt) (med pres. o.d. (Petalax ÖB, Pörtom ÖB, Korsnäs ÖB, Övermark ÖB, Sastmola SK, Houtskär ÅB) , o.d. el. (Replot ÖB, Närpes ÖB, Iniö ÅB, Västanfjärd ÅB) , o.d. (för övrigt) ).
    Examples
    • hⱸ korar o bḷo:sⱸr (Karleby ÖB)
    • hⱸ vⱸ:drar o bḷå:sär (Jeppo ÖB, Munsala ÖB)
    • hⱸ bḷå:sä(r) fy el. ɷndan räŋni (Munsala ÖB)
    • hⱸ bḷå:sä(r) kaⱹt
    • han bḷå:sä(r) kald (Munsala ÖB)
    • hⱸ karar o bḷå:sär (Munsala ÖB)
    • hⱸ karrar o bḷå:sär (Oravais ÖB)
    • han (:nordan) bḷɷå:st to ⱸn vⱸkɷ (Replot ÖB)
    • ä tyks böri blås in brinnand stårm (Replot ÖB)
    • ⱸ bḷå:sä(r) sonnan i da: (Korsholm ÖB)
    • hⱸ bḷⱺ:sär ⱺ:v sødrⱸn (Solf ÖB)
    • kḷie:drⱸ ska vⱸdras to sⱺɷ:ḷⱸ ʃi:när o ⱸ bḷå:sä(r) ka:lt (Malax ÖB)
    • ⱸ bḷå:st vⱸstan såm himⱸlin sku va ypi (Korsnäs ÖB)
    • gåss e blå:s så e bare boldrar å dundrar åp spje:lde (Närpes ÖB)
    • tu si:r he kå:drar å blå:s fra:klit (Närpes ÖB)
    • orran spⱸlar int tå ⱸ bḷå:sär nɷ:ḷan (Tjöck ÖB)
    • i gå:r gḷomsa dä o bḷå:st he:la da:n (Vårdö ÅL)
    • hä bḷå:sär ṣo tɷŋt so hä bḷi:r ṣṇa:ṭ räŋn (Kumlinge ÅL)
    • ⱸ bḷⱺ:s ⱸ da:g (Houtskär ÅB)
    • hⱸ gormar o bḷⱺ:sär (Pargas ÅB)
    • bḷɷⱺ:st ha ⱸ jⱺɷ:rṭ fri:skt o rⱸŋna mⱸ ⱸins (Hitis ÅB)
    • hⱸ blo:st so grⱸ:mt (:’grymt’) (Borgå NL)
    • ⱸ jⱸ nⱸstan va ⱸ bḷɷå:s vⱸstan (säges till el. om ngn som är stor på sig) (Korsnäs ÖB)
    • hä va prⱸs´iss som ä sku bḷå:sa (:som att hälla vatten på en gås) (Kumlinge ÅL)
    • dⱸ blå:sär tjärŋar o navarskaft (:blåser hårt) (Bromarv NL)
    • tå e blåsär så ska in mal (Iniö ÅB)
    • nolan e kald vadan an blåsär (Nykarleby ÖB)
    • hⱸ bḷɷå:s nɷ:ḷan o ka:lt li:k kwadan ⱸ bḷɷå:s (Närpes ÖB)
    • i bḷå:st mɷot to ja skɷ hⱸim (Vörå ÖB)
    • ⱸ bḷå:st moɷtvind (Björköby ÖB)
    • po ve:jin böra e blå:s opp en stårm (Replot ÖB)
    • han der målngåbbin kåmmär no:g att blå:sa u:r sej i natt (Geta ÅL)
    • to fra:dⱸn (:fradgan) bḷɷⱺ:st øvvär la:nd so bḷⱸi ⱸ pⱺ ø:stärṇ (Hitis ÅB)
    • flaggon blo:sär (:fladdrar i vinden) (Strömfors NL)
    • ta:kin skɷ ti blå:s bortt (Tenala NL)
