ansa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of ansa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveansa
Presentansar
Pastansade
Imperativeansa
Supineansat

Translations

  • prune, trim a tree or shrub
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • ansa skägget (trim one's beard)

    Additional Information

    Etymology

    1. 1600-t. = sv. dial., isl., no.;
    2. avledn. på -s, av stammen i and 2 i
    3. betyd, 'brådskande arbete', som även ingår
    4. i sv. dial. adj. annt n., brådskande, isl.
    5. annast, syssla med, taga hand om. —
    6. Med i- omljud (germ. avledn. -isōn) : sv.
    7. dial. änsa, fno. enza, da. ændse, bry sig
    8. om, vilken betyd, även uppträder i ä.
    9. nsv. ansa 1622 osv. o. isl. anza. Jfr
    10. Noreen Ark. 6: 358 f. - Härav ans,
    11. sbst., Dalins Arg. osv.
    12. jfr sv. dial. ansa, sköta om, gifva akt på, bry sig om, nor. ansa, äfv. med bet. arbeta, sträfva, ä. d. an(d)se (Kalkar), isl. anza, ansa, bry sig om, samt med afvikande stamvokal nordsv. dial. änsa, bry sig om, blifva varse (Rietz), fnor. enza, d. ændse, bry sig om. Formerna med i-omljud äro ljudlagsenligt utvecklade ur en afl. med *-isôn af urn. *azn- (med klingande s), *ann-, *an- (se AND, sbst.2). Formerna utan omljud äro antingen ombildningar efter andra samhöriga ord (jfr AND, sbst.2) l. hafva i suffixet haft annan vokal än i; se för öfr. Tamm, A. Noreen i Arkiv 6: 358 o. E. Hellquist Därs. 14: 5 References: 1

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: ansande

    Indicative

    Present

    jagansar
    duansar
    han;honansar
    viansa
    niansa
    deansa

    Perfect

    jaghar ansat
    duhar ansat
    han;honhar ansat
    viha ansat
    niha ansat
    deha ansat

    Past

    jagansade
    duansade
    han;honansade
    viansade
    niansade
    deansade

    Pluperfect

    jaghade ansat
    duhade ansat
    han;honhade ansat
    vihade ansat
    nihade ansat
    dehade ansat

    Future

    jagskulle ansa
    duskulle ansa
    han;honskulle ansa
    viskola ansa
    niskola ansa
    deskola ansa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) ansat
    duskulle ha(va) ansat
    han;honskulle ha(va) ansat
    viskola ha(va) ansat
    niskola ha(va) ansat
    deskola ha(va) ansat

    Conjunctive

    Present

    jagmå ansa
    dumå ansa
    han;honmå ansa
    vimå ansa
    nimå ansa
    demå ansa

    Perfect

    jagmå ha(va) ansat
    dumå ha(va) ansat
    han;honmå ha(va) ansat
    vimå ha(va) ansat
    nimå ha(va) ansat
    demå ha(va) ansat

    Past

    jagskulle ansa
    duskulle ansa
    han;honskulle ansa
    viskulle ansa
    niskulle ansa
    deskulle ansa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) ansat
    duskulle ha(va) ansat
    han;honskulle ha(va) ansat
    viskulle ha(va) ansat
    niskulle ha(va) ansat
    deskulle ha(va) ansat

    Conditional

    Present

    jagskulle ansa
    duskulle ansa
    han;honskulle ansa
    viskulle ansa
    niskulle ansa
    deskulle ansa

    Perfect

    jagskulle ha(va) ansat
    duskulle ha(va) ansat
    han;honskulle ha(va) ansat
    viskulle ha(va) ansat
    niskulle ha(va) ansat
    deskulle ha(va) ansat

    Imperative

    duansa
    viLåt oss ansa
    niansa

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    ansa (v.I)
    anss (Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB), hanss (Esse ÖB), ans (Närpes ÖB, Vittisbofjärd SK, Nagu ÅB, Pyttis NL), anssa (Vårdö ÅL, Kumlinge ÅL), anʼsa (Kumlinge ÅL, Brändö ÅL), anʼs (Houtskär ÅB), ans(a) (Nyland)
    , (Vårdö ÅL) .
    Examples
    • hɷlⱸis ska ja anss hⱸ de: så:ri so hⱸ va:ḷ bra:? (Pedersöre-Purmo ÖB)
    • ɷn ansa an to an va li:tin (:skötte pojken) (Korsnäs ÖB)
    • ans omm grö:tin i gry:tan! (Vårdö ÅL)
    • vⱸ mⱺtt anʼs omm ä litⱸ (:städa upp) (Houtskär ÅB)
    • ⱸ jⱸ it na li:tⱸ arbⱸt tⱸ ans ɷpp in hɷ:p mⱸ ɷngar (Korsnäs ÖB)
    • ty kan int (h)anss yksⱸ (Esse ÖB)
    • li:tⱸ tɷŋga va: dom (:finn-spadarna) ti anssa (Kumlinge ÅL)
    • (degen) ho:ldär anʼsa (:kan redan ältas osv.) (Brändö ÅL)
    • anʼ mjöḷⱺr ṣä sⱺ ry:sⱹⱸt tⱺ inʼ anʼsar hⱸ tän mjöḷä (Houtskär ÅB)
    • ta: int so mykky ott dä so ha:r ḍu mindrⱸ tⱸ anssa mⱸ (Vårdö ÅL)
    • so hanʼ kɷnʼnʼa anʼsa sä i bå:tinʼ (Brändö ÅL)
    • nɷ ha ja sitt hur ⱸ gå:r täll mⱸn iŋga ha ja anʼsa (Kumlinge ÅL)
    • inga ansa ja he (Nyland)