forsla – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of forsla

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveforsla
Presentforslar
Pastforslade
Imperativeforsla
Supineforslat

Translations

  • transport, carry or bear from one place to another
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • stycket i bogserarlön för de tre lik han forslat över till den andra socknen.

    Additional Information

    Etymology

    1. till FORSEL resp. FÖRSEL; det förra (eg. fordsel) vbalsbst. till FORDA, det senare delvis uppkommet av FORSEL gm dial. övergång av oförlängt o till öppet ö framför r + kons., delvis vbalsbst. till FÖRA References: 1
    2. From the noun forsel, older fordsel, verbal noun built from the verb forda (“to bring, carry”), from Old Swedish forþa, from Old Norse forða, from Proto-Germanic *furþōną (“to advance”). See: Proto-Germanic '*furþōną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: forslande

    Indicative

    Present

    jagforslar
    duforslar
    han;honforslar
    viforsla
    niforsla
    deforsla

    Perfect

    jaghar forslat
    duhar forslat
    han;honhar forslat
    viha forslat
    niha forslat
    deha forslat

    Past

    jagforslade
    duforslade
    han;honforslade
    viforslade
    niforslade
    deforslade

    Pluperfect

    jaghade forslat
    duhade forslat
    han;honhade forslat
    vihade forslat
    nihade forslat
    dehade forslat

    Future

    jagskulle forsla
    duskulle forsla
    han;honskulle forsla
    viskola forsla
    niskola forsla
    deskola forsla

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) forslat
    duskulle ha(va) forslat
    han;honskulle ha(va) forslat
    viskola ha(va) forslat
    niskola ha(va) forslat
    deskola ha(va) forslat

    Conjunctive

    Present

    jagmå forsla
    dumå forsla
    han;honmå forsla
    vimå forsla
    nimå forsla
    demå forsla

    Perfect

    jagmå ha(va) forslat
    dumå ha(va) forslat
    han;honmå ha(va) forslat
    vimå ha(va) forslat
    nimå ha(va) forslat
    demå ha(va) forslat

    Past

    jagskulle forsla
    duskulle forsla
    han;honskulle forsla
    viskulle forsla
    niskulle forsla
    deskulle forsla

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) forslat
    duskulle ha(va) forslat
    han;honskulle ha(va) forslat
    viskulle ha(va) forslat
    niskulle ha(va) forslat
    deskulle ha(va) forslat

    Conditional

    Present

    jagskulle forsla
    duskulle forsla
    han;honskulle forsla
    viskulle forsla
    niskulle forsla
    deskulle forsla

    Perfect

    jagskulle ha(va) forslat
    duskulle ha(va) forslat
    han;honskulle ha(va) forslat
    viskulle ha(va) forslat
    niskulle ha(va) forslat
    deskulle ha(va) forslat

    Imperative

    duforsla
    viLåt oss forsla
    niforsla

    Swedish Dialects of Finland