dunka – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of dunka

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivedunka
Presentdunkar
Pastdunkade
Imperativedunka
Supinedunkat

Translations

  • slam, to strike forcefully with some implement
  • throb, to pound or beat rapidly or violently
  • thump, to hit someone or something so as to make a thump
  • thump, to throb with a muffled rhythmic sound
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    • Högtalarna dunkade ut basnoter (The speakers thumped out bass notes)
    • Hjärtat dunkade (His heart pounded)
    • Han dunkade honom i ryggen (He thumped his back (used idiomatically like "slapped him on the back"))
    • dunka huvudet i väggen (bang one's head against the wall)

    Additional Information

    Etymology

    1. jfr d. dunke, nyisl. dunka, genljuda doft, afledn. till stammen i DÅNA l. själfständigt uppkommen ljudhärmande ordbildning References: 1
    2. Ultimately of imitative origin, possibly from or influenced by Old Norse dengja (“to beat”). Compare modern English dinge, dunch. See: English 'dinge'.

    Verbs referencing "dunka"

    English dunch.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: dunkande

    Indicative

    Present

    jagdunkar
    dudunkar
    han;hondunkar
    vidunka
    nidunka
    dedunka

    Perfect

    jaghar dunkat
    duhar dunkat
    han;honhar dunkat
    viha dunkat
    niha dunkat
    deha dunkat

    Past

    jagdunkade
    dudunkade
    han;hondunkade
    vidunkade
    nidunkade
    dedunkade

    Pluperfect

    jaghade dunkat
    duhade dunkat
    han;honhade dunkat
    vihade dunkat
    nihade dunkat
    dehade dunkat

    Future

    jagskulle dunka
    duskulle dunka
    han;honskulle dunka
    viskola dunka
    niskola dunka
    deskola dunka

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) dunkat
    duskulle ha(va) dunkat
    han;honskulle ha(va) dunkat
    viskola ha(va) dunkat
    niskola ha(va) dunkat
    deskola ha(va) dunkat

    Conjunctive

    Present

    jagmå dunka
    dumå dunka
    han;honmå dunka
    vimå dunka
    nimå dunka
    demå dunka

    Perfect

    jagmå ha(va) dunkat
    dumå ha(va) dunkat
    han;honmå ha(va) dunkat
    vimå ha(va) dunkat
    nimå ha(va) dunkat
    demå ha(va) dunkat

    Past

    jagskulle dunka
    duskulle dunka
    han;honskulle dunka
    viskulle dunka
    niskulle dunka
    deskulle dunka

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) dunkat
    duskulle ha(va) dunkat
    han;honskulle ha(va) dunkat
    viskulle ha(va) dunkat
    niskulle ha(va) dunkat
    deskulle ha(va) dunkat

    Conditional

    Present

    jagskulle dunka
    duskulle dunka
    han;honskulle dunka
    viskulle dunka
    niskulle dunka
    deskulle dunka

    Perfect

    jagskulle ha(va) dunkat
    duskulle ha(va) dunkat
    han;honskulle ha(va) dunkat
    viskulle ha(va) dunkat
    niskulle ha(va) dunkat
    deskulle ha(va) dunkat

    Imperative

    dudunka
    viLåt oss dunka
    nidunka

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    dunka (v.I)
    donk (Terjärv ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Purmo ÖB, Nykarleby ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Björköby ÖB, Solf ÖB, Malax ÖB, Petalax ÖB, Korsnäs ÖB, Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB, Sideby ÖB, Sastmola SK, Korpo ÅB, Nagu ÅB, Pyttis NL), dunk(a) (Jomala ÅL, Saltvik ÅL, Borgå NL, Liljendal NL, Mörskom NL, Lappträsk NL), donk(a) (Vårdö ÅL, Kökar ÅL, Kumlinge ÅL, Brändö ÅL, Pargas ÅB, Tenala NL, mellersta Nyland, Sibbo NL, Borgå NL, Pernå NL, Liljendal NL, Strömfors NL), dånk(a) (Vårdö ÅL, Tenala NL)
    .
    Examples
    • tom (:äpplena) damppa ne:r ṣo att ä ba:ra dɷŋkka i marttjän (Kumlinge ÅL)
    • järtta dɷŋkkar så: (Sibbo NL)
    • nä:r gu:d slo: ti Da:lgrein så donka he i heila helviti (Borgå NL)
    • (cykeldäcket läcker,) hⱸ a börja dɷŋk i: (Närpes ÖB)
    • vi fi böri dɷŋk an i ryddjin so an int skɷ storkn för os (Björköby ÖB)
    • dɷŋkk anʼ (:säcken) i goḷvä so at ä sakkar ṇe:r (:så att det sätter sig i den) (Kumlinge ÅL)
    • hɷn sittär o duŋkkar i vä:vstɷ:ḷän (Jomala ÅL)
    • o so doŋkka dom på: (Tenala NL)