    • höijä hadd fott bḷå:s i: (Kumlinge ÅL)
    • hä kombär opp ⱸn vägg, hɷn ska nɷ: ba:ra bḷå:s i: sä mⱸira (Kumlinge ÅL)
    • (majstången) kunʼnʼa bḷå:s ikɷlʼlʼ fö-ḍḍom om inʼ va då:ḷit skɷ:ḷa (Kumlinge ÅL)
    • hakafönstre blåst opp (Malax ÖB)
    • ju:sⱸ a bḷɷå:st u:t (Närpes ÖB)
    • bḷⱺ:s sⱹytju (Houtskär ÅB)
    • bḷå:s slukit (Nagu ÅB)
    • ⱺ tⱺ vⱸ øppna sⱺ bḷⱺ:st än (:lampan) sⱹytju (Houtskär ÅB)
    • an ska int bḷå:s to an int brie:ndä(r) ṣⱸ (Korsnäs ÖB)
    • an py:st o bḷå:st i spi:sin fö ti få li:vⱸ i na kå:ḷ (Närpes ÖB)
    • man blåst vädär (i svintarmarna) me äin spo:lpi:på (Strömfors NL)
    • bḷå:s mⱸ tär ba:k (Replot ÖB, Korsnäs ÖB)
    • bḷå:s mⱸ i aʃʃuḷⱸ (Korsnäs ÖB)
    • bḷå:s mⱸ! (Lappfjärd ÖB)
    • bḷo:s Kaj so få: ḍɷ fi:kɷna (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • bḷå:s Kaisa (Vårdö ÅL)
    • bḷå:s Kais! (Nagu ÅB)
    • bḷå:s Kais så kåmbär Matte bakette me vädär (Pargas ÅB)
    • nå:r he int blå:sär så bli:strar man heldär krafsar mastn me nagglana å sä:r blå:s Kaisa, blå:s Kaisa (Pyttis NL)
    • blåsa för öliblåstn (östra Nyland, Strömfors NL)
    • ʃäḷin bḷⱺ:sär (Björköby ÖB)
    • man blå:sär opp dom (:tarmarna) o si:r at dom ⱸ ʃä:ra o re:na (Tenala NL)
    • ja ska bḷɷå:s u:t ju:sⱸ föṣṭ (Närpes ÖB)
    • bḷⱺ:s u:t ju:sⱸ (Pargas ÅB)
    • so blå:st ja u:t lamppon (Tenala NL)
    • hä ä hästan som fru:star ṇär ḍom bḷå:sär u:t jinnom nä:sⱺn (Kumlinge ÅL)
    • hanʼ barⱺ bḷⱺ:st ⱺ hɷlʼdʼ pⱺ: (Houtskär ÅB)
    • bḷå:s frɷå:n sⱸ (Korsnäs ÖB)
    • vi ska sit o blå:s u:t ⱸn li:tn smɷlɷ (Bromarv NL)
    • tå kå:dju:dran i grännvedin pi:par å blå:sär i spi:sin (Närpes ÖB)
    • tå vedin va su:r å int vila brinn å bare py:st å blå:st (Närpes ÖB)
    • to bḷadä(r)bɷ:tsi stokkas å: so to bḷå:sä(r) di (:korna) ɷpp (Esse ÖB)
    • ja smi:dar ja barⱸ tu bḷå:s (Korsnäs ÖB)
    • bḷå:s fa:ṭin i: a (:i elden) (Korsnäs ÖB)
    • anʼ va ⱺ bḷⱺ:st ⱺt mä (Houtskär ÅB)
    • so ʃɷŋd dⱸm o spⱸla o knⱸld po fioɷḷan o bḷo:st po hoɷnin (Jeppo ÖB)
    • blås int i i:lakas ho:rne (Pernå NL, Strömfors NL)