flänga – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of flänga

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitiveflänga
Presentflänger
Pastflängde
Imperativefläng
Supineflängt

Translations

  • flay, to strip skin off

    • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Sluta flänga runt och kom och sätt dig i soffan med oss (Stop running around and come sit in the sofa with us)
    • Han var less på att flänga omkring i världen och ville slå sig ner (He was tired of bouncing around the world and wanted to settle down)

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. flängia, piska, gissla, motsv. d. flænge, avriva, fläka, isl. flengia, piska, hudflänga; nasalerad biform till FLÅ, v. References: 1
    2. From Old Swedish flængia. See: Old Swedish 'flængia'.

    Verbs referencing "flänga"

    Danish flænge.

    Cognates

    See the 5 cognates of flänga

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: flängande

    Indicative

    Present

    jagflänger
    duflänger
    han;honflänger
    viflänga
    niflänga
    deflänga

    Perfect

    jaghar flängt
    duhar flängt
    han;honhar flängt
    viha flängt
    niha flängt
    deha flängt

    Past

    jagflängde
    duflängde
    han;honflängde
    viflängde
    niflängde
    deflängde

    Pluperfect

    jaghade flängt
    duhade flängt
    han;honhade flängt
    vihade flängt
    nihade flängt
    dehade flängt

    Future

    jagskulle flänga
    duskulle flänga
    han;honskulle flänga
    viskola flänga
    niskola flänga
    deskola flänga

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) flängt
    duskulle ha(va) flängt
    han;honskulle ha(va) flängt
    viskola ha(va) flängt
    niskola ha(va) flängt
    deskola ha(va) flängt

    Conjunctive

    Present

    jagmå flänga
    dumå flänga
    han;honmå flänga
    vimå flänga
    nimå flänga
    demå flänga

    Perfect

    jagmå ha(va) flängt
    dumå ha(va) flängt
    han;honmå ha(va) flängt
    vimå ha(va) flängt
    nimå ha(va) flängt
    demå ha(va) flängt

    Past

    jagskulle flänga
    duskulle flänga
    han;honskulle flänga
    viskulle flänga
    niskulle flänga
    deskulle flänga

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) flängt
    duskulle ha(va) flängt
    han;honskulle ha(va) flängt
    viskulle ha(va) flängt
    niskulle ha(va) flängt
    deskulle ha(va) flängt

    Conditional

    Present

    jagskulle flänga
    duskulle flänga
    han;honskulle flänga
    viskulle flänga
    niskulle flänga
    deskulle flänga

    Perfect

    jagskulle ha(va) flängt
    duskulle ha(va) flängt
    han;honskulle ha(va) flängt
    viskulle ha(va) flängt
    niskulle ha(va) flängt
    deskulle ha(va) flängt

    Imperative

    dufläng
    viLåt oss flänga
    nifläng

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    flänga (v.II)
    fḷⱸŋg (Esse ÖB, Pedersöre-Purmo ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Kvevlax ÖB), fḷäng (Nykarleby ÖB, Nagu ÅB), fḷe:ŋg (Korsholm ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Närpes ÖB), fḷie:ŋg (Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB), fḷäŋŋ(a) (Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Vårdö ÅL), fḷä:ŋg(a) (Kumlinge ÅL), fläng(a) (Kimito ÅB, Dragsfjärd ÅB, Västanfjärd ÅB, Kyrkslätt NL, Lappträsk NL), flⱸŋg(a) (Finby ÅB, Tenala NL), flⱸŋŋ(a) (Liljendal NL, Strömfors NL), fläng (Pyttis NL)
    ( (Nagu ÅB) altern. pt. ).
    Examples
    • so flängd on rinjin (:ringen) on i halsn so on foll på gålve (Kimito ÅB)
    • ⱸin va o fḷⱸŋd til an (Vörå ÖB)
    • han fḷe:ngd opp dören (Närpes ÖB)
    • fḷä:ŋgär oppå:t trⱸ: (Kumlinge ÅL)
    • oksin fḷie:ŋgär kɷ:än (Lappfjärd ÖB)
    • hon fḷy:gär å fḷängär å haldär till me ry:ssan (Nykarleby ÖB)
    • han fḷe:ngär ett vägan (Närpes ÖB)
    • som fly:gär o flⱸŋŋär o håls int hⱸim (Strömfors NL)
    • bå:nⱸn flⱸŋd i dörnana (Strömfors NL)
    • han a flⱸŋd ikriŋg hⱸila vikun (Liljendal NL)
    • ha fḷⱸŋgd opå: jär frå:n o til (Esse ÖB)
    • fḷe:ng å:p, tiss förr va:ḷ e lökta (:dess tidigare blir det lyktat) (Närpes ÖB)
    • tåm fḷe:ngär å:p i brusalin så he je hurrabas (Närpes ÖB)