Nominal Forms
Infinitif:
arrérager
Participe présent:
arrérageant /a.ʁe.ʁa.ʒɑ̃/
Participe passé
arréragé /a.ʁe.ʁa.ʒe/
Cognates
-
Indicatif
Présent
| j' | arrérage /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| tu | arrérages /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| il;elle;on | arrérage /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| nous | arrérageons /a.ʁe.ʁa.ʒɔ̃/ |
| vous | arréragez /a.ʁe.ʁa.ʒe/ |
| ils;elles | arréragent /a.ʁe.ʁaʒ/ |
Passé composé
| j' | ai arréragé |
| tu | as arréragé |
| il;elle;on | a arréragé |
| nous | avons arréragé |
| vous | avez arréragé |
| ils;elles | ont arréragé |
Imparfait
| j' | arrérageais /a.ʁe.ʁa.ʒɛ/ |
| tu | arrérageais /a.ʁe.ʁa.ʒɛ/ |
| il;elle;on | arrérageait /a.ʁe.ʁa.ʒɛ/ |
| nous | arréragions /a.ʁe.ʁa.ʒjɔ̃/ |
| vous | arréragiez /a.ʁe.ʁa.ʒje/ |
| ils;elles | arrérageaient /a.ʁe.ʁa.ʒɛ/ |
Plus-que-parfait
| j' | avais arréragé |
| tu | avais arréragé |
| il;elle;on | avait arréragé |
| nous | avions arréragé |
| vous | aviez arréragé |
| ils;elles | avaient arréragé |
Futur simple
| j' | arréragerai /a.ʁe.ʁaʒ.ʁe/ |
| tu | arrérageras /a.ʁe.ʁaʒ.ʁa/ |
| il;elle;on | arréragera /a.ʁe.ʁaʒ.ʁa/ |
| nous | arréragerons /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɔ̃/ |
| vous | arréragerez /a.ʁe.ʁaʒ.ʁe/ |
| ils;elles | arrérageront /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɔ̃/ |
Futur antérieur
| j' | aurai arréragé |
| tu | auras arréragé |
| il;elle;on | aura arréragé |
| nous | aurons arréragé |
| vous | aurez arréragé |
| ils;elles | auront arréragé |
Passé simple
| j' | arrérageai /a.ʁe.ʁa.ʒe/ |
| tu | arrérageas /a.ʁe.ʁa.ʒa/ |
| il;elle;on | arréragea /a.ʁe.ʁa.ʒa/ |
| nous | arrérageâmes /a.ʁe.ʁa.ʒam/ |
| vous | arrérageâtes /a.ʁe.ʁa.ʒat/ |
| ils;elles | arréragèrent /a.ʁe.ʁa.ʒɛʁ/ |
Passé antérieur
| j' | eus arréragé |
| tu | eus arréragé |
| il;elle;on | eut arréragé |
| nous | eûmes arréragé |
| vous | eûtes arréragé |
| ils;elles | eurent arréragé |
Subjonctif
Présent
| j' | arrérage /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| tu | arrérages /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| il;elle;on | arrérage /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| nous | arréragions /a.ʁe.ʁa.ʒjɔ̃/ |
| vous | arréragiez /a.ʁe.ʁa.ʒje/ |
| ils;elles | arréragent /a.ʁe.ʁaʒ/ |
Passé composé
| j' | aie arréragé |
| tu | aies arréragé |
| il;elle;on | ait arréragé |
| nous | ayons arréragé |
| vous | ayez arréragé |
| ils;elles | aient arréragé |
Imparfait
| j' | arrérageasse /a.ʁe.ʁa.ʒas/ |
| tu | arrérageasses /a.ʁe.ʁa.ʒas/ |
| il;elle;on | arrérageât /a.ʁe.ʁa.ʒa/ |
| nous | arrérageassions /a.ʁe.ʁa.ʒa.sjɔ̃/ |
| vous | arrérageassiez /a.ʁe.ʁa.ʒa.sje/ |
| ils;elles | arrérageassent /a.ʁe.ʁa.ʒas/ |
Plus-que-parfait
| j' | eusse arréragé |
| tu | eusses arréragé |
| il;elle;on | eût arréragé |
| nous | eussions arréragé |
| vous | eussiez arréragé |
| ils;elles | eussent arréragé |
Conditionnel
Présent
| j' | arréragerais /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɛ/ |
| tu | arréragerais /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɛ/ |
| il;elle;on | arréragerait /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɛ/ |
| nous | arréragerions /a.ʁe.ʁa.ʒə.ʁjɔ̃/ |
| vous | arrérageriez /a.ʁe.ʁa.ʒə.ʁje/ |
| ils;elles | arrérageraient /a.ʁe.ʁaʒ.ʁɛ/ |
Passé
| j' | aurais arréragé |
| tu | aurais arréragé |
| il;elle;on | aurait arréragé |
| nous | aurions arréragé |
| vous | auriez arréragé |
| ils;elles | auraient arréragé |
Imperatif
| tu | arrérage /a.ʁe.ʁaʒ/ |
| nous | arrérageons /a.ʁe.ʁa.ʒɔ̃/ |
| vous | arréragez /a.ʁe.ʁa.ʒe/ |
Verbs conjugated like 'arrérager'
abroger,
absterger,
adjuger,
affliger,
affouager,
affourager,
affourrager,
afféager,
allonger,
aménager,
apanager,
arbitrager,
arranger,
arroger,
arrérager,
asperger,
atiger,
attiger,
auberger,
avantager, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'arrérager'
abréagir,
abréger,
afféager,
agréger,
aménager,
arbitrager,
arpéger,
arranger,
arriérer,
arroger,
Translations
Synonyms & Antonyms
Etymology
From arrérages + -er.
Additional Information
Sample Sentences