besöndra – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of besöndra

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivebesöndra
Presentbesöndrar
Pastbesöndrade
Imperativebesöndra
Supinebesöndrat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

fsv. besyndra, kanske af ett ej uppvisadt mnt. besunderen; jfr ä. d. besyndren, söndring, mnl. besonderen, afsöndra, afskilja m. m., mht. besundern, afsöndra, skilja; se BE- o. SÖNDRA References: 1

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: besöndrande

Indicative

Present

jagbesöndrar
dubesöndrar
han;honbesöndrar
vibesöndra
nibesöndra
debesöndra

Perfect

jaghar besöndrat
duhar besöndrat
han;honhar besöndrat
viha besöndrat
niha besöndrat
deha besöndrat

Past

jagbesöndrade
dubesöndrade
han;honbesöndrade
vibesöndrade
nibesöndrade
debesöndrade

Pluperfect

jaghade besöndrat
duhade besöndrat
han;honhade besöndrat
vihade besöndrat
nihade besöndrat
dehade besöndrat

Future

jagskulle besöndra
duskulle besöndra
han;honskulle besöndra
viskola besöndra
niskola besöndra
deskola besöndra

Future Perfect

jagskulle ha(va) besöndrat
duskulle ha(va) besöndrat
han;honskulle ha(va) besöndrat
viskola ha(va) besöndrat
niskola ha(va) besöndrat
deskola ha(va) besöndrat

Conjunctive

Present

jagmå besöndra
dumå besöndra
han;honmå besöndra
vimå besöndra
nimå besöndra
demå besöndra

Perfect

jagmå ha(va) besöndrat
dumå ha(va) besöndrat
han;honmå ha(va) besöndrat
vimå ha(va) besöndrat
nimå ha(va) besöndrat
demå ha(va) besöndrat

Past

jagskulle besöndra
duskulle besöndra
han;honskulle besöndra
viskulle besöndra
niskulle besöndra
deskulle besöndra

Pluperfect

jagskulle ha(va) besöndrat
duskulle ha(va) besöndrat
han;honskulle ha(va) besöndrat
viskulle ha(va) besöndrat
niskulle ha(va) besöndrat
deskulle ha(va) besöndrat

Conditional

Present

jagskulle besöndra
duskulle besöndra
han;honskulle besöndra
viskulle besöndra
niskulle besöndra
deskulle besöndra

Perfect

jagskulle ha(va) besöndrat
duskulle ha(va) besöndrat
han;honskulle ha(va) besöndrat
viskulle ha(va) besöndrat
niskulle ha(va) besöndrat
deskulle ha(va) besöndrat

Imperative

dubesöndra
viLåt oss besöndra
nibesöndra

Swedish Dialects of Finland