Modern Swedish
In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.
All Forms
| Infinitive | föranleda |
| Present | föranleder |
| Past | föranledde |
| Imperative | föranled |
| Supine | föranlett |
Verbs conjugated like 'föranleda'
aftvaga,
ankläda,
anleda,
anreda,
ansveda,
anträda,
antyda,
avbläda,
avbreda,
avflöda,
avföda,
avklä,
avkläda,
avleda,
avlöda,
avreda,
avråda,
avskräda,
avsneda,
avspäda, etc. (List truncated at 20 verbs)
Verbs similar to 'föranleda'
föranlåta,
förleda,
frånleda,
anleda,
branlera,
förända,
förandliga,
förankra,
föranmäla,
förbereda,
Translations
Synonyms & Antonyms
Sample Sentences
-
Vad föranledde slagsmålet? (What prompted the fight?)
Additional Information
Etymology
jfr ä. d. foranlede, d.
foranledige; av FÖR-
II (
B) o. ANLEDA References:
1
Cognates
-
Swedish AD ~1900
Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below
show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.
Gerund:
föranledande
Indicative
Present
| jag | föranleder |
| du | föranleder |
| han;hon | föranleder |
| vi | föranleda |
| ni | föranleda |
| de | föranleda |
Perfect
| jag | har föranlett |
| du | har föranlett |
| han;hon | har föranlett |
| vi | ha föranlett |
| ni | ha föranlett |
| de | ha föranlett |
Past
| jag | föranledde |
| du | föranledde |
| han;hon | föranledde |
| vi | föranledde |
| ni | föranledde |
| de | föranledde |
Pluperfect
| jag | hade föranlett |
| du | hade föranlett |
| han;hon | hade föranlett |
| vi | hade föranlett |
| ni | hade föranlett |
| de | hade föranlett |
Future
| jag | skulle föranleda |
| du | skulle föranleda |
| han;hon | skulle föranleda |
| vi | skola föranleda |
| ni | skola föranleda |
| de | skola föranleda |
Future Perfect
| jag | skulle ha(va) föranlett |
| du | skulle ha(va) föranlett |
| han;hon | skulle ha(va) föranlett |
| vi | skola ha(va) föranlett |
| ni | skola ha(va) föranlett |
| de | skola ha(va) föranlett |
Conjunctive
Present
| jag | må föranleda |
| du | må föranleda |
| han;hon | må föranleda |
| vi | må föranleda |
| ni | må föranleda |
| de | må föranleda |
Perfect
| jag | må ha(va) föranlett |
| du | må ha(va) föranlett |
| han;hon | må ha(va) föranlett |
| vi | må ha(va) föranlett |
| ni | må ha(va) föranlett |
| de | må ha(va) föranlett |
Past
| jag | skulle föranleda |
| du | skulle föranleda |
| han;hon | skulle föranleda |
| vi | skulle föranleda |
| ni | skulle föranleda |
| de | skulle föranleda |
Pluperfect
| jag | skulle ha(va) föranlett |
| du | skulle ha(va) föranlett |
| han;hon | skulle ha(va) föranlett |
| vi | skulle ha(va) föranlett |
| ni | skulle ha(va) föranlett |
| de | skulle ha(va) föranlett |
Conditional
Present
| jag | skulle föranleda |
| du | skulle föranleda |
| han;hon | skulle föranleda |
| vi | skulle föranleda |
| ni | skulle föranleda |
| de | skulle föranleda |
Perfect
| jag | skulle ha(va) föranlett |
| du | skulle ha(va) föranlett |
| han;hon | skulle ha(va) föranlett |
| vi | skulle ha(va) föranlett |
| ni | skulle ha(va) föranlett |
| de | skulle ha(va) föranlett |
Imperative
| du | föranled |
| vi | Låt oss föranleda |
| ni | föranled |
Swedish Dialects of Finland