hovera – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of hovera

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivehovera
Presenthoverar
Pasthoverade
Imperativehovera
Supinehoverat
This verb is either archaic or dialectal. The verb conjugation chart shows how the verb is conjugated following the conjugation rules of today's Swedish; the verb forms shown below may never have existed as such.

Translations

Synonyms & Antonyms

Sample Sentences

Additional Information

Etymology

1. fsv. hovera, roa sig i festligt samkväm, pråla osv., motsv. ä. dan. o. dan. hovere, vara glad, göra sig behaglig, smickra osv.; efter mnt. o. mnl. hoveren, roa sig i festligt lag, förlusta sig; göra (ngn) sin kur, smickra (ngn); motsv. mht. hovieren (hofieren), t. hofieren; avledn. till hof (se HOV, sbst.4). — Jfr HOVANT
2. sannol. tillfällig bildning till HOVA (se HÖVA, v.) i anslutning till verb på -era References: 1 2

Cognates

-

Swedish AD ~1900

Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

Gerund: hoverande

Indicative

Present

jaghoverar
duhoverar
han;honhoverar
vihovera
nihovera
dehovera

Perfect

jaghar hoverat
duhar hoverat
han;honhar hoverat
viha hoverat
niha hoverat
deha hoverat

Past

jaghoverade
duhoverade
han;honhoverade
vihoverade
nihoverade
dehoverade

Pluperfect

jaghade hoverat
duhade hoverat
han;honhade hoverat
vihade hoverat
nihade hoverat
dehade hoverat

Future

jagskulle hovera
duskulle hovera
han;honskulle hovera
viskola hovera
niskola hovera
deskola hovera

Future Perfect

jagskulle ha(va) hoverat
duskulle ha(va) hoverat
han;honskulle ha(va) hoverat
viskola ha(va) hoverat
niskola ha(va) hoverat
deskola ha(va) hoverat

Conjunctive

Present

jagmå hovera
dumå hovera
han;honmå hovera
vimå hovera
nimå hovera
demå hovera

Perfect

jagmå ha(va) hoverat
dumå ha(va) hoverat
han;honmå ha(va) hoverat
vimå ha(va) hoverat
nimå ha(va) hoverat
demå ha(va) hoverat

Past

jagskulle hovera
duskulle hovera
han;honskulle hovera
viskulle hovera
niskulle hovera
deskulle hovera

Pluperfect

jagskulle ha(va) hoverat
duskulle ha(va) hoverat
han;honskulle ha(va) hoverat
viskulle ha(va) hoverat
niskulle ha(va) hoverat
deskulle ha(va) hoverat

Conditional

Present

jagskulle hovera
duskulle hovera
han;honskulle hovera
viskulle hovera
niskulle hovera
deskulle hovera

Perfect

jagskulle ha(va) hoverat
duskulle ha(va) hoverat
han;honskulle ha(va) hoverat
viskulle ha(va) hoverat
niskulle ha(va) hoverat
deskulle ha(va) hoverat

Imperative

duhovera
viLåt oss hovera
nihovera

Swedish Dialects of Finland

Examples in Swedish Dialects in Finland

hovera (v.I)
hove:r (Terjärv ÖB, Esse ÖB, Purmo ÖB), hov´e:r (Terjärv ÖB, Liljendal NL, Lappträsk NL), hovä:r (Munsala ÖB, Kvevlax ÖB, Björköby ÖB, Replot ÖB, Korsholm ÖB), hovⱸ:r (Malax ÖB, Petalax ÖB), hovie:r (Närpes ÖB), håve:r(a) (Vårdö ÅL, Korpo ÅB, Pargas ÅB), håve:r (Nagu ÅB)
.
Examples
  • hɷn kan so bra: hover sⱸ (Liljendal NL)
  • barⱸ itt ⱸ jⱸ solis so an hovie:rar mⱸ ⱸ toɷ:mt aṣṣul (:ståtar utan att ha motsv. tillgångar) (Närpes ÖB)
  • han ve:ndär å håve:rar (:har stora later) (Lappträsk NL)