dia – Swedish verb conjugation

Swedish verb forms of dia

Modern Swedish

In modern Swedish, verbs are not conjugated in person or number; the same verb form is used for all persons in singular and plural.

All Forms

Infinitivedia
Presentdiar
Pastdiade
Imperativedia
Supinediat

Verbs similar to 'dia'

dika, dina, doa, dra, dua, nia, ria, sia, adla, ådra,

Translations

  • suckle, to give suck to
  • suckle, to nurse; to suck
  • Synonyms & Antonyms

    Sample Sentences

    Additional Information

    Etymology

    1. fsv. dia, di (ipf. dīþe); jfr ä. d. di, d. die; liksom mht. dīen, tīen (tigen; säkerligen representerande ett tījen), teien, dia, dägga, t. dial. (Bayern, Österrike) dei(e)n återgående till ett urgerm. *dī(i̯)an o. innehållande den svaga stamformen dhī af den ieur. rot dhē(i̯), suga, dia, som också (med andra afljudsstadier) ingår i fht. tāen, dägga, lett. dēju, lat. fēlare med samma bet., fēmina, kvinna, fīlius, son, gr. ϑμλή, bröstvårta, ϑῆλυς, närande, kvinnlig, sanskr. dhayati, suga; se äfv. DÄGGA. Rörande förh. mellan formerna dia o. di se Noreen Altschw. gram. § 153 anm. 2 o. § 559, om inskjutningen af j Därs. § 328 1 b References: 1
    2. Inherited from Old Swedish di, dia, from Proto-Germanic *dijōną, from Proto-Indo-European *dʰeh₁(y)- (“to suck, suckle”). See: Old Swedish 'di', Old Swedish 'di', Proto-Germanic '*dijōną'.

    Cognates

    -

    Swedish AD ~1900

    Until the beginning of the 20th century, Swedish verbs had distinct forms for singular and plural. The forms below show the verb conjugated in all moods, tenses, numbers, and persons.

    Gerund: diande

    Indicative

    Present

    jagdiar
    dudiar
    han;hondiar
    vidia
    nidia
    dedia

    Perfect

    jaghar diat
    duhar diat
    han;honhar diat
    viha diat
    niha diat
    deha diat

    Past

    jagdiade
    dudiade
    han;hondiade
    vidiade
    nidiade
    dediade

    Pluperfect

    jaghade diat
    duhade diat
    han;honhade diat
    vihade diat
    nihade diat
    dehade diat

    Future

    jagskulle dia
    duskulle dia
    han;honskulle dia
    viskola dia
    niskola dia
    deskola dia

    Future Perfect

    jagskulle ha(va) diat
    duskulle ha(va) diat
    han;honskulle ha(va) diat
    viskola ha(va) diat
    niskola ha(va) diat
    deskola ha(va) diat

    Conjunctive

    Present

    jagmå dia
    dumå dia
    han;honmå dia
    vimå dia
    nimå dia
    demå dia

    Perfect

    jagmå ha(va) diat
    dumå ha(va) diat
    han;honmå ha(va) diat
    vimå ha(va) diat
    nimå ha(va) diat
    demå ha(va) diat

    Past

    jagskulle dia
    duskulle dia
    han;honskulle dia
    viskulle dia
    niskulle dia
    deskulle dia

    Pluperfect

    jagskulle ha(va) diat
    duskulle ha(va) diat
    han;honskulle ha(va) diat
    viskulle ha(va) diat
    niskulle ha(va) diat
    deskulle ha(va) diat

    Conditional

    Present

    jagskulle dia
    duskulle dia
    han;honskulle dia
    viskulle dia
    niskulle dia
    deskulle dia

    Perfect

    jagskulle ha(va) diat
    duskulle ha(va) diat
    han;honskulle ha(va) diat
    viskulle ha(va) diat
    niskulle ha(va) diat
    deskulle ha(va) diat

    Imperative

    dudia
    viLåt oss dia
    nidia

    Swedish Dialects of Finland

    Examples in Swedish Dialects in Finland

    dia (v.I)
    di: (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Terjärv ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Munsala ÖB, Vörå ÖB, Korsholm ÖB, Malax ÖB, Närpes ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Kökar ÅL, Pyttis NL), di:(a) (Eckerö ÅL, Hammarland ÅL, Finström ÅL, Jomala ÅL, Pargas ÅB, Kimito ÅB, Tenala NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Pernå NL), dy:(a) (Tenala NL)
    (Närpes ÖB, Lappfjärd ÖB) , pres. o. pt. (Munsala ÖB, Korsholm ÖB) , pres. o. pt. el. (Pargas ÅB) , (Karleby ÖB, Nedervetil ÖB, Öja ÖB, Esse ÖB, Pedersöre ÖB, Vörå ÖB, Malax ÖB) , (Terjärv ÖB, Närpes ÖB, Sastmola SK, Vittisbofjärd SK, Kökar ÅL, Kimito ÅB, Tenala NL, Ingå NL, Sjundeå NL, Pernå NL, Pyttis NL) .
    Examples
    • ha di:r tɷttn (:tutten) fast a ä fämm å:r (Terjärv ÖB)
    • ha ha just di:dd nö så no: er ha mätt (Esse ÖB)
    • na: ha ja si:tt/ sju mammor ha ja di:tt (Vörå ÖB)
    • foḷa di:jär mɷ:rɷ si:n (Malax ÖB)
    • int ve:t ja om dom di:r ⱸlär va dom jör (Tenala NL)
    • å leit ånån di:a eitt å:r (Pernå NL)
    • (räven) slåo no ijä:ḷ ongana å di:dd i: se bḷåonn (Kimito ÅB)
    • hⱸ ska va ma:t om dom ska kɷna dy: lambⱸn (Tenala NL)