införa – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of införa

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveinföra
Presentinför
Pastinförde
Imperativeinför
Supineinfört

Translations

  • introduce, to add something to a system, a mixture, or a container
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Stundom vill jag försöka se på tallens arbete rent psykiskt, men då blir jag lika ofta rädd inför hans symboliska kraft.
    • Men millionärerna hade fått satsa och hade satsat villigt, ty de hade känt sig som herdarna inför den underbara stjärnan.
    • Jag hejdade mig ett ögonblick men ville icke visa mig feg inför korna.

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. införa; av IN o. FÖRA; jfr d. indføre, t. einführen References: 1
    2. in + föra, like German einführen

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: införande

    Indicative

    Present

    jaginför
    duinför
    han;honinför
    viinföra
    niinföra
    deinföra

    Perfect

    jaghar infört
    duhar infört
    han;honhar infört
    viha infört
    niha infört
    deha infört

    Past

    jaginförde
    duinförde
    han;honinförde
    viinförde
    niinförde
    deinförde

    Pluperfect

    jaghade infört
    duhade infört
    han;honhade infört
    vihade infört
    nihade infört
    dehade infört

    Future

    jagskulle införa
    duskulle införa
    han;honskulle införa
    viskola införa
    niskola införa
    deskola införa

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) infört
    duskulle ha(va) infört
    han;honskulle ha(va) infört
    viskola ha(va) infört
    niskola ha(va) infört
    deskola ha(va) infört

    Conjunctive

    Present

    jagmå införa
    dumå införa
    han;honmå införa
    vimå införa
    nimå införa
    demå införa

    Perfect

    jagmå ha(va) infört
    dumå ha(va) infört
    han;honmå ha(va) infört
    vimå ha(va) infört
    nimå ha(va) infört
    demå ha(va) infört

    Past

    jagskulle införa
    duskulle införa
    han;honskulle införa
    viskulle införa
    niskulle införa
    deskulle införa

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) infört
    duskulle ha(va) infört
    han;honskulle ha(va) infört
    viskulle ha(va) infört
    niskulle ha(va) infört
    deskulle ha(va) infört

    Conditional

    Present

    jagskulle införa
    duskulle införa
    han;honskulle införa
    viskulle införa
    niskulle införa
    deskulle införa

    Perfect

    jagskulle ha(va) infört
    duskulle ha(va) infört
    han;honskulle ha(va) infört
    viskulle ha(va) infört
    niskulle ha(va) infört
    deskulle ha(va) infört

    Imperative

    duinför
    viLåt oss införa
    niinför

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    införa (v.II)
    innfyø:r (Närpes ÖB), inʼnʼfö:ḍ (Kumlinge ÅL)
    . introducera (ngt nytt);
    Examples
    • hⱸ ⱸ funu nɷ: na: (:ngt språkligt uttryck) som a innfuöṭⱸst frɷå:n hyø:gsvⱸnsk (Närpes ÖB)
    • hä va Krå:kri:s-Maija som inʼnʼfö:ḍ hä at ä sku va krå:kri:skvastar (Kumlinge ÅL)